Boogie woogie och kubansk salsa..

.. där talar vi om kontraster och olika stilar.

Jag förstår om mina ben känner sig förrvirrade och lite trötta efter 6 dagars dansande (om vi inkluderar danspassen i föregående vecka). Men vad kul det är med dans. Det är därför jag inte sa nej när en dansande vän frågade om jag ville följa med och prova på kubansk salsa (på Stockholm salsa dance) nu på måndagskvällen.

Det är första gången jag prövar någon form av salsa men det känns helt rätt i min kropp, precis som boogie woogien gör (trots förvirringen när den får kliva ur sin vana för Lindy hop). I dansen är jag i nuet, lyssnar och följer rytmen. Jag förstår inte att det är först de senaste åren jag verkligen sett till att lära mig danser för det känns så rätt för mig. Uppvuxen i en familj där många spelar musik så insåg jag sent att min del var att uppleva den och vara i den.

Att pröva olika dansstilar och rytmer är som att skådespela olika roller. Vissa saker förstår man direkt och andra får man öva, öva och öva men lekfullheten i dans vill jag ha mer av. Den gör mig glad. Trötta ben njuter av att krypa till kojs med ett hjärta fullt av glädje.

Glad blir jag också att se Markus Rosendahl och Frida Borg (som höll i kursen i helgen) visa upp sin boogie woogie. Det vill jag bjuda er på när livet bjuder upp till dans.