Ordkonstnären Emil Jensen öppnar hjärtats kronblad..

.. som slår ut i full blom.

Klokheter, musikaliteter och härligheter i sommarkvällsfamn. Gratis som parkteaterkonsert men ovärderlig enligt hjärtats värdering. Förundrad undrar jag hur jag kunnat missa denna artist vars uttryckssätt öppnar rum inom mig. Han klär meningarna i ord och orden i meningar som vindlar längs vägar i ett grönskande landskap.

Vardagsmagi kantad med vänskap, värme, lycka, sommarblom och texter (såväl sjungna som talade) som öppnar upp dörren till stjärnornas palats där drömmar bor.

Känner ni några vanliga människor?

Jag vet inte ens vad det är säger Pelle Sandstrak på Parkteatern i sin egen föreställning Mr Tourette 2.0 på onsdagskvällen.

Det är andra gången jag ser honom på parkteatern och han knockar mig med sin underfundighet, sårbarhet, humor, värme och sitt liv. Jag tycker han är fantastisk. Får ni en chans att se honom så gör det. Jag tycker alla borde göra det. Jag har via mitt arbete mött flera med Tourettes men det här handlar om att vara människa och att olikheter måste få finnas.  Solen sken på min rygg men den största solen tändes i mitt hjärta.

Vad världen behöver..

är inte människor som förstår varandra 

utan människor som förstår 

att det finns 

så oerhört många sätt

att vara människa på

(K.G Hammar)

Sofia Karlsson sjunger...

... sig rakt in i mitt hjärta.

Som en älva i en röd vacker klänning och med en röst som lyfter hela himlataket så står hon på vitabergsparkens scen och det är magiskt. Kvällen är varm och Vitabergsparken är överfull men alla stannar och lyssnar på denna röst som leker i trädkronorna och musikernas skicklighet. Mina vänner och jag tittar på varandra och ler.

Parkteatern med sina gratisföreställningar är sannerligen en gåva till oss och idag tog vi emot den. Sofia Karlsson tänker jag definitivt se igen, hon är fantastisk. I mitt stilla sinne undrar jag vad Dan Andersson hade tänkt om han kunnat se hur hans tonsatta dikter får stående ovationer och applåder som aldrig vill tystna.

Tack underbara Sofia Karlsson. Den här kvällen stannar i minnet och din sångröst i hjärtat.

Regnets smattrande väcker mig..

... det är ett vilsamt ljud.

Jag stannar kvar i sängen och lyssnar på regnet som faller över vildhallon, mognande äpplen och Svedmyraskogens grönska. Lördagens morgon ger mig den tid att bara vara som inte finns i veckorna och med en katt sovandes på min arm blir morgonens stillhet komplett.

En ny vardagsrutin har infunnit sig som omfattar att gå till jobbet och sedan åka direkt till sjukhuset för att besöka skärmflygaren. Min egentid med mig själv och vänner är avsevärt förminskad så därför njuter jag desto mer av de stunder som blir.

Min vecka inleddes med middag med Carrroline, min vän K och hon som imorgon flyttar till Kanada för kärleks skull. I torsdags så skyndade jag mig till parkteaterföreställningen "Heja världen" med bland annat Bob Hansson. Den var magisk och bland det bästa jag sett i sommar. En energikick som jag såväl behövde. En annan lyckostund var när en vän (som hade förköpsrätt) lyckades få tag på toppenbiljetter till Depeche Modes konsert i januari. Igår hann jag med att kickboxas med min vän (eftersom vi slutar tidigare på fredagar) vilket var välbehövligt för både kropp och själ. Dessa stunder blir till styrkekarameller att suga på och vara tacksam för.

För skärmflygarens del har veckan bestått av mängder av undersökningar, någon mindre upphittad ny skada och andra komplikationer som ställt till det. Men han är mycket piggare nu och får förhoppningsvis flyttas till det rehabiliteringshem han ska till i början av nästa vecka. Det ska bli så skönt, då får han eget rum och han är ett steg närmare att komma hem även om vi inte vet när det blir.

Oron och resandet tvärs över stan har gjort mig trött och lite sliten men med en fantastisk arbetsgivare, underbara vänner och min fina familj och dessa stunder av saker som får mig att må bra så samlar jag långsamt in den kraften igen. Regn som slår mot rutan, en katt vid min sida och en lugn morgon med tystnaden som sällskap är balsam för själen. Stunden av stillhet öppnar upp min dag.

Världsrekordstagare...

... är en ny titel som helgen har fört med sig.

Igår samlades drygt 3000 personer på Gärdet för att ligga på spikmattor och ta ett världsrekord i "most people chanting".

Alla som var med fick ta med sig sin spikmatta hem. Jag har ju redan en så pedagogiska mamman och hennes man ska få min.

Förutom de där 3000 personerna (den här bloggaren inkluderad) som kommit dit så var även....

Jack från Guiness rekordbok där för att se att det gick rätt till.. 2558 personer godkändes tillslut under chantingen. Som ni kan se tar han allvarligt på sitt ämbete.


Agneta Sjödin var konferencier och Om som äger shaktimattan intervjuades i media.



På scenen sjöng Meja finstämda sånger.



Alla bilderna togs från den plats som tilldelats oss och det var verkligen i händelsernas centrum. Med varsin spikmatta under armen tog vi sedan promenad över till Djurgården och sedan båten över till Söder.

I Vitabergsparken vankades nämligen parkteaterkonsert (det vill säga alldeles gratis) med fantastiska Rickard Wolff. Det var magiskt! Vilken konsert! Inser att jag såg honom första gången på scenen för 15 år sedan då han spelade rollen som merlin i 7-timmars pjäsen, Merlin- djävulens son. Han är en fantastisk artist i mina ögon.

Men skärmflygaren då kanske några undrar. Jag tog helt enkelt ledigt från sjukhusmiljö igår för besökstiderna krockade. Jag hade funderingar på att ställa in men då sa skärmflygaren att du måste leva ditt liv också. Han har nog rätt. Jag har varit där alla dagar bortsett från när han opererades och jag måste ju samla kraft någonstans också.

Men idag har jag varit där efter att först ha tagit en långpromenad på vackra Djurgården lyssnandes på sommarens sista sommarpratare. Egentid i vacker miljö. Sedan bar det av till KS Solna för att hälsa på skärmflygaren. Han mår mycket bättre men jag har fortfarande inte en aning om när jag kan räkna med att ha honom hemma igen. Efter sjukhusvistelsen ska han vidare till en rehabiliteringsenhet.

För mig känns det annorlunda att vara i en sjukhusmiljö och ändå vänjer man sig förvånansvärt snabbt. Det jobbigaste är när han har ont eller något är jobbigt och man inte kan göra det minsta för att hjälpa till eller underlätta. Min aktiva skärmflygare som är helt sängliggande och totalt beroende av andra just nu. En del undrar hur jag mår. Jag är trött. Oro, hela situationen och att inte vara hemma så mycket gör mig trött. Men också saknaden.

Men som bot mot tröttheten så har jag vänner, spikmatta, magiska konserter, promenader, sommarprogram och den tacksamhet jag känner för att det trots allt har gått bra. Sen gläds jag åt det lilla som vackra blommor, vinden i mitt hår, marken under mina fötter och himlen ovanför mitt huvud.

På en plats i solen..

.. under eken på Djurgården så har vi picknick och tittar på härlig parkteater. Vilken skön avslutning på semestern.

Min bror och hans söta flickvän har lämnat storstaden för den här gången men innan dess hann vi ha en skön dag i varandras sällskap. Med båt från Slussen anlände vi ett grönskande Djurgården och promenerade till underbara Rosendals trädgård. Kardemummabulle och latte intogs under en trädkrona och i solens sken. Intressanta samtal och skön promenad tog oss in till stan igen. Glass och smoothie inhandlades i Gamla stan och sedan en skön stund på kajkanten vid det glittrande vattnet.

Idag kommer skärmflygaren hem från sina äventyr i Schweiz och Slovenien. Då kan vi dela plats i solen. Det ser jag fram emot.

Underbara dagar i nordens Venedig..

Om ni visste vilka äventyr och sköna stunder de här skorna har upplevt de senaste dagarna och framförallt vilka mysiga promenader vi tagit. Jag blir glad när jag tittar på de här skorna och minns hur jag köpte dem billigt i Bangkok under en underbar Thailandssemester med massor av roliga minnen i början av 2006. De är färgglada och gör mig glada på flera vis, undra om jag hade haft mer sådana skor och kläder om jag hade blivit cirkusartist trots allt.

Mina senaste dagar har varit sådana där härliga sommardagar som man kommer att minnas med värme i ett gråkallt November.

I Onsdags så hade jag och skärmflygaren en skön picknick på vackra Djurgården. Vilken oas det är i storstadsdjungeln att ha ett sånt fantastiskt område mitt i stan, en plats att samla kraft på. Vandrade sedan förbi mitt klätterträd och klappade lite på det på väg in till stan.

Väl inne i stan så var det dags att leka inne på skärmflygarens kontor. Leksaken var Wii som till och med jag tycker är roligt trots att jag i vanliga fall inte är det minsta intresserad av dataspel. Min magiska vännina (som även var med i Thailand) mötte upp och vi spenderade timmar med att spela golf, bowling, rida på kor, skjuta olika föremål,boxas, slå en mer eller mindre bra backhand på tennisbanan och fiska.

Boxningen är min favorit och jag körde så hårt så tillslut rann svetten och jag fick faktiskt träningsvärk dagen efter. Men jag saknar att jag inte får använda benen som i kickboxningen och att man inte kan slå riktiga uppercut. Kul är det iallafall och jag fixade några matcher på knockout. Vilket jag inte skulle varken klara av eller vilja i verkliga livet men i spelvärlden är det kul.

Vaknade sedan upp till en torsdag med strålande sol då jag startade dagen med att gå från Gärdet till Kungsträdgården. Jag älskar att promenera i städer när de vaknar till liv, se torgförsäljarna börja plocka fram blommor och frukt men även att se alla på väg till sina arbeten. Just nu märks det verkligen att många Stockholmare har semester för det är ganska öde på många platser och många affärer och företag är stängda för semester. Turister har vi dock gott om och en dag som denna visade sig Stockholm från sin bästa sida.

När jag nått Kungsan så sparkade jag av mig mina skor på gräsmattan och tränade Qi Gong i morgonrusningen med utsikt över de vackra almarna, slottet, Grand hotell och det glittrande vattnet. Magiskt och alldeles gratis! Jag har inte tränat Qi gong på ett tag och min kropp och själ saknar det, den här formen av Qi gong (enligt Biyun) har jag inte prövat tidigare men det var skönt för kroppen och jag gick därifrån med ett lugn som jag älskar att känna. Tipset hittade jag via den excellenta sajten "Gratis i Stockholm" som är en samlingsportal för saker som är alldeles gratis i vår vackra huvudstad.

Med ro i kropp och själ och en spännande bok i väskan (labyrinten av kate moss) så styrde jag kosan ut mot Trollbäcken för att mysa med en god vän och hennes underbara son med blå stjärnögon och ett smittande leende (vilket han ärvt från sina föräldrar). Vilka härliga timmar vi spenderade i deras mysiga trädgård där vi chillade, drack massor av the, åt nyskördade hallon och en härlig sommarlunch. Intressanta samtal utvecklades när vi gungade stilla i hammocken medan vinden spelade stillsamt i träden. Som balsam i själen för naturbarnet inom mig som ibland känner sig instängd i lägenhet under sommartid.

Sommarkvällen med ljumma vindar och en klarblå himmel som tillslut skimrade i råsa bjöd på parkteater med min härliga kattälskande vän. Efter föreställningen så mötte vi min magiska vän och hennes vänner för en öl i sommarkvällen med denna härliga utsikt från en restaurang på Djurgården. Man blir nästan stum av skönheten under en sådan sommarkväll.


Ljumma kvällar som denna vill man ju knappt gå hem så vi tog färjan över till Söder och vandrade upp till vackra Mosebacke för ännu någon timme i den ljusa sommarnatten. Mosebacke har ju en alldeles fantastisk uteservering som jag verkligen rekommenderar till alla. Dessutom har de på vissa helger jazzbrunch, det vill säga smaskig brunch med live-jazz. Så mysigt! En sista bild över den skimrande sommarhimlen och Stockholm i kvällsskrud får avsluta mina minnen från de här dagarna. Ikväll hittar ni mig återigen under eken på Djurgården på en picknickfilt för ytterligare en parkteaterföreställning. Ljuvliga sommar!

Parkteaterpremiär

Som jag nämnt tidigare så älskar jag att gå på parkteater... Denna kärlek delar jag med en mycket god vän som tog iniativet till att gå på parkteaterpremiären i Vitabergsparken och se Jaques Brel is alive and well and living in Paris. Vilken härlig kväll och vilken musik och showupplevelse. Det är ju inte bara det som händer på scenen som gör det så magiskt utan hela upplevelsen. Att man under föreställningen hör vindens sus och fåglar som flyger rofyllt över scenen och att i ett av slutsekunderna i ett nummer börjar kyrklockorna slå.

Magiskt, mysigt och magnifikt!

Älskade parkteater!

Jag älskar parkteater! Jag tycker att det är bland det genialaste någon kommit på och det har blivit något av en tradition under de år jag varit bosatt i Stockholm. Nu är ju parkteatern lite äldre än så, den har funnits sedan 1942 och drivs idag av Stockholm stadsteater. Idag släpps programmet för årets upplaga som du hittar i parkteaterfoldern eller genom att enkelt klicka här.

Det fantastiska med parkteater (bortsett från att det är alldeles gratis) är att det är verkligen en folkfest och publiken är så blandad. De kommer vallfärdande med picknickkorgar som dukas upp och stämningen är hög. Eftersom föreställningarna visas i olika parker under sommaren så kan man bara hitta den plats som passar bäst.

En gång missade jag en av föreställningarna i de centralare delarna och begav mig ut till en förort. Det jag minns bäst därifrån är den lilla tant som långsamt, långsamt närmade sig spelplatsen lutad på sin rullator och med ett stort leende på läpparna. Hon satt på sin rullator under pjäsen och gick sedan stillsamt hemåt med försiktiga steg efter föreställningens slut. Pjäserna kommer till folket och jag tror att det breddar publiken enormt...

Min sommarvardag har förgyllts av pjäser, konserter och dansföreställningar som överraskat, inspirerat och ibland konfunderat. Så jag ser med spänning fram emot vad denna parksommar har att erbjuda och kan redan nu plocka fram picknickkorgen för den kommer att bli flitigt använd denna sommar.

Någon som vill med?