Blöta snöflingor dalar över Stockholm..

.. det blåser och i motvind går vi mot fiket för att umgås med vänner. Värme väntar oss på flera plan i ett sådant möte och det känns som en lagom söndagsaktivitet.

Lite lagom söndagsseg så kommer lat-Vida på besök och viskar i mitt öra att vore det inte skönt att bara åka hem och bara ligga på soffan och slöa istället för att dansa? Men jag bestämmer mig för att trotsa denna tanke även om den känns skön och åker vidare i snövirvlarna till Chicago på Söder. En latte värmer gott innan dansen och medan jag tittar på klassen innan mig som tar sina steg i dansens virvlar. När jag väl börjar dansa så är all trötthet som bortblåst.

Glädje, livskraft och lekfullhet fyller kroppen. Jag struntar fullständigt i hur det ser ut och om jag gör rätt eller fel för det är så himla roligt. När jag några timmar senare kliver ut så dansar jag i snöfallet och nynnar på Swingin´on nothing.

Från himlen faller stora vackra snöstjärnor över vägen där jag går och i mitt hjärta är fullt av musik och dansglädje och en påminnelse att om jag gör något som jag tycker om så får jag energi. Snöflingorna och jag dansar ikapp längs livets stig på väg hem och sjunger gör jag ännu dock inte med samma kraft som Velma Middleton ackompanjerad av Louis Armstrong.

"I have happy feet,

and I dance my way through life" står det passande nog på min affirmationskalender från underbara Louise l Hay (you can do it heter kalendern).

Jag skrattar till när jag läser den för just idag är det dans som står på schemat. Jag ska dansa Lindy Hop för första gången på ett halvår och är faktiskt nervös. Det känns som om jag glömt allt men jag hoppas att min kropp minns bättre än vad jag gör. Men jag vill ju börja dansa och då är det bara att ta tag i utmaningen och äntra dansgolvet igen på danskursen. Det är ju så roligt.

Sen har jag fått en jättefin utmärkelse av Malve. Tack snälla!

Och den går till... alla suveräna, kreativa och inspirerande skribenter som finns i min blogglista.

Nu ska jag dricka lite apelsinthé och lyssna på lite skön swingmusik för att påminna min kropp om vad vi ska pyssla med idag. Jag tänkte att ni skulle få titta på en Lindy Hop uppvisning av Harlem Hot Shots från en danskväll på Chicago där jag dansar. De kan sin sak mina lärare, jag har en lååång bit kvar till den nivån ;)

Vardagslycka på dansgolvet en alldeles vanlig söndag

Vardagslycka är att inta en mysig fika i gröngräset i Rålambshovsparken tillsammans med en god vän och sedan bryta av lugnet med 75 minuters dansglädje på Chicago 75 (ligger på Hornsgatan 75).

Lindy hop (eller jitterbugg som den benämns i vissa sammanhang) har sedan förra hösten en stor plats i mitt hjärta. Under många år hade jag velat pröva men inte kommit mig för men nu när jag börjat så kan jag inte sluta. Att dansa är lärorikt på många plan, det är inte bara steg som ska läras in utan man ska även hitta sin egen personlighet och stil i dansen. Å sen det där svåra att bara släppa kontrollen och låta sig föras utan att veta vad som händer härnäst... men det är bara att jobba på det. Något jag drömmer om är att få gå akrobatikkursen för det tycker jag verkar så häftigt men jag har inte hittat någon att gå med ännu så jag får vänta tills dess (lite svårt att göra/träna hopp och lyft på egen hand).

Chicago har inte bara kurser utan man kan även dansa socialt varje onsdag och enstaka lördagar och om du är nyfiken att bara prova lite lindy så inleds onsdagsdanserna med en nybörjarkurs så mankan lära sig grunderna innan man beger sig ut på dansgolvet. Om man vill ha en ännu intensivare swingupplevelse så kan man ju åka på danslägret i Herräng som pågår veckovis under totalt 4 veckor i sommar. Jag hade så gärna velat åka men av olika orsaker så tror jag inte att det är möjligt men de som varit där pratar lyriskt om dansdagarna (och kvällarna) i Herräng.

Å vem vet, kanske jag ändå kommer till Herräng, om inte idag så kanske nästa sommar så att jag får dansa dag som natt och hitta just min personlighet i dansen..