... bad pedagogiska mamman vår japanske vän måla till mig.
Vid denna tidpunkt hade han inte träffat mig på nästan 20 år och förklarade för min mamma att så enkelt är det inte riktigt utan att han ville veta mer om mig för att kunna måla det. Min mamma beskrev mig som hon ser mig och han tog med det i de kalligrafiska japanska tecknen som han målade till mig och som jag nu ramat in (jag kan dock inte japanska så jag kan ju inte garantera att det är det som verkligen står).
När han något år senare besökte mig så tittade han på tavlorna och sa hmmmmm.. så hade jag inte tecknat dem idag när jag känner dig. Jag försökte få ett tydligare svar vad han hade tagit bort eller tillfört men fick inget tydligt svar. Det lät som om jag hade en starkare personlighet än han tyckte framgick.
Idag fick jag en kommentar från
Sök och du skall finna som fick mig att tänka till. Hon skrev:
Tycker mig känna av en mjukhet och ÖDmjukhet hos dig som jag inte riktigt uppfattar hos andra coacher. Mycket tilltalande!Det där har jag funderat mycket på sen dess. Jag är till viss del en mjukis och är ödmjuk inför livet men jag tror inte att det är det min omgivning skulle beskriva mig som eftersom jag ibland snarare är en virvelvind och uppfattas som ganska stark och med en envishet och vilja av stål i vissa lägen.
Jag minns även att när jag träffade
Emma i verkliga livet så kommenterade hon min personlighet med orden:
jag trodde du skulle vara lugn och lite tystlåten och sen visar det sig att du är full av aktivitet. Bloggen visar ju inte hela den nyanserade bilder så jag funderar en stund till på vilken bild jag visar upp här och om den blir lite snevriden. Men så tänker jag ett varv till på hur mångfacetterade vi människor är och att vi visar olika sidor i olika situationer.
Jag har ofta tänkt på det där eftersom jag i mitt dagliga arbete möter människor som många gånger har många tuffa erfarenheter med sig i sin historia. Vissa skulle beskriva dessa personer som sköra medan jag ser dem som överlevare, krigare och fyllda av resurser för annars hade de inte suttit framför mig med en förhoppning att faktiskt kunna förändra sina liv.
De har självklart saker med sig som kan försvåra för dem men har vi inte alla det? Deras erfarenheter av det tuffare slaget är dock fler än de som de flesta av oss bär med oss. Jag imponeras av deras vilja att faktiskt hitta sin väg att gå och deras vilja att arbeta med sig själva även om det många gånger skrämmer dem. Jag är oerhört tacksam att jag får vara en del av deras resa och deras mod.
Min japanske vän är på väg till Sverige igen och kanske ska jag be honom måla en tredje tavla till mig för att få måla in de egenskaper han ser. Inte för att jag kommer att veta exakt vad det betyder men jag vet att de speglar mig genom hans ögon även om min mammas kärleksord om mig är de som betyder mest.
Min härliga mamma stämmer däremot garanterat in på orden
mjuk och
ödmjuk men jag skulle vilja lägga till att hon även är MYCKET
älskad och att jag är säker på att alla de egenskaper hon nämnt om mig är en direkt följd av att just hon är min mamma. Hon har alltid älskat mig, trott på mig och velat att jag ska följa mina drömmar och det är det som i sanning gör mig till den jag är oavsett vilka sidor jag speglar. För det är jag henne evigt tacksam.
