Nu vet jag vad jag ska göra närmsta veckorna...

.. för jag har fått en kortare projektanställning på några veckor hos BRÅ (brottsförebyggande rådet) och börjar på Måndag. Arbetet i sig handlar om att lägga in statistiskt underlag till en av deras utredningar och jag ser det framförallt som ett sätt att få in en fot och se hur det är att arbeta där.

Ända sedan jag pluggade kriminologi så har jag självklart varit nyfiken på BRÅ's arbete så nu får jag bevittna det till viss del med egna ögon under några veckor. Under tiden fortsätter jag självklart att söka nya tjänster för jag vill ju ha en fast anställning på något spännande företag. Men just nu så känns det spännande att få se hur det närmsta veckorna ska bli.

Livets resa fortsätter.. få se vad jag hamnar härnäst.

Tack Chissra!

En stor varm kram till dig Chissra för att:

* För en magisk och annorlunda kväll.
* Det alltid är så mysigt att fika med dig.
* Du tar mig med på nya äventyr. Nu har även jag prövat Deeksha. Annorlunda och härligt.
* Du har en skön syn på livet
* Du tror på mig och alltid är så snäll

Känner mig som ett litet löv på vift som träffat ett annat färgglatt löv på vift.

Tack för det!

Vem är Vida?

Det kan man alltid fråga sig.. men enligt de beskrivningar som stått i diverse bordsplaceringar vid bröllop så är jag:

Sprudlande Norrlänning med lugn som en Stockholmare. Ägnar dagarna åt att äta tillsammans med bruden. Ser till att kärlek och glädje når alla runt omkring henne.

(U och O's bröllop på en skimrande kärleksfull dag i Gotlandsskrud)

Levnadsglad, resälskande toppentjej med förkärlek för rättspsykologi och kriminologi.

(H och M's bröllopsfest i vackra Göteborg fick upp alla gäster på dansgolvet i gemensam glädje)

Kläder och smycken med färger och form,
tar denna coachande 08 från Dalarna dig med storm

(L och N's bröllop i Avesta inklätt i höstens färger och med kärlek som lyser starkare än stjärnhimlen)

Det här är ett roligt inslag som kommit på senare tid på de bröllop jag närvarat vid, det kan leda till roliga samtalsämnen vid bordet och man får reda på de som kommit för att fira dagen. Om någon av er som läser bloggen själv har beskrivningar vore det kul att läsa. Det är antagligen lika mångfärgat som dessa handgjorda tvålar i vackra färger som lyste upp den redan soliga gatan i Nice en dag i November.

Kärleksfest vid Dalälvens strand

Stjärnorna lyser upp den mörka hösthimlen och klockan har hunnit blivit över två när jag och min vän vandrar hem till hotellet efter att ha bevittnat och fått närvara vid ett fantastiskt bröllop. Tänk att vi fått dela denna fantastiska dag med detta vackra brudpar. Deras skönhet är slående och den sträcker sig hela vägen in under ytan för deras skönhet är så mycket mer än så. Dels utgörs den av den värme som de sprider omkring sig men även den stora kärlek de hyser till varandra. Trots sju år tillsammans så lyser det fortfarande om dem och de känns som om de fortfarande är nykära.

Ett bröllop i höstskrud men utan kylan som kan finnas i höstens förgänglighet. En dag fylld med värme, kärlek och glädje då vi samlas till fest. Fantastiskt och obeskrivligt. Magiskt och oförglömligt. Folkärnayrka vars fönster som låter ljuset falla in från alla håll och Annies sång som går rakt in i hjärtat. Min vän som är så vacker att jag saknar ord. Känslorna dem emellan och alla vi som samlats.

Festen som tar rum i en underbar lokal, ett gammalt järnverk i Avesta som måste ses, det går inte att beskriva med ord. Förstummade vandrar vi runt med våra champagneglas och lyssnar på fioltoner som går rakt in i hjärtat och påminner mig om min kärlek till Dalarna. God mat, vackra tal och många skratt. Dansgolvet som fylls av gäster, snälla ord i gästbok och brudparet som lyser upp hela rummet. Omgivningen strålar i kapp.

I väntan på tåget hem sätter jag mig i solen och lutar mig mot en gigantisk trädstam medan höstlöven virvlar och färgar luften. Dalälven skymtar mellan träden. Livet känns förunderligt och kärleken mäktig. En stor tacksamhet sprider sig över att jag har fått närvara under detta fantastiska dygn. Jag lämnar Avesta med tåget mot Stockholm och lämnar trädet bakom mig men minnet tar jag med mig. Ett minne som väcker en känsla av magi och kärlek.

Till mina läsare...

Underbara du,

Hoppas du har en alldeles underbar dag och att du ser magin runtomkring dig.

Du vet väl om att du är unik, underbar och så oerhört älskad. Världen vore helt enkelt inte densamma utan dig. Du har mycket att ge och lära andra. Har du gjort något kärleksfullt idag? Både mot dig själv och andra?

För du är värd omtanke, kärlek och allt du någonsin önskat. Det bästa är att du inte behöver förändra dig själv utan du duger precis som du är. Ha en fantastisk lördag i ditt eget sällskap eller tillsammans med någon. Njut av livet precis som det är.

Själv ska jag äntligen gå på bröllop och fira all den kärlek som finns mellan två fantastiska personer som väljer att välja ett liv med varandra. Det ska bli alldeles underbart och jag har längtat till den här dagen. Dessutom utspelas bröllopet i Dalarna så det kan nästan inte bli bättre.

Underbara du, ha en underbar lördag! Det tänker jag ha och jag tror inte att jag blir ensam.

Osäkerhet....

... tror jag att vi alla känner i vissa situationer.

Trots arbete med självkänsla och självförtroende så kommer osäkerheten på besök ibland. Det gjorde den idag. Jag hade nämligen en anställningsintervju och jag tycker verkligen att sådant är jobbigt. Att bli bedömd. Där har jag fortfarande något att arbeta på... men det är väl en del av livet. Man kan alltid fortsätta utvecklas. Ibland känns det spännande och ibland enbart frustrerande. Men det är bara att vandra vidare på livets stig och inse att osäkerhet också är en del av livet.. även om jag tänker fortsätta att arbeta på att jag duger som jag är oavsett vad andra tycker om mig... Men just när man känner osäkerheten och hur den tar över min personlighet så känns det lagom mysigt, snarare kaosartat. Processen fortsätter med andra ord.

Lita på processen..

.. får vi hela tiden höra på coachkursen så det är det jag försöker göra nu. Ha tillit helt enkelt.

Idag har det varit en fantastisk dag för mig som älskar höstglöd. Solen sken från en blå himmel över skimrande löv.

Långlunch med tidigare kollegor (varav ingen jobbar kvar) på Hermans med fantastisk utsikt och härlig buffé. Vi har alla blomsterängar framför oss och det ska bli spännande vart vi hamnar härnäst. En av mina kollegor liknade mig en gång vid en solros och det är en såndär komplimang som har stannat i hjärtat och som jag kan plocka fram tunga dagar.

Från höstsol till biomörker då jag och en vän såg filmen Patrik 1,5. Vi hade skilda meningar om filmen men jag tyckte om den. Det är verkligen en film som man kan diskutera ur flera aspekter. Sen blev vi sittande i samtal långt efter att den delade pizzan var slut. Intressanta samtal om livet, egot och drömmer. Min vän har så mycket kreativitet och klokhet inom sig. Jag njuter av att umgås med henne (lyxigt eftersom hon är bosatt i London) och vet att om vi båda litar på processen så löser det sig.

Imorgon så är det Torsdag, då ska jag äta frukost med min vän K på Cafe Tjärlek och sedan umgås med en annan själssyster jag träffat på min resa för att på kvällen åka hem till Skärmflygaren och mysa. Imorgon har även Tryggve namnsdag, det var min pappas namn. Han lever inte längre och även när han levde så gav han mig inte chansen att lära känna honom. Men det är en helt annan historia.. kanske får ni höra den en dag.