När vi sitter i taxin..

.. går solen upp och visar Stockholm från sin vackraste sida.

Vi har färdats en lång väg och rest i 22 timmar. Jag har blickat ut över stjärnklar natt som vilat över molnets hav under planet när jag inte kunnat sova så mycket under resan. Incheckningen i Maui bjöd på ännu en vänlig själ, hon hjälpte oss att få platser bredvid varandra men när vi kliver ombord på planen inser vi även att hon uppgraderat oss hela resan så vi har bättre säten och mer gott om plats. Bara av vänlighet och utan att förvänta sig något tillbaka. I sann Aloha-anda. 

Det har varit en magisk resa men välkomnandet hem är minst lika varmt som de varma klimat vi just lämnat. Min mammas bästa vän har lånat lägenheten några dagar medan jag varit borta, men förutom att vattna blommor har hon städat den så fint och lagt en ny matta på mitt köksgolv. Ett värmande örtthe från Jokkmokk väntar också. I brevhögen ligger spännande inbjudningar till extremfika (där alla tar med två sorters kakor) och en kreativ tjejsöndag. Det vilar också det finaste av tackkort från liten Elsa för hennes doppresent. Det kommer välkommen hem via sms och hälsningar på facebook.

Jag kan inte hålla mig vaken utan somnar men med ett leende på läpparna. När jag vaknat packar jag upp ryggsäcken, den bär med lite sand från någon fin strand men även minnen och en känsla av en god resa. Stjärnorna gnistrar och jag får adventslängtan. Om några dagar är November slut och till helgen så vill jag bjuda granen in. Under veckan blir det kurs, härlig föreläsning, smyckeskväll, klipptid och sen kommer katten Marilyn hem. Livet är gott både i vardagsresandet och äventyrsletandet.

Kl 22,45 ikväll fredag så..

... lämnar vi Hawaii. Vi anländer söndag morgon i Stockholm efter att ha bytt plan i Los Angeles och New York. 

Väskan är packad med minnen, gåvor och favoritkläder. Men det är framförallt mötena från våra tre veckor jag bär med mig från Hawaii.

Mötet med...

... den 84-åriga kvinnan på planet som bott på Maui sedan 60-talet. Hon reser över världen men jobbar ibland lite inom sjukvården när hon känner för det. Hennes gåva till oss blir ovärdeliga tips som att åka till Lahaina, Iao Valley, att ta en drink i solnedgången på Fleetwoods takbar (jodå, ägaren är medlemmen från Fleetwood Mac) och att Pioneer Inn är mysigt att bo på. Vi har bott där båda gångerna och vi älskar det. 

... alla vänliga människor som hälsar mig 'morning på min morgonpromenad. 

... det franska vänliga paret som säljer snorkelutrustning till oss och ger tips om en genväg på Big Island. 

... de vackra och doftande plumerian. 

.... den fantastiska föreställningen Ulalena. Dansarna, skådespelarna, akrobaterna, musikerna, designen, sångarna väcker alla sinnen och tystar mig. Det är bland det bästa jag  sett någonsin.

... alla vackra stränder.

... Pam på Big Island som ägnar minst en timme åt att fixa ett bra och billigt boende till oss. Vi springer på henne av en slump men hon blir en vardagsängel.

... Smyckeskonstnären på Big Island som berättar om sin historia och sitt arv men även bjuder mattips.

... alla fina klätterträd.

... fantastiska Katherine som jobbar på Pioneer Inn som har en fantastisk personlighet men även gör mer än det lilla extra.

....  SunLight on Water som inte bara visar oss delfinerna utan det gör det med passion, ärlighet och vänlighet. De får min reskamrat att snorkla som om hon aldrig gjort nåt annat. 

.... Iao Valley med sin storslagenhet, prakt och störtskur.

... delfinerna som dyker upp vid two step och som jag simmar ut till från land.

... mannen som gjort min vackra ring och som sänker priset för han vill att jag ska ha den.

... Kaua'is skönhet och hisnande Canyon. 

... de två bamsesköldpaddorna som simmar förbi när vi är på Baby beach.

... mannen som tipsar om Lahainas bra matställen och sen berättar om hur vardagslivet här ter sig. 

... kvinnan som säljer magiska klänningar som kan bäras på 50 sätt men den stora gåvan blir hennes livshistoria och hennes ord på vägen till mig.

... den australiensiska kvinnan som hamnar bredvid mig på planet och berättar om sin upplevelse av en riktig Luau (fest).  

... lilla söta Lanai med sina höga barrträd, sina söta små hus och sim vackra strand. Mötet med en kvinna som älskade ön och bor kvar. Hon säljer svenska produkter vi inte sett förut. 

... alla pusselbitar till Hawaiis historia, kultur och personlighet.

... alla hjärtan som finns på hela ön och som jag finner överallt.

Mahalo Hawaii för denna gång! 

Lanai är den fjärde ön..

... vi besöker.

Det blir en dagstur då man enkelt kan ta färjan över från Maui. Det är 3000 bofasta på ön och den beskrivs som att inte mycket har förändrats sen 1920-talet rent utseendemässigt och i dess litenhet. Trots att plantagens tid sedan länge är förbi så är det lätt att resa i tiden och i tanken till när denna ö var avsevärt aktivare. Det visar sig stämma när vi kommer dit (bilder kommer senare på Lanai city eftersom jag glömde fota med mobilen).

Lanai är en privatägd ö som en synnerligen rik man köpte loss förra året. Det finns två stora resort som framförallt kännetecknar turismen på ön. Vi inleder med att åka upp till Lanai City som har några få butiker och restauranger. Hittar en jättefin vintageshop, den första jag stött på faktiskt och det är kul att botanisera bland begagnade kläder och prylar.

Efter en lunch i lilla staden så åker vi ner till en skimrande vacker strand. Det är en disig dag men glittrar gör ändå havet. Det står redan klart för mig att jag kommer att återvända till Hawaii. De här öarna trollbinder mig och jag vill möta dem igen. 

Lahaina välkomnar oss åter..

... när vi lämnar Big Island. Min reskamrat  är lycklig över att vara tillbaka. Mina känslor är tudelade. Jag älskar Maui men Big Island har en speciell plats i mitt hjärta sedan jag först var där för fyra år sedan. Jag känner mig hemma där.

Den sista dagen på Big Island är fantastisk, vi åker för att snorkla med akvariefiskar och även med drömmen om att möta havssköldpaddor, det gjorde jag sist nämligen.  Därför så valde vi "two step" som är ett bra snorklingsställe. 

Det magiska sker. När vi kommer dit kommer en stor flock delfiner in. Det är bara att kliva i havet och simma ut till dem. De vilar långt nere men kommer upp till ytan för att hämta luft och en del av dem stannar där och leker. En av dem visar upp en hel show med hopp och genom att spinna i luften som bara spinnardelfiner kan. Jag möter deras blick och lyssnar till dess ljud. 

Det är med delfinernas möte i hjärtat och med Big Islands skönhet som ger avtryck i själen som jag lämnar ön från flygplatsen under bar himmel.

Maui, ön med charm, skönhet och personlighet öppnar upp för vilsamma dagar som sista anhalt på semestern. På fredag lämnar vi Hawaii efter vårt äventyr. 

När måndagsmorgonen grytt känner jag mig pigg och vill ut. Min reskamrat har ett lugnare tempo och behöver tid att landa i dagen så jag beger mig ut på en fantastisk morgonpromenad i Lahaina. Jag älskar att vandra på en plats när dagen tar sin början. Caféer öppnar upp och börjar servera frukost, morgonfiskare står i vattnet med sina spön. En man har lagt upp hantverk av palmblad på strandpromenaden medan han sitter och fiskar nedanför. Han har även lagt upp kattmat och en svart krabba knaprar glatt men smiter sin kos när jag försöker fota den. 

Jag finner en strand, där vandrar jag i tystnad och njuter känsla av sand mellan tårna, havets ljud och morgonluft. Redan varmt men med en friskhet. De jag möter i morgonen är fiskare, några badande barn och fiskarna som väntar på napp. Det är vackert, fridfullt och alldeles, alldeles underbart. 

Men jag är inte ensam i stunden för under delar av min promenad lyssnar jag på en välbekant röst. Det är Emma och hennes dotter Josephine som delar tankar och klokord i sin podcast Viktigt på riktigt. Emma har jag lärt känna genom bloggvärlden och mött flera gånger i verkliga livet. Hon är en autentiskt livsnjutare och poesiängel. Att hon ska göra en podcast känns så självklart. Jag rekommenderar alla att lyssna på den och läsa hennes blogg livskrafter. 

När jag vänder åter till fantastiska hotellet Pioneer inn som trollade fram rum till oss även om sista natten verkade fullbelagd så är jag redo för frukost. Vi finner ett litet cafe med charmigaste servitören på hela ön tror jag och morgonen har inletts på det vis jag önskar. Med en promenad på en vacker plats, tid för reflektion men även kantad av klokord och en god frukost i magen så finns alla förutsättningar för ännu en härlig dag. 

I mötet med havet..

....försvinner tid och rum, bara närvaron blir kvar och sinnena skärps. 

Mina egna hjärtslag bär mig genom vågorna och solljuset silas genom det turkosa vattnet. Revet bjuder fiskar i alla dess färger och storlekar. Plötsligt möter vi en manta, den är stor, smidig och glider fram några meter under mig. Men vi är där för delfinerna och vi möter dem gång på gång. Ibland är jag nära och möter deras blick. Tiden där och då står still. Det går inte att fånga i ord eller bild utan i minnesbilder, känslan och hjärtat. Det är magi, fridfullhet och explosiv energi likt ett tomtebloss som fyller hela mig samtidigt. 

Min reskamrat visar mod som snorklar för första gången i havet från en båt. En ny värld som öppnas. Jag minns själv hur det var, för mig handlade det om att kliva över rädslans tröskel för att finna en förlovad värld ditt jag ofta återvänder i tanken. Idag återvände jag dit i verklighetens hav men under förverkligade drömmars himmel. 

När jag landat på Konas flygplats..

... så känns det hemtamt även om det gått fyra år sedan jag var här. Hawaii eller Big Island som den även kallas är den största ön med snö, öken, regnskog och allt däremellan.

Kaua'i var vacker och dramatisk med höga vågor och prunkande grönska. När vädret var grått utforskade vi grottor och jag klättrade i träd och lekte hobbit under rötter.

Svindlande vägar ledde oss upp i Waimea Canyon som fick mig att tappa andan på fler än ett sätt då jag lider av höjdskräck. Det är omöjligt att fånga landskapet rättvisande på bild. 

Mahalo Kaua'i och aloha Hawaii. Nu är vi här och har landat i en lägenhet med havsutsikt, pool med en närhet till strand och Kailua-Kona stad. Att vi hamnade just här beror på ett härligt sammanträffande då vi gick in på ett kontor för att fråga om boende. Pam sålde lägenheter så hon hade inget att erbjuda men började leta på nätet, ringa uthyrare och förhandlade sedan till ett bra kontrakt.

Älskar när någon gör något bara för att vara snäll och utan att förvänta sig mer än ett tack. Det gör den här världen bättre och idag gjorde Pam vår dag. När solen sänkte sig i havet så kunde vi njuta det från vår balkong. I havet badar solen och imorgon badar jag i havet. 

Vi byter ö..

... och hamnar på Kaua'i. Hawaiis äldsta ö som kallas trädgårdsön på grund av sin grönska. Berget Mount Wai'ale'ale är jordens regnigaste punkt men bara ca 25 km fågelvägen därifrån så ligger Kekaha där det knappt alls regnar. Hawaiis kontraster som jag tycker så mycket om. 

Igår bjöd Kaua'i på regn och ruskväder (vilket tydligen nästan alla öarna drabbades av) så det planerade strandhänget blev istället utforskande av marknad och charmiga småstaden Koloa. Det handlar inte om hur man har det utan hur man tar det. Dock var det inget roligt väder att köra i då man stundtals knappt såg vägen för allt regn. 

Vi bor i Princeville (dåligt med prinsar såhär långt dock) där vi hyr en fin lägenhet med uteplats och tillgång till områdets gemensamma pool. De vi hyr av äger Island Soap and Candle Works som gör handgjorda tvålar och ljus. Igår var vi in i en av deras mysiga affärer där de även tillverkar delar av sina produkter.

En ny dag har tagit sin början här, vinden viner runt knuten men inget regn såhär långt. Snart ska vi ta bilen så får vi se vart vi hamnar. Tycker om att leva semestern så.