söndag 16 augusti 2009

Världsrekordstagare...

... är en ny titel som helgen har fört med sig.

Igår samlades drygt 3000 personer på Gärdet för att ligga på spikmattor och ta ett världsrekord i "most people chanting".

Alla som var med fick ta med sig sin spikmatta hem. Jag har ju redan en så pedagogiska mamman och hennes man ska få min.

Förutom de där 3000 personerna (den här bloggaren inkluderad) som kommit dit så var även....

Jack från Guiness rekordbok där för att se att det gick rätt till.. 2558 personer godkändes tillslut under chantingen. Som ni kan se tar han allvarligt på sitt ämbete.


Agneta Sjödin var konferencier och Om som äger shaktimattan intervjuades i media.



På scenen sjöng Meja finstämda sånger.



Alla bilderna togs från den plats som tilldelats oss och det var verkligen i händelsernas centrum. Med varsin spikmatta under armen tog vi sedan promenad över till Djurgården och sedan båten över till Söder.

I Vitabergsparken vankades nämligen parkteaterkonsert (det vill säga alldeles gratis) med fantastiska Rickard Wolff. Det var magiskt! Vilken konsert! Inser att jag såg honom första gången på scenen för 15 år sedan då han spelade rollen som merlin i 7-timmars pjäsen, Merlin- djävulens son. Han är en fantastisk artist i mina ögon.

Men skärmflygaren då kanske några undrar. Jag tog helt enkelt ledigt från sjukhusmiljö igår för besökstiderna krockade. Jag hade funderingar på att ställa in men då sa skärmflygaren att du måste leva ditt liv också. Han har nog rätt. Jag har varit där alla dagar bortsett från när han opererades och jag måste ju samla kraft någonstans också.

Men idag har jag varit där efter att först ha tagit en långpromenad på vackra Djurgården lyssnandes på sommarens sista sommarpratare. Egentid i vacker miljö. Sedan bar det av till KS Solna för att hälsa på skärmflygaren. Han mår mycket bättre men jag har fortfarande inte en aning om när jag kan räkna med att ha honom hemma igen. Efter sjukhusvistelsen ska han vidare till en rehabiliteringsenhet.

För mig känns det annorlunda att vara i en sjukhusmiljö och ändå vänjer man sig förvånansvärt snabbt. Det jobbigaste är när han har ont eller något är jobbigt och man inte kan göra det minsta för att hjälpa till eller underlätta. Min aktiva skärmflygare som är helt sängliggande och totalt beroende av andra just nu. En del undrar hur jag mår. Jag är trött. Oro, hela situationen och att inte vara hemma så mycket gör mig trött. Men också saknaden.

Men som bot mot tröttheten så har jag vänner, spikmatta, magiska konserter, promenader, sommarprogram och den tacksamhet jag känner för att det trots allt har gått bra. Sen gläds jag åt det lilla som vackra blommor, vinden i mitt hår, marken under mina fötter och himlen ovanför mitt huvud.

7 kommentarer:

  1. Åh Liv ibland vill man faktiskt bo i Stockholm.....jag hade också velat varit med och slå rekord!! Men men jag fick åh andra sidan städa hela huset!

    Hälsa skärmflygaren att han skall krya på sig och ta väl hand om dig och Katterna!!
    Kram kram

    SvaraRadera
  2. Underbart att du tog en dag att ladda om dig själv för att orka vardagen med allt vad det innebär med jobb, skärmflygare och kissar!

    Självklart så är det också mycket tankar som kommer i sambandet med sjukhuset, oro och ovana med att ha skärmflygaren oaktiv och ha ont.

    Varma kramar till dig som är klok nog att ta hand om dig själv oxå!

    SvaraRadera
  3. Känner verkligen med dig. Jag har sagt det förut, men det tåls att säga igen att jag håller tummarna hårt för att han snart är hemma igen.
    Med din härliga inställning och förmåga att fokusera på det fina och positiva så är jag övertygad om att allt kommer att bli bra.
    Tack för sällskapet på Gärdet också, nu är vi iallafall världsmästare(?) du och jag. :)
    Stor kram till dig idag!

    SvaraRadera
  4. härlig dag och härligt med världsrekord! grattis!

    åh, när du skrev om Rickard Wolff så kom minnena till mig; jag var 17 år och han skulle sjunga på ett ställe i Uppsala där det var 18-årsgräns...
    Jag chansade och skrev ett brev till honom och till min stora förvåning och lycka så hörde han av sig!!! en kväll då vi kom hem och lyssnade av telefonsvararen så hade han pratat in ett meddelande...Jag var välkommen till stället där han skulle sjunga! jihooo vilken lycka! efter spelningen fick jag träffa honom OCH helena bergström OCH colin nutley!!! vilket minne :)

    sköt om dig och hälsa din skärmflygare att han ska krya på sig!

    kramar

    SvaraRadera
  5. Vilken klok skärmflygare du har som inser att du behöver dessa stunder för att samla kraft. Hur svårt det än kan kännas så är det flygplansprincipen som gäller, masken på dig själv först innan du hjälper andra.
    Ni har tillsammans en del uppförsbackar att ta er an men jag tror att så länge ni tar hand om varandra så fixar ni det.
    Det är jobbigt för skärmflygaren att vara berövad sitt vanliga liv men kom ihåg att det är lika jobbigt att stå sidan om. Föringa inte din insats utan se att du verkligen gör skillnad. Kram!

    SvaraRadera
  6. Det låter som en härlig dag! Det är viktigt att du tar till vara på dina egna stunder, och det verkar som att han också förstår det. Han är säkert snart hemma igen. Sjukhusmiljöer är speciella, man hatar det för det är otäckt men när man vistas där mycket blir det som ett hem och personalen blir lite utav en familj. Hoppas att allt snart blir bra igen! kram!

    SvaraRadera

Å vad jag blir glad när någon tar sig tid att skriva en fundering.. Tack så mycket och välkommen åter! Kram från lilla Vida i stora världen