Stränderna är vita..

.. och myggorna är envisa.

Om natten tycker jag att jag hör göken gala men min medresenär säger att jag hört fel, sen hör vi båda ljudet. Det är förmodligen ingen gök men det låter sannerligen som en. När morgonen dagas spatserar tuppen och hans hönor förbi vår veranda där papegojblomman blommar strax intill.

Det blir två sköna dagar på ön Koh Samet men de kommer att stanna länge i minnet. Det är den fjärde ön i Thailand jag besöker under mina tre resor hit. Alla öar har sin charm och hade vi haft mer tid och mindre planer hade jag gärna stannat längre. Men jag kanske kommer tillbaka i framtiden.

Havet är varmt och solen likaså. En perfekt gjord ananasshake svalkar när vinden inte gör det. När jag dricker den så inreder jag mitt pippihus i tanken genom att se mig omkring och hitta vackra kakelblommor och en hängbänk för vilsamma stunder.

Jag sätter mig på en sten vid havet och skickar iväg en önskan. Det turkosblå havet slår mot stenen och mina fötter. Min önskan går nog i uppfyllelse oavsett om det sker på det vis jag tror eller inte. Min inre och yttre resenär är lycklig i detta nu.

Med finkorning sand mellan tårna återvänder jag till fastlandet. Trött av solen men fylld av energin från nya intryck och livet.