måndag 30 april 2012

Jag finner ett önsketräd...

... på min söndagspromenad på väg in till stan. Där hänger önskningar på röda äppellappar. Härligt.

Väl inne efter att ha promenerat genom magiska slottskogen, härliga Linné, älskade Haga och sen längs med ån till kopparmärra möter jag spanskavännerna. Vi som läste en kurs i spanska på universitetet 1996 och fortfarande kan finna varandra i ett ögonblick igen. Skratten ekar, livet följer oss och de är fina människor som funnits längs med min livsstig.

Ska du inte flytta tillbaka frågar de? Varje gång jag är här tänker jag tanken eftersom hela jag trivs i Göteborgs famn, men då skulle Stockholm fattas mig. Inte ännu svarar jag. Jag trivs så bra med mitt liv i hufvudstaden. Men en vacker dag kanske jag återvänder. Jag borde åtminstone åka hit oftare.

Fågelsången ackompanjerar dagens början och hunden Esther slickar min hand för att väcka mig. Vi åker in till staden och går på de välbekanta gatorna och slår oss ner för en fika Le Pain Francaise. I en lila sammetsfåtölj sjunker min fotograferande vän ner och den ser ut som om den är gjord för just henne. Vi fikar delikata bakverk och samlar kraft. Det är gott att ha vänner att studsa i takt med i livets svängar, för när vi ses faller stjärnströssel över samtalet.

Nu inleds snart valborgskvällen. Istället för brasa så tänker jag äta hemmagjord canneloni och sen smulpaj. Mellan det går vi ut i solen för att sitta på en härlig klippa. Att fira med vänner som man inte träffar så ofta är mer sprakande än det finaste fyrverkeri. Välkommen sköna maj som väntar runt hörnet.







8 kommentarer:

  1. Mysigt med önsketräd...man kanske skulle fixa till ett....?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det tycker jag du ska :)

      Radera
  2. önskar dig en vacker kväll Kramar

    SvaraRadera
  3. Önskar dig allt du önskar dig, kram k

    SvaraRadera
  4. härligt du har det i göteborg och lyllos dig att du bott där. Jag skulle vilja flytta dig, men då måste jag flytta med hela min familj... annars skulle de fattas mig. kram på dig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är det som är nackdelen.. personer fattas en när man inte har dem nära.

      Kramar

      Radera

Å vad jag blir glad när någon tar sig tid att skriva en fundering.. Tack så mycket och välkommen åter! Kram från lilla Vida i stora världen