... som ligger i
min årsburk konstaterar jag såhär i februaris mitt.
Det här är alltså den burk jag fyller med bra och härliga saker som kommer i min väg. Stunder, komplimanger, fina mail eller andra saker som händer som gör livet gott. Min vän K har dessutom gett mig extra fina lappar till de större glädjestunderna. Undra vad som kommer att stå på dem när jag tömmer den i årets slut?
Jag är lite förundrad över mängden lappar med tanke på att året har inletts med en saknad efter något som inte blev vad vi hade tänkt att det skulle bli. Ett avsked för andra gången från någon som alltid kommer vara speciell för mig och jag för honom. Livets väv vävs vidare i nya färger och med andra mönster.
När jag tittar på min fina burk så inser jag att mängden lappar är resultatet av många års träning och arbete med mig själv. Frukter som skördas i livets träd. Att arbeta med tacksamhet och vara glädjeletare sker numera helt automatiskt och utan ansträngning för min del även när himlen är grå och regnet piskar mig i ansiktet. Forskning visar att de som är tacksamma också är lyckligare. Så om du vill hitta vägen till förhöjd lycka så kanta livet med tacksamhet.
Men lapparna handlar också om att jag numera vet vad jag mår bra av och vad jag mår mindre bra av. Jag väljer att införa det som jag behöver även om inramningen på livet inte kan förändras, jag målar bilden utifrån det jag kan och vet. För mig handlar det om att sänka krav på mig själv, umgås med människor jag tycker om, att låta kroppen få njuta dans och promenader och att vila när jag är trött men även att unna mig saker som fyller mig med energi. Jag lutar mig mot värderingar, livsinsikter och det jag verkligen tror på.
Vägen hit har ibland varit knölig. Att arbeta med sig själv kan ge träningsvärk och kännas motigt. Men det var det värt tänker jag när jag skriver ännu en lapp och lägger i min burk.