Tillbaka i Svedmyralyan igen..

.. med nyfixade blommiga naglar och en mängd skor, sjalar och spaprodukter i bagaget.

Igår landade planet, själv har jag inte landat riktigt än men det kommer. De sista dagarna fylldes av elefantdans, shopping, utmaning av höjdrädsla genom att bo på 46 våningen i Bangkoks högsta hotell som har över 80 våningar. Det snurrade till lite på första frukostmorgonen däruppe på  78 våningen men sen vande även jag mig. Buffën var sagolik och vyn var imponerande.

De sista dagarna i Thailand bjöd också på en av de största höjdpunkterna, att få återse en vän från jorden-runt-resan. Vi lärde känna varandra då vi hade bungalowerna vägg i vägg i Laos för 10 år sedan. Sen hälsade jag på henne  i hennes hemstad Leipzig. De senaste 6 åren har hon bott i Bangkok men när vi ses är det som om tiden aldrig har passerat.

Vi återfinner varandra direkt och hon visar oss några av sina guldkorn som ett gammalt klassiskt cafe som står kvar bland nybyggda skyskrapor, ett litet crepesparadis inklämt i ett hemligt prång där palmer växer och jag blir så lycklig så jag bara myser. På kvällen visar hon oss en härlig skybar på taket till Hilton Millenium. Goda drinkar med staden långt under oss och stjärnhimlen närmare än den brukar.

Skratt, reseprat och livsfunderingar studsar mellan oss och ett löfte om att ses när hon snart återvänder till Europa. Ibland reser man bort och finner en vän där man minst anar. Att kunna mötas för några timmar i två dagar i en annan del av världen är sann vardagslyx.

När jag lämnar Bangkok är jag dock redo att återvända till den del av världen där mitt liv och de flesta av mina vänner finns nära. Jag landade igår vid 18,30 och med en liten känning av jetlag försöker jag hålla mig vaken och hitta dygnet igen.

Min första dag hemma bjuder på arbetsglädje och vardagslyx i form av att min bästa vän är i staden. En timme med henne på Stockholms centralstation innan hon återvänder till Dalarna är mycket värt. Att kunna krama henne och få en fin bild på magen, några klokord och några skratt är en skatt i sig. Min katt kommer hem och sätter direkt sig själv i centrum, vissa saker är oföränderliga och skönt hemtama.

Två totalt olika delar av världen som väcker olika delar av mig passar tillsammans i livets pussel. Det finns mer att upptäcka både i resandets pusselbit och den hemma. Jag tycker om att lägga pussel, hitta mönster och hitta plats åt biten som länge inte ser ut att passa in någonstans.

I poolen på 20 våningen  på hotellet fick jag en avkopplande timme till ljudet från en hektisk stad.