I hängmattan

... så njuter jag att lättjefullt vila med fötterna i luften istället för på jorden en stund. Det borde man göra oftare.

Dessa vilsamma gungor för små och stora barn där man kan vila tanken en stund och låta den leka under himlars vyer. Det är skönt att ligga där. Jag tycker man borde ha hängmattor lite här och var tycker jag, kanske istället för parkbänkar och ibland i träd bredvid varandra, tror det blir intressanta möten och samtal då. För åtminstone händer det nåt med mig när jag ligger där och det är dit många längtar, men kanske borde man bara skapa hängmattestunder i sin vardag. När man tror att man har som minst tid för det är förmodligen då man behöver det som mest.

Jag njuter ayurvedabehandlingar, träffa intressanta människor. Lyssnar på havets vågor som slår in mot stränder och jag äter fantastisk mat. Jag svettas så det rinner ner i ögonen och börjar svida så jag knappt kan se och ler samtidigt, det är så galet på nåt vis.  Jag sitter och pluggar med utsikt över havet eller över en kopp varmt, kryddigt och sött masalathé under tända stjärnor. Det är en annorlunda höst, det är en höst med andra färger och en höst som bryter alla mönster. Vad jag gillar det, att leva livet i på annat vis än till vardags även om min familj och vänner är mig nära i hjärtat vart jag än i världen är. Det är viktigt att våga lyfta fötterna ibland, att skapa sin egen livets hängmatta.