fredag 10 september 2010

Höstblom och äppeldoft....

... möter mig på mina promenader.

Jag omfamnar hösten med kärlek, andas in den krispiga luften i stora hungriga klunkar och njuter av lövens skiftande färg som målar hela skogens palett.

I många omkring mig finns en ton av sommarsaknad och vintersorg. Men nuet är här och genom att fylla det med sorg och saknad över något man inte rår över är att slösa med dagen idag och med sin energi och livskraft anser jag. Jag fyller livets fruktkorg med tacksamhet likt en äppelskörd. Även om du inte gillar hösten så finns det något just här och just nu som du kan glädjas åt. Allt det du har istället för det som fattas dig.

Alla årstider har något med sig som jag tycker om, om du inte håller med så är jag övertygad om att det i ditt liv finns något som glädjer dig. Platsen du bor på, dina vänner, en riktigt god kopp kaffe. Ibland är det ljuvt att få sakna men om saknaden tar över så missar du något här och nu. Om du vandrar i sorgens dal måste du få vara där, men om du sörjer en årstidsväxling som kommer att komma och gå så bor höstdimman inom dig och inte vilande över det daggtäckta gräset.

Med hösten kommer mörkret och till alla er som saknar ljuset, jag hoppas ni hittar det någon annanstans. Jag vet att vissa behöver det mer än andra men hösten kommer oavsett så jag tror på att söka efter det som skänker ljus så länge istället för att banna mörkret. Articifiellt, naturligt, på annan ort eller på annat sätt.

Man måste inte älska hösten men jag tror på att acceptera den. Jag tror nämligen på att om svamparna i skogen redan är plockade eller gömmer sig väl, ät blåbär istället.


8 kommentarer:

  1. hösten är fin (enligt mig) och blåbär är godare än svamp :)

    kramelikram

    ps. du ska möjligtvis inte till Uppsala imorgon lördag ;)?

    SvaraRadera
  2. Instämmer till 100%. Acceptans (i form av medveten närvaro i nuet) är ett nyckelord för mig numera.
    Det ger lindring och allt blir lättare.

    Jag älskar hösten och allt mys som det för med sig och maken är lite tvärtom, och blir deppad/trött. Vilken tur att vi kompletterar varandra då. :)

    Ha det riktigt gott Vida och tack för titt-in och uppmuntran!

    SvaraRadera
  3. Så fantastiskt fint du skriver! Känner som du att man måste ta vara på det positiva och inte slösa bort sin tid på oviktiga saker eller sånt man inte kan påverka det minsta. Höstkram

    SvaraRadera
  4. Så fint och så sant. Som alltid. Jag hör som tur är (numera) till skaran som älskar det som händer ute nu...skiftningen till en ny och härlig höst.

    SvaraRadera
  5. Hittar minsann inga blåbär i skogarna. Men lika bra går det ändå att titta på alla löv som skiftar färg och bara njuta av stillheten. Hösten gör att allt saktar ner och ibland blir jag lite nostalgisk och saknar farten.

    SvaraRadera
  6. Jag är livrädd för mörkret. Panikslagen, faktiskt. Hoppas (meningslös aktivitet, jag vet...) på snön.

    SvaraRadera
  7. kloka ord! hösten med äppeldoft och vackra löv..vintern med gnistrande stjärnor och snöflingor..våren med hopp om förnyelse och så sommaren med varma vindar kan bara hålla med om att var upplevelse har sin tid,
    kramar K

    SvaraRadera
  8. Själv ÄLSKAR jag ju hösten så jag bara njuter varenda sekund men jag vet att absolut inte alla gör det och det kan vara en tung och mörk period

    Men oj vilken insiktsfull mening som jag tar med mig i mitt inre...
    Citat:
    Om du vandrar i sorgens dal måste du få vara där, men om du sörjer en årstidsväxling som kommer att komma och gå så bor höstdimman inom dig och inte vilande över det daggtäckta gräset.

    Tack för klokord
    kram'Emma

    SvaraRadera

Å vad jag blir glad när någon tar sig tid att skriva en fundering.. Tack så mycket och välkommen åter! Kram från lilla Vida i stora världen