Jag finner ett önsketräd...

... på min söndagspromenad på väg in till stan. Där hänger önskningar på röda äppellappar. Härligt.

Väl inne efter att ha promenerat genom magiska slottskogen, härliga Linné, älskade Haga och sen längs med ån till kopparmärra möter jag spanskavännerna. Vi som läste en kurs i spanska på universitetet 1996 och fortfarande kan finna varandra i ett ögonblick igen. Skratten ekar, livet följer oss och de är fina människor som funnits längs med min livsstig.

Ska du inte flytta tillbaka frågar de? Varje gång jag är här tänker jag tanken eftersom hela jag trivs i Göteborgs famn, men då skulle Stockholm fattas mig. Inte ännu svarar jag. Jag trivs så bra med mitt liv i hufvudstaden. Men en vacker dag kanske jag återvänder. Jag borde åtminstone åka hit oftare.

Fågelsången ackompanjerar dagens början och hunden Esther slickar min hand för att väcka mig. Vi åker in till staden och går på de välbekanta gatorna och slår oss ner för en fika Le Pain Francaise. I en lila sammetsfåtölj sjunker min fotograferande vän ner och den ser ut som om den är gjord för just henne. Vi fikar delikata bakverk och samlar kraft. Det är gott att ha vänner att studsa i takt med i livets svängar, för när vi ses faller stjärnströssel över samtalet.

Nu inleds snart valborgskvällen. Istället för brasa så tänker jag äta hemmagjord canneloni och sen smulpaj. Mellan det går vi ut i solen för att sitta på en härlig klippa. Att fira med vänner som man inte träffar så ofta är mer sprakande än det finaste fyrverkeri. Välkommen sköna maj som väntar runt hörnet.

Det är tolv år sedan..

..jag flyttade från Göteborg.

Kärleken till staden följde dock med mig och har levt med mig sen dess. När jag kliver av tåget i fredagsvimlet är det med ett stort leende och jag njuter av spårvagnsfärden mot Majorna och känner mig hemma. Någonstans är det min stad även om jag bara bodde här 3,5 år.

Bästa vännen välkomnar och vi bubblar ikapp. Skratten haglar och när morgonen gryr vaknar jag med ett leende. Vi tar bilen mot havet och sjunger med i rocklåtarna och njuter vitsippslycka från bilfönstret.

Vid de mjuka klipporna vid havets kant så dricker vi latte och äter medhavd bulle medan hunden Esther leker med lyckans boll och vi studsar över klipporna med vinden i håret. Mina rosa converse bär mig dit jag vill.

I Majornas kant så fikar jag sen med en annan vän, våra vägar möttes när vi studerade psykologi och även om åren gått och det har hänt mycket i livet så är hon densamma och jag trivs i hennes sällskap.

Kvällen tar nu sin början och nu väntar champagnedrink och tapas med båda mina vänner. Garanterat blir det en härlig kväll, det kan inte bli annat i deras sällskap. Fina vänner, underbar stad och livets lycka när den är som bäst. Tack livet.

Trots fallande droppar...

... är Kungsträdgården i körsbärsblommedräkt så vackert att hela hjärtat slår ut i blom.

Under det rosa blomstertaket förundras jag och njuter. De finns bara där under en kort tid men att njuta av dessa vackra blommor i regn eller solsken när de färgar hela Kungsträdgården rosa är vardagsmagi.

Magin i vardagen. Finns där för dig. Finns om du noterar den eller inom dig. Det glittrar till av något som gör dagen lite mer sprakande. Idag kom magin i rosa. Undrar i vilken skepnad den kommer imorgon?

Över en småblommig latte..

.. kommer en insikt till mig i grådagens skymning.  

Likt en nygammal version av mig själv kliver jag sen ut från cafeet och omfamnas av livet. Magiskt, förunderligt och märkligt knackar självklara insikter på men innan dess har de levt i skugglandet och lekt kurragömma i tankeskrymslen. Ibland vet man inte vad man vet fastän man vet. Idag påmindes jag om det.

Önskerubrik: Reduce, reuse, recycle

är en rubrik som jag får av min vän K. Hon har själv ingen blogg men hon har skrivit ett gästblogginlägg hos mig.

De senaste veckorna har jag rensat, kastat och gett bort mängder av kläder. Ut med gammal energi och in med ny. Mina kläder som inte känns rätt eller passar längre kan glädja någon annan, några blev bortgivna under en klädbytardag och resten fick kyrkan ta hand om.

Jag tycker om 50- och 60-tals design och har en del sånt i mitt hem. Men jag tycker också om känslan att ta i något som så många använt före mig men också att vara miljövänlig genom att återvända och återbruka istället för att köpa nytt jämt. Att duka fram the i gammelfarmors rosa-svarta 50-tals servis eller dansa lindy hop i mormors blå sidenklänning från 60-talet ger en viss känsla.

Jag har lätt att samla men jag har blivit bättre att ge vidare med åren. Jag tänker att vissa saker kan skänka någon annan glädje. Den klänning som jag tyckte om kanske inte är min stil längre, alla böcker jag läst vill jag inte spara. När man skänker vidare så kommer ny energi in, jag kan känna efter om något plagg saknas, vad jag vill fylla mitt hem med eller om jag ska låta det vara som det är. Nu finns plats för nya saker i mitt liv. Ska bli spännande att se vad som kommer in.

Jag tror på att behålla hjärtat men älska mycket och låta det vara öppet för de personer som jag vill ha där. Jag tror också på att skänka kärlek och återanvända komplimanger men verkligen mena dem när du säger dem.  Så hjärtat återanvänds, men bortskänkes aldrig. 

Månaden mars...

.. härliga mars.

Det sammanfattande inlägget ändrar nu karaktär (och kanske jag tycker bättre om att skriva det då) på inspiration från Mitt liv i solen.

Månadens bloggtips med nyfunna bloggar för mig blir Kreativ insikts grundaren Carolina Gårdheims blogg som bara är underbar och fylld av klokheter, kärlek och personlig utveckling. Sen vill jag även tipsa om Mindfullnessbloggen med vackra bilder, klokheter och att få följa med på resan i mindfullness, livet och förändringen.

Månadens mest uppmärksammade dag nummer 1 i mitt liv blev nog allt 38-årsdagen då det vällde in gratulationer via facebook, sms, vykort, överraskningspresenter och en härlig middag med två av mina vänner. Den här fina bilden gjorde denna härliga bloggare till mig på min dag.

Månadens mest uppmärksammade dag nummer 2 blev nog mammas mans 60-årsdag då bystugan i Övermo bjöd upp till fest. Det var en härlig kväll som stannar länge.

Mars finaste och mest magiska händelse var utan tvekan när lilla guddottern föddes. Då öppnades hjärtat på nytt och en ny liten person flyttade in på den plats som väntat på henne sen jag hörde att hon fanns.

Månadens gnäll handlade om.. just gnäll.

Mars uttag av lycka sker i mötet med en lyckomat.

Månadens bloggmöte IRL sker när jag möter Di i huvudstaden och vi spenderar några timmar ihop.

Månadens bästa besked var att projektet jag arbetar i blir implementerat.

Mars magiska möte skedde när jag för första gången fick träffa pippiprinsessan med stjärnögon  som nu ingår i den krets som känns viktigast för mig.

Mars utmärkte sig också genom att jag i stort sett inte läste någonting. Under månaden blev det bara en läst bok:

Drama Queens- I ett liv nära dig 
En novellsamling med 5 berättelser från 5 olika kvinnliga författare. Jag brukar tycka att noveller blir för korta för att gripa mig men den här lyckades bra med att fånga mig. Sen finns det vissa berättelser jag tycker bättre om än andra.

Boogie woogie och kubansk salsa..

.. där talar vi om kontraster och olika stilar.

Jag förstår om mina ben känner sig förrvirrade och lite trötta efter 6 dagars dansande (om vi inkluderar danspassen i föregående vecka). Men vad kul det är med dans. Det är därför jag inte sa nej när en dansande vän frågade om jag ville följa med och prova på kubansk salsa (på Stockholm salsa dance) nu på måndagskvällen.

Det är första gången jag prövar någon form av salsa men det känns helt rätt i min kropp, precis som boogie woogien gör (trots förvirringen när den får kliva ur sin vana för Lindy hop). I dansen är jag i nuet, lyssnar och följer rytmen. Jag förstår inte att det är först de senaste åren jag verkligen sett till att lära mig danser för det känns så rätt för mig. Uppvuxen i en familj där många spelar musik så insåg jag sent att min del var att uppleva den och vara i den.

Att pröva olika dansstilar och rytmer är som att skådespela olika roller. Vissa saker förstår man direkt och andra får man öva, öva och öva men lekfullheten i dans vill jag ha mer av. Den gör mig glad. Trötta ben njuter av att krypa till kojs med ett hjärta fullt av glädje.

Glad blir jag också att se Markus Rosendahl och Frida Borg (som höll i kursen i helgen) visa upp sin boogie woogie. Det vill jag bjuda er på när livet bjuder upp till dans.