Hur hade du det på Hawaii?

... är en av de vanligaste frågorna nu.

Jag brukar svara att det är en av de bästa resorna jag gjort. Den överträffade alla mina förväntningar. Tajmingen kunde dessutom inte varit bättre med ett uppbrott och tappad riktning framåt.

Resan var magisk helt enkelt, likt ett lotteri med vinst varje gång. En yttre resa fylld av upplevelser som mötte en inre resa fylld med insikter och klarhet. I mötet med delfinerna mötte jag mig själv. I workshopsen och coachingen fann jag mina sanningar och i vilken riktning jag tänker vandra i framtiden. Jag öppnade nya dörrar och lämnade gammalt gods bakom mig.

Mina sinnen och mina ögon möttes av nya facetter av resande. När jag reser hittar jag hem i mig själv och känner mig sprakande men samtidigt rofylld och min inre nomad är lycklig. Därför behöver jag resandet för att må bra. Min nomad är stark och min upptäckarlusta och nyfikenhet stor. Utmaningarna som jag behöver kommer av sig själv i allt från att släppa kontrollen under snorklingen till att möta ett motstånd större än ett berg vid havet under trädet vid en coachingsession. Men det går och jag landar i visshet.

Knölvalens återvändande och smäckra stjärtfena bara några meter från båten och havssköldpaddans bus under vattnet följer mig i tanken och i vardagslivet. Vulkanens hetta, kraft och styrka fyller mig. Jag påminns om min egen del av något större och naturens enkla sanningar. Jag påminner mig själv om att det finns där hela tiden om jag väljer att se det, inte bara på främmande mark men även i min vardag.

Mahalo Hawaii! Aloha livskraft och nya vägar.