Sofia Karlsson sjunger...

... sig rakt in i mitt hjärta.

Som en älva i en röd vacker klänning och med en röst som lyfter hela himlataket så står hon på vitabergsparkens scen och det är magiskt. Kvällen är varm och Vitabergsparken är överfull men alla stannar och lyssnar på denna röst som leker i trädkronorna och musikernas skicklighet. Mina vänner och jag tittar på varandra och ler.

Parkteatern med sina gratisföreställningar är sannerligen en gåva till oss och idag tog vi emot den. Sofia Karlsson tänker jag definitivt se igen, hon är fantastisk. I mitt stilla sinne undrar jag vad Dan Andersson hade tänkt om han kunnat se hur hans tonsatta dikter får stående ovationer och applåder som aldrig vill tystna.

Tack underbara Sofia Karlsson. Den här kvällen stannar i minnet och din sångröst i hjärtat.

Underbara dagar i nordens Venedig..

Om ni visste vilka äventyr och sköna stunder de här skorna har upplevt de senaste dagarna och framförallt vilka mysiga promenader vi tagit. Jag blir glad när jag tittar på de här skorna och minns hur jag köpte dem billigt i Bangkok under en underbar Thailandssemester med massor av roliga minnen i början av 2006. De är färgglada och gör mig glada på flera vis, undra om jag hade haft mer sådana skor och kläder om jag hade blivit cirkusartist trots allt.

Mina senaste dagar har varit sådana där härliga sommardagar som man kommer att minnas med värme i ett gråkallt November.

I Onsdags så hade jag och skärmflygaren en skön picknick på vackra Djurgården. Vilken oas det är i storstadsdjungeln att ha ett sånt fantastiskt område mitt i stan, en plats att samla kraft på. Vandrade sedan förbi mitt klätterträd och klappade lite på det på väg in till stan.

Väl inne i stan så var det dags att leka inne på skärmflygarens kontor. Leksaken var Wii som till och med jag tycker är roligt trots att jag i vanliga fall inte är det minsta intresserad av dataspel. Min magiska vännina (som även var med i Thailand) mötte upp och vi spenderade timmar med att spela golf, bowling, rida på kor, skjuta olika föremål,boxas, slå en mer eller mindre bra backhand på tennisbanan och fiska.

Boxningen är min favorit och jag körde så hårt så tillslut rann svetten och jag fick faktiskt träningsvärk dagen efter. Men jag saknar att jag inte får använda benen som i kickboxningen och att man inte kan slå riktiga uppercut. Kul är det iallafall och jag fixade några matcher på knockout. Vilket jag inte skulle varken klara av eller vilja i verkliga livet men i spelvärlden är det kul.

Vaknade sedan upp till en torsdag med strålande sol då jag startade dagen med att gå från Gärdet till Kungsträdgården. Jag älskar att promenera i städer när de vaknar till liv, se torgförsäljarna börja plocka fram blommor och frukt men även att se alla på väg till sina arbeten. Just nu märks det verkligen att många Stockholmare har semester för det är ganska öde på många platser och många affärer och företag är stängda för semester. Turister har vi dock gott om och en dag som denna visade sig Stockholm från sin bästa sida.

När jag nått Kungsan så sparkade jag av mig mina skor på gräsmattan och tränade Qi Gong i morgonrusningen med utsikt över de vackra almarna, slottet, Grand hotell och det glittrande vattnet. Magiskt och alldeles gratis! Jag har inte tränat Qi gong på ett tag och min kropp och själ saknar det, den här formen av Qi gong (enligt Biyun) har jag inte prövat tidigare men det var skönt för kroppen och jag gick därifrån med ett lugn som jag älskar att känna. Tipset hittade jag via den excellenta sajten "Gratis i Stockholm" som är en samlingsportal för saker som är alldeles gratis i vår vackra huvudstad.

Med ro i kropp och själ och en spännande bok i väskan (labyrinten av kate moss) så styrde jag kosan ut mot Trollbäcken för att mysa med en god vän och hennes underbara son med blå stjärnögon och ett smittande leende (vilket han ärvt från sina föräldrar). Vilka härliga timmar vi spenderade i deras mysiga trädgård där vi chillade, drack massor av the, åt nyskördade hallon och en härlig sommarlunch. Intressanta samtal utvecklades när vi gungade stilla i hammocken medan vinden spelade stillsamt i träden. Som balsam i själen för naturbarnet inom mig som ibland känner sig instängd i lägenhet under sommartid.

Sommarkvällen med ljumma vindar och en klarblå himmel som tillslut skimrade i råsa bjöd på parkteater med min härliga kattälskande vän. Efter föreställningen så mötte vi min magiska vän och hennes vänner för en öl i sommarkvällen med denna härliga utsikt från en restaurang på Djurgården. Man blir nästan stum av skönheten under en sådan sommarkväll.


Ljumma kvällar som denna vill man ju knappt gå hem så vi tog färjan över till Söder och vandrade upp till vackra Mosebacke för ännu någon timme i den ljusa sommarnatten. Mosebacke har ju en alldeles fantastisk uteservering som jag verkligen rekommenderar till alla. Dessutom har de på vissa helger jazzbrunch, det vill säga smaskig brunch med live-jazz. Så mysigt! En sista bild över den skimrande sommarhimlen och Stockholm i kvällsskrud får avsluta mina minnen från de här dagarna. Ikväll hittar ni mig återigen under eken på Djurgården på en picknickfilt för ytterligare en parkteaterföreställning. Ljuvliga sommar!

Älskade parkteater!

Jag älskar parkteater! Jag tycker att det är bland det genialaste någon kommit på och det har blivit något av en tradition under de år jag varit bosatt i Stockholm. Nu är ju parkteatern lite äldre än så, den har funnits sedan 1942 och drivs idag av Stockholm stadsteater. Idag släpps programmet för årets upplaga som du hittar i parkteaterfoldern eller genom att enkelt klicka här.

Det fantastiska med parkteater (bortsett från att det är alldeles gratis) är att det är verkligen en folkfest och publiken är så blandad. De kommer vallfärdande med picknickkorgar som dukas upp och stämningen är hög. Eftersom föreställningarna visas i olika parker under sommaren så kan man bara hitta den plats som passar bäst.

En gång missade jag en av föreställningarna i de centralare delarna och begav mig ut till en förort. Det jag minns bäst därifrån är den lilla tant som långsamt, långsamt närmade sig spelplatsen lutad på sin rullator och med ett stort leende på läpparna. Hon satt på sin rullator under pjäsen och gick sedan stillsamt hemåt med försiktiga steg efter föreställningens slut. Pjäserna kommer till folket och jag tror att det breddar publiken enormt...

Min sommarvardag har förgyllts av pjäser, konserter och dansföreställningar som överraskat, inspirerat och ibland konfunderat. Så jag ser med spänning fram emot vad denna parksommar har att erbjuda och kan redan nu plocka fram picknickkorgen för den kommer att bli flitigt använd denna sommar.

Någon som vill med?