De är inte så vana vid utländska turister där vi är..

.. så vi väcker ganska mycket uppmärksamhet när vi går på gatan, åker buss eller shoppar.

När vi stannar till vid en mack i en tuk-tuk så ropar de anställda dit alla sina kollegor för att titta på oss, skolflickor fnittrar och butiksbiträden minns oss. Jag är blond och ljus och det väcker en del uppmärksamhet men min vän som är adopterad från Latinamerika väcker lika mycket eftersom de inte kan placera henne. De förstår att hon inte är thai men vad är hon då? Nihao, säger vissa och vi förstår att de tror hon är japan.

Hon uppmärksammar mig även på att de börjar prata med mig, de räcker fram notan till mig, de tror att det är jag som bestämmer vissa saker eftersom jag är "vit". Det är lite läskigt tycker jag, men hon säger att hon är van. Det är nästan ännu läskigare.

Jag är äventyrlig, hon tycker om att ha kontroll. Vi kompromissar genom att imorgon åka till en ö där jag ska snorkla men vi bokar hotell innan istället för att chansa som jag brukar. Jag älskar känslan att anlända med lite pirr i magen och sen välja vart man vill bo genom att vandra på stranden. Det ska bli härligt med havet, fiskarna, stranden och vackra vyer. Jag älskar resandet och en del av mig är så lycklig över att vara här.

En vecka kvar, och det som väntar förutom Koh Samet är elefantridning, fler restauranger, kanske nån mer utflykt och sen Bangkok där en gammal jorden-runt vän bor och ska visa oss sina guldkorn. It's good to be me. Livet är allt det jag önskar och imorgon lämnar jag fastlandet och möter en ö. Precis som i vanliga livet där man ibland måste lämna det invanda för att ge sig ut till en ö och upptäcka nåt helt nytt.

Lyckliga fötter vid en pool någonstans i Thailand