"Miracles only happen

... to people who believes in miracles" skriver en av mina favoritförfattare Paulo Coelho i sin blogg och sen uppmanar han sina läsare att skriva om mirakel de mött i livet.

Miraklerna händer enbart de människor som tror på dem. Det där har jag tänkt på och sen har jag funderat över vad jag anser vara mirakel och när jag upplevt detta. Men framförallt tänker jag på att jag anser att man många gånger kan välja med vilka glasögon man betraktar livet och vad jag själv vill fokusera på.

Imorse när jag klev upp och var på väg att sätta på tv:n för att titta på nyheterna som jag brukar göra när jag äter frukost så tänkte jag att det var dags att starta dagen med något som gör mig på mycket bättre humör och ger mig en bra start på dagen. Så istället för nyheter och morgonsoffor så satt jag in en DVD med Kay Pollack som föreläser och tittade på en stund. Det ska jag fortsätta göra. Jag har fler DVD'er om livet som jag tycker om som JAG AB, The secret, You can heal your life etc.

I mitt arbete som coach så är det stor fokus på andras processer, sanningar och värderingar så för att få mig att minnas mina så har jag vissa knep jag tar till. Jag har post-it lappar i både jobbkalendern och min privata.. rubriken är ny vecka - nya möjligheter och sen står det saker som jag vill självcoachar mig själv i. Några punkter som finns (tagna från båda listorna):
- Vad vill du ha fokus på under veckan?
- Coachutmaning?
- Var finns dina hinder och dina resurser?
- Följer det jag gör mina grundläggande värderingar och det jag tror på?

Att se lapparna och fundera över frågorna gör att jag minns det jag tycker är viktigt eller det jag vill fokusera på antingen privat eller på jobbet. Att arbeta med tacksamhet, affirmationer, mental träning och meditation är det som gjort en skillnad i mitt liv. I någon annans kan det vara att gå en svampkurs eller ha en barnfri eftermiddag i veckan. Det finns inga rätt eller fel men jag tror att vi alla har ett val när det gäller hur vi vill se livet eller en situation. Därmed inte sagt att livet inte stundtals kan vara väldigt svårt, förvirrande och frustrerande. Livet bara är helt enkelt, det kan vi inte förändra.

Men jag tänker fortsätta att ignorera morgonnyheterna och starta dagen på ett sätt som fyller mig med långt mer energi innan jag tar min lilla morgonpromenad med löven under mina fötter. Mina mirakler då? De kanske jag berättar om en annan gång men ett litet mirakel var att "The mystery machine bilen" som stod parkerad i Svedmyra i somras men hur jag än spanade efter Scooby Doo och gänget så fanns de inte i närheten. Men jag vet att de varit här och jag vet också att definitionen av mirakel är något vi kan välja själva. Vi är alla mirakler.

Påskliljorna mötte oss i slänten..

.. på min och skärmflygarens förmiddagspromenad igår förmiddag i vackra Lill-Jansskogen.

Solen sken och fåglarna sjöng och vi var ute på upptäcksfärd. Spår efter bäver vi fann men vad vi trodde var boet var bara en synvilla när vi närmade oss. Det är ett så vackert vandringsområde med gammal skog, stockar, stora stenar och djurliv. En perfekt start på dagen. En skön påskhelg har det sannerligen varit även om jag är van att tillbringa den i Dalarna eller på annan ort, men Stockholm har sannerligen visat sig från sin vackraste sida.

Kvällen innan såg jag min första 3D-film på bio (monster vs aliens) och trots de nördiga glasögonen så var det ju så himla härlig upplevelse. Klart annorlunda och jag har redan spanat in nästa film jag vill se i detta format nämligen Coraline och spegelns hemlighet (historien är skriven av Neil Gainman som även författat Stardust som jag bara älskar).

Efter närkontakt med påskliljornas gula färgprakt så fikade vi på trädgårdscafé som premiäröppnat för säsongen innan vi skildes åt. Min dag tillbringades utomhus i sakta mak, en latte på kulturhustaket och sittande på kajkant vid vattnet tillsammans med andra solhungriga medresenärer på livsresan. Därefter träffade jag Chissra med såväl vackert yttre som inre. Min kaneldoftande Lassi och smaskiga snickerskaka slank ner snabbt samtidigt som ett virvlande samtal lekte tafatt likt fjärilar omkring oss. En promenad i vita bergen i solnedgång innan vi skildes åt. Inte visste jag att bloggvärlden skulle ge mig en så fin vän.

Men dagens äventyr var inte slut ännu för thailändsk mat på restaurang i Hornstull väntade mig, skärmflygaren, min magiska vän och hennes hjärtevän. God mat försvann snabbt och sedan fikade vi i min väns pojkväns lägenhet där man kan blicka ut över några av Söders taknockar. En härlig dag var till ända när jag somnade gott hemma i Svedmyra.

Imorse var det grått när jag vaknade så jag gick och la mig efter frukosten för att läsa lite. Det är bland det lyxigaste jag vet... men sen svepte solen in över Svedmyraskogen. En promenad i min vackra skog runt hörnet innan tvättid och praktiska sysslor tog vid. En skön lugn dag med gosiga katter och gott thé får avsluta denna påskhelg. Jag känner mig utvilad, uppfriskad och redo för nya äventyr.

Tur att Svedmyraskogen aldrig stänger...

.. den finns där vakande över mig när jag lägger mig på kvällen och väntar mig på morgonen.

Det är det första jag ser när jag öppnar mina ögon eftersom mitt sovrumsfönster är som en tavla av skogen som skiftar skepnad efter väder och årstid. Skogen jordar mig och suset i träden påminner mig om min barndoms skogar inpå knuten.

Där blommar liljekonvaljen, växer blåbären och lavarna klättrar över stock och sten. Dofterna skiftar med väder, vind och temperatur och ger mig och många andra den andro vi alla behöver. Skogen fylls med hundar och barn som leker där och de vuxna springer, promenerar och filosoferar. I den bor räven som bet min katt Marilyn men även rådjur, harar och igelkottar.

Så det är tur att den aldrig stänger och jag hoppas den får stå kvar där den är länge till. Den ger mycket och kräver inte så mycket tillbaka men vi måste vara rädda om vår skog. Att kunna vakna till fåglars kvitter och skogens sus under vår och sommar är som balsam för själen.

Alldeles gratis men samtidigt ovärderligt.

Som ett kinderägg...

.... har min fredag varit.

Magisk morgonpromenad mellan Slussen och coachkursens lokaler. Klar höstluft och vackra vyer. En dag med möten med fantastiska, underbara, intressanta, modiga människor på coachkursen. Utveckling. Inveckling. Insikter.

Jag möter flera rädslor och växer som människa. Känner mig modig. Är öppen och släpper kontrollen. Växer igen. Livslust och livsglädje sköljer igenom mig. Mental trötthet också, hjärnan blir trött av alla intryck. Underbara handledare och insikten att den här kursen är precis vad jag letat efter. Släpp prestation och sätt på dansskorna! Blåbärscoachen är redo att äntra världen.

Feedback: Använd din värme och coacha med hjärtat. Det är din styrka. Ta vara på den.

Fika med underbara, hjälpsamme skärmflygaren i Gamla Stan på favoritfiket som ger mig rabatt, kanske är jag stammis någonstans för första gången? Skärmflygaren plockar upp ett litet kinderägg ur fickan. Han vet att jag älskar överraskningar och choklad. Vardagslycka. Precis som när han överraskade med supergod hallonsaft som var försvinnande god. Det är de små sakerna som gör det - inte de stora.

Möte med granne som alltid klappar mina katter om de är ute. Han tycker om dem och de tycker om honom. Hämtar mitt adopterade monster Sahara (kommer att dyka upp i bloggen) och hon är underbar och lite blyg. Kommer hem. Möts av katter, ett UNDERBART brev från någon i brevkollektivet och en vetskap att imorgon ska jag bara vara i min egen takt. Stanna i Svedmyra och bara vara. Svedmyralyx.

Livet är som en smörgåstårta...

med massor av godsaker hoplagda tycker min vän. Samma vän som överraskar med smörgåstårta och pommac med champagnekork (sån man bara köpte på nyår när man var liten) innan vi tillsammans plockar liljekonvaljerna som pryder myllan i Svedmyraskogen.

Hon har rätt tycker jag och jag hyser stor kärlek både till en smaskig smörgåstårta och till livet. Många gånger handlar det om perspektiv, godsakerna finns där om man letar och lyfter fram dem i ljuset och kompositionen blir helheten som alltid är större än summan av delarna. Men om man väljer visst kan man även finna persiljan som vissnade eller den brödbiten som blivit torr i kanten av tårtan.

Det gäller att välja perspektiv ibland för att kunna se det som är bra. Ibland behöver man även se det som är mindre bra, just din smörgåstårta kanske stundtals har en fyllning som inte passar dig eller som dränerar tårtan. Då är det upp till en själv och fundera över om man vill förändra, förbättra eller låta det vara. Endast du själv kan ta ansvar för livets smörgåstårta inom de områden där du själv kan påverka så jag tänker försöka få till en riktigt smarrig smörgåstårta.. vad väljer du?

Hästmonument i Svedmyra?

Ibland dyker man på ett mysterium i vardagen. I mitt fall så var det denna uppresta sten utanför ett hyreshus i Svedmyra. Har någon varit på elitloppet, fått med sig en souvenir hem som de tycker passar bra utanför porten eller vad har hänt? Det känns som om det ligger en häst begraven nånstans i den här historien. Någon som har några idéer? Eller kanske vet? Mig gjorde det något förrvirrad och nu snurrar massor av olika teorier..

Svedmyrapremiär på Bloggkartan!

Det finns ingen blogg från Svedmyra placerad på bloggkartan även om jag nog inte kan vara den enda aktiva bloggaren från Svedmyra.. Så just i denna stund tänker jag ändra på det och sätta
Svedmyra på bloggkartan.se

Och ett litet tips till eventuella läsare, det finns ingen blogg från Leksand, Gällivare, Trollbäcken eller Gammelstad heller just nu :)