Livets sammanträffanden...

... sker hela tiden kring mig just nu.

För jag tror ju på att slumpen är ingen tillfällighet och just nu är det mycket synkronicitet i mitt liv. Min livshistoria som geografiskt korsar någon annans på en liten plats i Sverige. Vänner som mailar saker jag just nu behöver höra. Jag slår upp en bok och får svar jag söker. Jag behöver en väns hjälp i en situation jag inte kunnat förutse och vars förmågor jag inte känt till om det inte varit för min egen livshistoria. Min fokusering på något jag behöver som dyker upp, billigare och bättre än jag tänkt mig. Jag skickar en liten gåva till min mormor som hon just tänkt ordna fast på annat sätt.

Jag har känt mig lite vilse i pannkakan men livet leder mig rätt, det är inte alltid jag förstår direkt men jag försöker ha tillit. Livet är ibland svårt och jag oroar mig som alla andra men just nu får jag lotsning. Sen tror jag ju att vi behöver vara vilse ibland.

Jag väljer ju att se det såhär och idag så får jag det bekräftat då jag läser tillbringar eftermiddagen läsandes en bok om vintage och vid min hemkomst hittar en överraskning i form av en skrivbok vid namn vintagestories som pedagogiska mamman skickat till mig. En bok att skriva ett kapitel livshistoria i. Återanvänd på papper som grevinnan Hallwyll beställt men sen inte godkände. Nu håller jag det pappret i min hand, vi får se vad jag skriver eller om historien skriver sig åt mig.

Det händer saker bortom min kontroll just nu, jag fyller mitt hjärta med kärlek och litar på kroppens läkkraft och styrka till de personer som behöver det. Min mammas kärlek når åtminstone mig var jag än är oavsett vackra gåvor eller ej och det är inte heller något tillfällighet. Hon har fyllt mitt liv med kärlek så länge jag kan minnas. Kanske ska det bli min första rad i min vintage story. Kärlek (i likhet med uppmärksammade sammanträffanden) sprider sig nämligen som ringar på vattnet.