Visar inlägg med etikett det förflutna. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett det förflutna. Visa alla inlägg

måndag 9 juni 2014

I hans blick..

... ser jag först igenkänning som sen övergår i förvåning. 

Jag skulle tro att han ser detsamma i mitt ansikte. På en promenad på söders gator där jag sällan går på morgonen passerar jag ett hotell och där möts vi bara för några sekunder i en kram innan han hastar vidare till ett jobbmöte. Ett ovanligt möte som inte hade skett om inte jag råkat hinna med en tunnelbana tidigare och därmed bestämt mig för att promenera istället för att ta bussen. Ett "sliding-doors" ögonblick där vi färdas ett halvt liv för en sekund. 

Han var en av mina första kärlekar och jag har inte sett honom på över 15 år. Han bor kvar i den stad i Dalarna han är uppvuxen i men vistas mycket på resande fot via sitt jobb så att vi skulle mötas här och nu är oväntat. Hans dalmål är bredare än jag mindes, han har gråa inslag i sitt skägg och sitt hår men är sig i övrigt väldigt lik. Kärleken är försvunnen sen länge men jag minns honom och våra år med värme. 

För en stund krymper min värld och jag inser att man har aldrig nån aning om vad som väntar runt hörnet. 







söndag 7 februari 2010

Du kan inte förändra det förflutna...

... men du kan förändra framtiden.

Detta är ett uttryck jag använt ofta de senaste åren framförallt i mitt arbete.

Det förflutna bär vi med oss, det gör oss till dem vi är idag. Det rymmer erfarenheter, roliga minnen, lärdomar och smärtsamma upplevelser. Det finns där och det går inte att förändra. Kanske behöver det bearbetas, kanske behöver du lära om, kanske du vill bryta gamla mönster eller be om ursäkt för något som hände där men det är vad det är. Ibland måste man få ta tid och gå igenom det som har hänt, känna alla känslor som finns där och reflektera över det som var. Det tycker jag är klokt. Jag tror inte man ska fly från något men jag vill passa mig för att fastna i det förgångna och leva där. Det här är självklart lättare sagt än gjort och jag lyckas såklart inte alltid. Det finns saker som man kanske inte ens minns men som fortfarande påverkar mig emotionellt och beteendemässigt.

Framtiden däremot är just den som är föränderlig, det är där vi kan sträva efter att använda det vi lärt oss, agera annorlunda i liknande situationer, förverkliga nya drömmar och använda allt det vi har med oss. Hitta en riktning och målsättningar vart vi vill ta vägen. Där kan vi förändra det som vi känner att vi behöver MEN det viktigaste av allt, vi måste leva i nuet. Det är ju där vi befinner oss just nu.

Så min livsfilosofi är att jag bär med mig mina erfarenheter, minnen och lärdomar i livets ryggsäck. Min kompass tar ut riktningen men det är jag själv som bestämmer vart jag vill gå. Men för att njuta fullt ut av resan så kan jag inte bara gräva i ryggsäcken eller ha fokus på kompassen. Jag måste lyfta blicken och titta på himlen, lyssna på fåglars sång och vindens sus och stanna upp och lukta på blommorna.