När våren slår ut i all sin prakt och börjar övergå i försommar så är det så vackert så jag blir andlös. Jag vill inte gå in, jag vill bara vara i naturen, solen och fåglarnas sång. Jag vill vandra och se trädgårdar med tulpaner vid husväggen och känna doften av grillat kött. En av de vackraste morgnarna så log mer än solen mot mig och fick mitt hjärta att ta ett skutt. Då kände jag mig som en vardagsprinsessa i storstadsdjungeln med nya äventyr och nya vägar att vandra. Man vet aldrig vart den stig jag slagit in på nu leder men jag lär mig nya saker och jag är glad i hela kroppen och jag tror att allt blir bra.
I vårens famn kommer mina vänner till mig för att umgås, träffa vår japanske vän Bobo och leka i lekparken som vilar i Svedmyraskogens skugga. Livets lek fortsätter och min pilgrimssjäl vandrar vidare och ler åt fjärilars dans och inväntar att liljekonvaljknopparna ska slå ut. Länge leve livet.
Ja visst är det UNDERBART...tacksamheten slår nöstan i taket när ljuset, dofterna, fågelsången och värmen återvänder
SvaraRaderaSå lustigt förresten men den fina målningen - jag håller nämligen på med en änlgaprinsessa i storstadsdjungeln :):) ska visa den när den är klar...de har drag av varandra den här målningen och min. Intressant
kram
Emma
Ja, solen och värmen fyller oss verkligen med energi, vilket är underbart!
SvaraRaderaHoppas att du haft en fin helg och får en bra start på denna veckan.
Kram