Liv i luckan 24:e december: Du är unik och extraordinär

Du är unik, ett sjärnornas barnbarn skapad ur stjärnstoft och någon som vann miraklet livet. Du har något som ingen annan har och ditt bidrag är ditt, välj vad du vill göra med det. Ta en titt i spegeln för idag är det du som är innehållet i min lucka. Det är du som är unik, vacker, kraftfull och möjliggörare. Du kan vara magiker, stjärnströsslare och någon annans vackraste person. Du kan vara medkännande, självmedkännande och extraordinär. Se dig i spegeln och inse att det finns ingen som du.

En vacker dag fick jag en fantastisk låt skickad till mig från en vän och det är numera min pepplåt. Den fångar allt som jag skulle vilja förmedla till er och som jag önskar att ni alla inser. Spela den högt, läs texten och minns att du är en extraordinär varelse. Tack för att ni varit med på min lucköppning under december och skapat lite liv i luckan.

God Jul alla fina, jag önskar er en jul fylld med allt ni önskar.

Extraordinary being av Emeli Sande (texten är något kortad)

You are what God imagined, you are a true perfection
Baby, you're made of stars, don't let nobody tell you different
You are a lot of soul, mixed with a lot of magic
Look how the sky turns gold every time you're dancing
You deserve all the love, why don't you let it in?
Don't punish who you are for who once you have been
You've got a heart of fire, it's gonna take you higher
Just let it flow, look at you glow, you gotta know

That you're an extraordinary being
Yes, you're an extraordinary being

See, your anatomy is made up of those before you
Gold is your history, you're standing upon their shoulders
See, you're a China getting to hide the cowards
Look how you're flying now, check out your super powers
You deserve peace of mind, you deserve all the laughter
You are one of a kind, you deserve happy ever after
Oh, how the tides are changing, feel how your heart is blazing
You gotta breathe, you gotta see, you gotta believe

That you're an extraordinary being
Yes, you're an extraordinary being, that's right

It's not your fault that you're magic
Baby, you're pure fantastic
Endless love like the ocean
Sing your song and be certain
If the world kicks you to zero
Spread your wings like an eagle
Raise your hand to the sun
And know that you are someone

Liv i luckan 23:e december: Make magic happen

I regndroppars mitt vilar blivande snöstjärnor som alla har unika mönster som bara väntar på att få veckla ut sig. Är inte det magi i sig? Vad som finns inuti en annan skepnad eller dolt för ögat. Tänker att vi bär mycket magi inom oss likt de där dropparna. För mig är julen förknippad med ordet och känslan av magi.

Magi kommer från det persiska ordet som betyder "lysa upp". För mig innebär magi att se eller uppleva det där lilla extra som gör att livet eller vardagen glimmar till. Sammanträffanden som man förundras över eller små mirakel som stannar kvar. Men även så enkla saker som när solen målar färger över vår himmel. Jag upphör aldrig att förundras över naturens skönhet och det man upplever där. Som när dimmorna leker under midnattssolens vackra nätter och skapar sin egen magi för den som är vaken och ser. På vintrarna dansar norrskenet med egen kraft. Skönheten i en blomma, en kraftfull våg eller ett annorlunda träd kan slå mig med häpnad.

Jag tror magin är nåt vi kan skapa men kanske ännu mer något vi kan se eller känna. I uppmärksamheten eller gåvan att hänföras vilar en känsla av under och något särenligt. I förmågan att innerligt glädjas och förundras skapas glittrande stjärnströssel i mitt liv. Där man lägger sin fokus växer det och när jag fokuserar på vardagsmagi får jag helt enbent ett mer magiskt liv. Med min egna magiska trollstav skapar jag det jag kan och njuter av det som är. Det är magi.

Minns också att i skapandet av vår egen magi är vi alla magiker. För visst finns det stunder i våra liv som glimrar extra mycket och många av dem kan vi skapa själva. Vardagsmagi som att skapa sina egna stjärnhimlar genom att tända tomtebloss eller att väcka regnbågar till liv genom att blåsa såpbubblor är enkla magiska trick som får livet att glimma till. Jag tror magin finns där för oss som är redo att se den, så ut och leta och skapa magi.

Tar du vara på den magi som livet bjuder? Skapar du egen magi? Vad är magi för dig?

Liv i luckan 22:e december: Gå din egen väg

Det finns få saker jag tror mer på än att man ska finna sina drömmar och gå sin egen väg. Den väg som man finner vara sin och som leder till det man vill. Att våga välja utifrån värderingar, drömmar och vad man tror på. Ibland är man den första som får trampa den stigen och ibland är man fler som delar samma väg och kan ta draghjälp av varandra. Jag tänker att livsvägen ska vandras i de skor man trivs bäst i och på det vis man själv väljer så länge man mår bra och inte skadar någon annan.

För att kunna gå sin egen väg så behöver man känna sig själv, göra en del val som kan tyckas svåra och våga drömma stort. Man kan behöva ta hjälp av sin skara eller välja en ny sådan. Man kan behöva spränga glasskivor och att vara sin egen bästa vän när vandringen inte blir som tänkt. Ta vara på dina och andras superkrafter och njut äventyret livet. De flesta luckor i kalendern har syftat på verktyg som ska stötta dig på den vägen. Använd de verktyg du behöver, skapa egna och lita på din inre vackra röst.

Reflektionsfrågor: Känner du att du går din egen väg? Vad skulle annars krävas för att du skulle kunna göra det? Vad är viktigt i ditt liv för att det ska kännas som just ditt? 

Liv i luckan 21:a december- Välj din skara

Det här är en viktigt på riktigt lucka för ingen människa är en ö utan vi behöver varandra. Välj din vackra skara med omsorg, den behöver inte vara stor men den behöver vara din. Livet är för kort för att spenderas med "fel" människor.  Det handlar aldrig om hur många vänner du har utan om deras kvalitéer och hur er relation ser ut. Ger eller tar den energi?

Det finns sammanhang där man inte kan välja vilka man har omkring sig, man föds in i en familj, man hamnar i en klass, man får kollegor och man har de grannar man har. Men när det gäller vilka man umgås med privat så är det för min del oerhört viktigt vilka jag har omkring mig. Tror de flesta av oss varit i ojämbördiga relationer eller relationer som fått oss att ifrågasätta oss själva eller känna att nåt skaver. Det är inte så det ska vara.

Min erfarenhet är att när jag har rätt människor omkring mig (och jag har valt en vacker och ganska brokig skara) så tar de aldrig min energi oavsett om jag eller de mår dåligt. Helt plötsligt skrattar vi mitt i tårarna. Det finns inte heller några fasader som behöver hållas upp eller styrkor som ska förminskas utan man sitter där och visar upp såväl sårbarheter som härligheter.  Mina vänner är min största skatt brukar jag säga. Jag har flyttat runt en del och då blir de som ens självvalda familj. De är de som tror på mig de dagar jag inte själv gör det. Alla har sina olika styrkor och vackra facetter och berikar mitt liv oerhört mycket.

Så var inte nån annans emotionella soptunna om de inte finns där för dig när du behöver. Umgås inte med personer som förminskar dig eller inte tror på det du drömmer om eller tycker du ska nöja dig med mindre än du själv förtjänar. Var inte med vänner som avundas dig och inte unnar dig det bästa och var inte med vänner eller partners som inte låter dig vara ditt bästa jag. Jag menar inte att dina vänner inte ska ha sina egenheter eller mindre bra sidor men känn efter vilken känsla som finns i dig innan, under och efter att ni möts.

Liv i luckan 20:e december: Vad skulle du göra om du trodde på dig själv till 100 procent?

Vad skulle du göra om du trodde på dig själv till 100 procent? 

Varför gör du inte det då? 

Vad kan vara ett första steg? 

Det här är en snabb och effektiv coachövning jag använt många gånger. Jag brukar ta en fråga i taget och låta coacheen (den som blir coachad) göra ett collage med bilder, rita svaret eller skriva ner det. Efter varje svar ställer jag följdfrågor för att gå lite mer på djupet. Nu fick ni alla frågorna på en gång men om man får en i taget så blir effekten större. Om nån coachutbildad läser det här så är jag mycket väl medveten om att man inte brukar använda frågeordet varför men här har det sin egna effekt.

Det är intressant att se vad som händer när vi tar bort begränsningarna, vilka drömmar som dyker upp. Enligt min erfarenhet så är det ofta fantastiska men inte ouppnåeliga saker man skulle göra om man trodde på sig själv till 100 procent.

Svaren på fråga nummer två avslöjar att majoriteten av hindren ligger i uppfattningar om sig själv eller rädslor. Man kanske inte vågar satsa på drömjobbet, utbildningen eller finna kärleken av rädsla för att misslyckas. Men om vi utgår från att det här livet är det enda vi har, vill vi då inte försöka att nå allt vi drömmer om?

Fråga nummer tre handlar om att börja ta steg i riktningen mot det man egentligen vill. Ett steg som kan vara början på den väg du själv vill vandra. Dit du egentligen vill gå om du trodde mer på dig själv. Fundera på vilket steg det skulle kunna vara och ta sedan det steget. Ett steg för dig själv och mot det du vill. Och du, vet du vad? Jag tror på dig!

Liv i luckan 19:e december- Ta en paus

Ja, det är 5 dagar till jul och det kan kännas som att du har massa saker som måste hinnas med men julen kommer oavsett om vi tar det lugnt eller stressar.

Att ta en paus och inte vara ständigt sysselsatt är en investering i dig och i livet. Lägg undan mobilen en stund och tillåt dig att vara i glappet. Pauser är viktigt på riktigt, det är också när vi behöver dem som mest vi slarvar med dem. Det är även lätt att vi i pauserna tar fram mobilen och surfar runt men då får vår hjärna inte någon paus utan den matas med intryck. Att inte slösurfa på mobilen är faktiskt en av mina egna utmaningar.

Att meditera är en av mina mer "riktade" pauser och det är verkligen något som gjort skillnad för mig. Det är som om jag landar mjukt i mig själv. Tankar stillas och friden flyttar in, jag ser saker klarare och blir tydligare såväl i mina beslut som i mig själv.

När det gäller pauser så fick jag en rejäl utmaning för 4 år sedan när jag var i Indien och gick på ayurvedabehandling. Min behandlare sa en dag till mig: ”Du ska inte arbeta varken med sinnet eller kroppen de närmsta 3 dagarna. Det innebär ingen fysisk aktivitet bortsett från långsamma promenader, inget läsande (eller skrivande), inget surfande på internet, inga hetsiga diskussioner och inte lyssna på musik. Du ska vila sinnet från den sortens intryck.” Jag gick all in efter att ha meddelat mina anhöriga varför jag skulle försvinna helt från sociala medier. Det var en bra utmaning för mig och det som hände när de tre dagarna var över var fantastiskt, kreativiteten flödade och jag kom på nya idéer. En bra påminnelse om att det är i pausen det händer.

Boktips: Det händer när du vilar av Tomas Sjödin

Liv i luckan 18:e december: No one ever made a difference by being like anyone else

Vandrande på livets stig vandrar jag med tanken att ibland tänker vi alldeles för mycket på vad "alla andra" tänker. Vilka nu alla de där andra är och hur vi plötsligt blivit tankeläsare så vi kan veta vad de tänker. Vi borde kanske ha mer fokus på vilka vi är och vad som är viktigt för oss.

I jantelagens land ska man inte vara för mycket utan alldeles lagom.. eller ska man det? Kanske man välja att ställa till med cirkus när man gifter sig med den stora kärleken istället för att göra det på traditionellt vis. Kanske kan man köpa sin första skateboard samma år som man fyller 45 och kanske man måste våga kasta sig ut i det okända fastän man inte vågar.

Eller så kanske man måste våga ta ställning för naturen och sätta sig utanför Riksdagen med en handskriven skylt och strejka för klimatet. Inte för att man tror att man ett och ett halvt år senare ska vara en av de mest inflytelsefulla tonåringarna i världen utan för att man tror på något. Vi måste våga vara oss själva och även låta andra vara det. För om vi bibehåller jantelagen för oss själva och för andra då blir vi ett slätstruket samhälle.

Så när vi försöker vara som "alla andra" så undrar jag fortfarande vilka de egentligen är och om de också bara försöker passa in för att vara som "alla oss" istället för att bara gå ut och njuta äventyret livet på sitt vis och låta andra göra detsamma. Lite mer rock'n'roll och mindre jantelag.

Reflektionsfrågor: Finns det något du skulle vilja prova men avstår ifrån på grund av vad andra skulle kunna tänka? Vad är det värsta som kan hända om du gör det? Är det värt det ändå? Vilka är "alla andra" som har åsikter? Spelar deras åsikt någon roll egentligen? Hur kan ditt liv se ut om 10 år om du gör det och om du inte gör det? 

Liv i luckan 17:e december- Dagens specialitet är kärlek

Om dagens specialitet var kärlek, skulle du leva den här dagen på ett annorlunda sätt än du gör nu? Skulle du agera, tänka och reagera annorlunda? Hur skulle dina medmänniskor märka att temat för dagen var kärlek? En rolig tanke tycker jag, kärlek som är en del av julens budskap och ett av de vackraste orden jag vet.

För 4 år sedan tog jag tjänstledigt från världens bästa jobb och reste bland annat till Indien där bilden är tagen. Att göra det för mig själv var ett sätt ge såväl mig själv som mitt liv lite kärlek. Min frihetslängtan fick bränsle och den här terminen förändrade mig fundamentalt utifrån spännande upplevelser och möten. Mitt liv ser ju också helt annorlunda ut nu jämfört med för fyra år sedan. Ibland måste man göra något annorlunda för att finna nya vägar att vandra.

Hur är det med kärleken i juletid? Visar du kärlek? Kan du ta emot kärlek när den visas gentemot dig? Tackar du för ärligt menade komplimanger eller bortförklarar du dem? Har du kärleksfulla relationer eller låter du dig behandlas på ett sätt som du inte skulle vilja att någon av dina närmsta blev behandlad? När gjorde du något kärleksfullt emot dig själv senast?

Så vad säger ni, ska vi försöka att idag handla som om dagens specialitet är kärlek och se vad som händer?

Liv i luckan 16:e december: Climb your tree!

Klättra i ditt träd, gör din grej! Det är vad dagens lucka handlar om.

Det har nog inte undgått någon att jag tycker om att klättra i träd. Vad tycker du om att göra som får dig att må bra? Prioriterar du det i ditt liv eller hamnar det längst bak när alla måsten tar vid? Det finns så mycket energi, frid och lust att hämta i att göra din grej. Det är med andra ord en god investering i livet och välmående att göra det som får dig att må bra.  Likt ett träd så får dina vackra rötter fäste och klarar stormarna bättre. För min del är det som om jag landar i mig själv och nuet när jag sitter i mitt träd.

Det vackraste trädet jag mött är regnbågseucalyptusen på Maui. Det var som ett träd från sagans land och vilken plats är bättre än på en av regnbågarnas öa?! För en trädälskare så var det en magisk upplevelse. Så idag uppmanar jag er att göra det som är er grej, livet är till för att fyllas med det som får er att må bra.

Liv i luckan 15:e december- Har du gjort det omöjliga möjligt?

På min bröllopsdag vaknade jag intet ont anande att jag några timmar senare skulle göra “två man hög” det vill säga stå på min mans axlar. Men hyr man in två cirkusartister som frågar om man gillar överraskningar så är det precis vad som kan hända. Om jag hade vetat om att jag skulle göra det hade jag bara sagt: ”Det är omöjligt, det där klarar inte jag.” Men vet ni, det gjorde jag ju. Några av gästerna frågade efteråt hur länge vi övat, de hade alltså inte fattat att vi inte hade en aning och att det var första gången.


Det här är ett väldigt tydligt och konkret exempel men betraktar jag mitt liv ser jag att finns fler ”omöjliga” saker som har blivit möjliga. Som att få bedriva professionell coaching i en bransch där det sällan användes, som att bli dansledare trots scenskräck och att våga lära mig snorkla när längtan efter delfiner hjälpte mig övervinna en rädsla. Jag är säker på att du har sådana exempel i ditt liv och det kan vara en bra påminnelse om att du har uppnått ”omöjliga” saker och kommer fortsätta göra det. Så ta dig en funderare och inse att du är en möjliggörare.

Reflektionsfrågor: När gjorde du det omöjliga möjligt? Vad var det som gjorde att du lyckades? Vad säger det om dig? Vad mer kan vara möjligt?

Liv i luckan 14:e december: An attitude of gratitude

För en mängd år sedan började jag skriva tacksamhetsdagbok varje kväll. Rutinen i sig är enkel men den förändrade hela mitt liv och min vardag. Det gick helt enkelt till så att jag skrev ned 5 olika saker/händelser/personer som berört mig under dagen och som jag var tacksam över. En dålig dag är det såklart svårare och det kan det till och med handla om att den här "skitdagen" är över.  Det man fokuserar på växer och när man vet att man ska skriva ner saker att vara tacksam över är det som om man sätter på sig tacksamhetsglasögonen.

Numera behöver jag inte ens skriva vad jag är tacksam för det går per automatik men om man inte har praktiserat det innan så rekommenderar jag verkligen att skriva för då blir upplevelsen starkare då hjärnan behöver såväl processa tanken, som att skriva den och sen läsa den. Dessutom kan man gå tillbaka och läsa om man vill.


Att uttrycka tacksamhet är också ett av de mest verkningsfulla sätten att öka sin egen känsla av lycka/tillfredställelse. Studier inom lyckoforskningen visar tydliga samband mellan tacksamhet och ökad lycka. Anledningen till det är att det hjälper till att fokusera på livets goda sidor. Det ger också bättre självkänsla när man reflekterar över vad andra gjort för dig och det stärker sociala band som i sig har betydelse för lyckonivån.

Så i mitt liv är att  bibehålla en tacksamhetsattityd något som är grundläggande för mitt välmående och en del av min vardag. Det behöver inte innebära att livet alltid ser ut som man vill men det finns ändå alltid något att vara tacksam för. För mig har det gjort hela skillnaden.

Reflektionsfrågor: Vad är du tacksam för just nu? Hur tillämpar, visar och använder du din tacksamhet? 

Liv i luckan 13:e december - Spread your light

Luciamorgon och runtomkring landet sprider luciatågen sitt ljus i mörka december. Själv valde jag att vara "stjärngosse" på förskolan Pelikanen som liten trots att det var det vanligaste att en flicka var det. Även om jag inte ser så glad ut på bilden så älskade jag den där vackra struten och att bära en stjärna i min hand. Inte visste jag då att stjärnströssel skulle vara ett av mina framtida favoritord.

Vi kan alla sprida vårt ljus i mörkret på det sätt som passar oss bäst. Med positiva handlingar skapar vi positiva cirklar tänker jag. Vi har alla ett ljus att sprida vidare genom ett snällt ord, en medmänsklig handling eller bara genom att fylla vårt land med ljus. Åtminstone blir jag innerligt glad av att betrakta alla julstjärnor, alla ljusslingor och ljusstakar som pryder våra hem och trädgårdar. Att sprida sitt inre ljus kan vi göra på olika sätt och det behöver inte vara ansträngande utan använder vi våra superkrafter så kan de vara en del av ljus vi sprider.

Elisabeth Kübler-Ross har sagt följande: "Människor är som glasmosaikfönster. De glittrar och glänser i solen, men när mörkret faller syns skönheten bara om det lyser inifrån. " Ett sånt citat som bara får mig att stanna upp och sluta andas. Jag har så många i mitt liv som lyser inifrån när det är mörkt och även lyser upp andras mörker så de kan finna sitt eget. Men sen har jag också privilegiet att få möta dem som tänder sitt inre ljus och ändrar sina liv och sitt förhållningssätt. Det är magiskt.

På det privata planet så umgås jag helst med de människor som får mig att tända mitt inre ljus och i vars närvaro våra mosaikfönster inte bara är målade glas. Det autentiska mötet och inte bara det ytliga. Den där inre gnistan som tänds när vi är i det vi är och som de vi är utan att enbart tänka på vem vi borde vara. Det är så vackert. Så tänd ditt inre ljus och låt hela mosaikfönstret glittra genom natt och dag, många gånger så tror jag vi är mer rädda för att visa vår storhet eller det autentiska som gör oss unika och låter det inre ljuset skina upp världen.

Reflektionsfrågor: Vilket ljus vill du sprida? När känner du att någon eller något spride sitt ljus över dig? Hur kan du göra för att sprida ljus över dig själv? 

Liv i luckan 12:e december: Lev livet lekande!

Lekande lätt. Lättande lek. Ibland glömmer vi att livet är härligare om vi inte tar oss själv på för stort allvar och gör lite mer av det vi vill. Lek gör mig glad, får mig att växa och väcker närvaron till liv. 

Som många av er vet älskar jag att klättra i träd och att sitta där och njuta känslan av en annan värld. En del blir förvånad att jag som vuxen klättrar i träd, själv undrar jag hur man kan låta bli. Därför skrattade jag högt när just jag fick den här lappen att läsa upp på en teater för några år sedan.

Att leva livet med lekfullt sinne innebär för mig att ha delar som inte är kravfyllda och som handlar mer om lust och att vara i närvaro. Jag älskar att hoppa i löv, göra snöänglar och spela spel. Jag tycker aldrig man blir för gammal för att leka på sitt vis. Ni kan ju gissa varför det fanns cirkusaktiviteter på vårt bröllop? Jag ville ha in lekfullheten och många av våra gäster hakade på.

I min väska finns ofta såpbubblor (vem vill inte kunna skapa egna regnbågar) och ibland tänder vi tomtebloss i skymningen bara för att. Jag är en lekande vuxen (och då inte bara i sällskap av barn) för jag tycker livet blir härligare då Så jag uppmanar er alla att leka på ert eget vis, låt er tappa tid och rum för att göra något som får er att glimma till.

Reflektionsfrågor: Vad är lek för dig? Vad händer med dig när du leker? Vill du ha mer lek i ditt liv eller är du nöjd? Om du vill ha mer lek, vad behöver du göra för att ge det utrymme?

Liv i luckan 11:e december: In all you do, be true to you

För 8 år sedan så kände jag att på vissa områden i mitt liv var jag inte autentisk. Jag levde helt enkelt inte på det sätt som känns bra för mig och nånstans hade jag vetat det. Löftet till mig själv att ha intentionen att leva autentiskt utifrån mina egna värderingar gjorde att jag köpte en ring med ”Liv” instansat på utsidan. Det skulle vara en påminnelse till mig själv om att vara autentisk gentemot mig själv och livet. På nyårsdagen 2012 satte jag den högtidligt på mig för att minnas mitt löfte. Den sitter där än idag.

Sedan den dagen försöker jag leva efter den intentionen och löftet till mig själv. Sjävklart lyckas jag inte alltid utan plötsligt står man där och har gått bakom sin egen rygg. Det är ju lite så det är att vara människa. Men löftet är heligt för mig så det är en fortsatt ledstjärna i livet som jag återvänder till. För mig är att leva som sann mot sig själv att följa sina egna värderingar, behov och sanningar. Att känna att man inte kompromissar för mycket med sig själv eller att nåt skaver som kunde vara annorlunda. Det kan krävas mod, styrka och sårbarhet för att göra det men det är då jag känner att livet blir mitt. Allt kan man ju inte förändra även om det skaver men man kan fortfarande vara sann mot sig själv tänker jag. Som så många andra så tycker jag sinnesrobönen fångar essensen av livets utmaningar:

”Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.” 

Att vara människa innebär utmaningar och att vägen ibland är krokig men att vara där vid sin egen sida blir ett så mycket bättre sätt än att man blir en kopia av den man skulle kunna vara.

Reflektionsfrågor: Vad är att vara sann/autentisk mot dig själv för dig? När, var och hur är du sann mot dig själv?  Finns det nån situation, relation eller ett sammanhang där du inte är det? Vad beror det på?  Är det nåt du vill ändra på och har du en idé om hur du skulle kunna göra det? 

Liv i luckan 10:e december: Har du några glasskivor i ditt liv?

Glasskivor är något som ibland använts inom psykologin för att skapa osynliga hinder vi anpassar oss efter och som vi fortsätter leva som om de fanns där även om de tagits bort. Experimenten är gjorda på djur och är ett sätt att påvisa det som kallas "inlärd hjälplöshet" men jag har mött många människor som lever efter sina glasskivor. Jag måste även medge att jag ibland själv upptäckt glasskivor i mitt liv som påverkat mig.

Exempel på studier där man använt glasskivor är:

 * En gädda släpptes in i ett akvarium med småfiskar som den åt upp. Man släppte ner nya fiskar men satte samtidigt in en glasskiva mellan gäddan och fiskarna så att den inte kunde komma åt dem. Efter ett tag så tog man bort glasskivan men gäddan rörde inte småfiskarna utan den dog istället av svält.

* Loppor kan hoppa oerhört högt. I ett experiment satte man in en glasskiva 30 cm upp så att de inte kunde hoppa högre. När glasskivan senare togs bort hoppade ingen av lopporna någonsin högre än 30 cm.

Även om dessa experiment gjorda på djur så finns  det belägg för att om vi lär oss att vi inte kan/klarar av saker så fortsätter vi att tro och framförallt agera utifrån det även om detta inte är sanningen. Det finns mängder av studier som visar på detta fenomen. Om vi agerar efter det så kan det påverka hur vi lever våra vardagsliv, tillfrisknande från sjukdom och när det gäller att förverkliga drömmar. Om man har gett upp eller inte tror att man kan så kanske man inte ens försöker.

Vem ligger bakom glasskivan, det kan vara en förälder, lärare, vän som sa att vi inte kunde sjunga, att vi inte var bra nog eller att vi inte var några läshuvuden direkt. Kanske har du själv satt upp en glasskiva för att skydda dig från något och sedan fortsätter du leva som om den vore en sanning.

Ta några minuter och fundera vilka saker som du inte tror att du kan eller drömmar som inte är för dig. Du kan ju fundera över om du har några glasskivor i ditt liv? Vem har satt upp dem? Vad fyllder de för funktion? Vad skyddar de dig från? Vad skulle hända om du tog ner dem?

Liv i luckan 9:e december: Undra vilka underbara saker som kommer att hända idag?

Måndag morgon och det här är en fråga jag ibland inleder dagarna med. Genom att kasta ut en fråga till mig själv, universum och dagen så blir jag en lyckoletare som tror att underbara saker kan ske. Vi tar på oss de osynliga glasögonen som letar bevis för att underbara saker kommer att hända och i min livssyn så ökar vi därmed sannolikheten att de sker men kanske framförallt att du upptäcker dem. 

Det du fokuserar på växer och frågor är för mig ett sätt att påminna mig om det. Hjärnan är kreativ och börjar därmed leta svar automatiskt. Det väcker en nyfikenhet inför det som ska ske och vad du upptäcker. 

Exempel på lösningsfokuserade lyckoletarfrågor som jag använder 🐚:

Vad är lösningen på detta?

Hur kan detta bli ännu bättre? 

Vad mer krävs för att jag ska våga?

Vad mer är möjligt? 

Om denna situation/person/svårighet innehåller en gåva och lärdom vad kan det då vara? 

Finner jag svar och bevis då? Hela tiden! Men det är ju för att jag tror de finns där och kommer komma till eller för att citera Talmud: ”We don't see things as they are. We see them the way WE are.”

Liv i luckan 8:e december - Tillsammans

Tillsammans är nog ett av de finaste ord jag vet. När man gör saker tillsammans så delar man upplevelsen. Igår var jag på fest med vänner och bekanta jag dansar tillsammans med och när jag ser mig om i rummet känner jag verkligen hur mycket jag tycker om dem och hur vi tillsammans skapar och delar glädje.  Något av det roligaste jag gjort i mitt arbetsliv är ofta det jag gjort tillsammans med kollegor där vårat olikheter har blivit våra styrkor. Tillsammans blir vi resursstarkare.

I livet och verkligen nu i juletid så vill jag vara tillsammans med min familj och nytillkomna familj  De och mina vänner är mitt viktigaste tillsammans .

Reflektionsfrågor: Vad innebär tillsammans för dig? Vad tycker du om att göra ensam och vad gör du gärna tillsammans?

Liv i luckan 7:e december: Var dig egen bästa vän

Att vara sin egen bästa vän är inte alltid det lättaste när man gjort något man inte är så nöjd med eller man ångrar sig. Men att utveckla sin självmedkänsla är något som skapar en bättre relation med dig själv och har visat sig vara en av de viktigaste komponenterna i en bra självbild. Det innebär inte att vi inte kommer fortsätta att göra saker vi ångrar men det innebär att vi hanterar dem annorlunda och inte pratar och tänker negativt om oss själva på det vis man ofta gör när man saknar självmedkänsla.

För det du kanske säger till dig själv när något inte gått så bra är ofta något du aldrig skulle säga till en av dina vänner eller kanske inte till någon annan överhuvudtaget.  Men det kan även handla om hur man behandlar  och värderar sig själv som att kanske inte tillåta sig att vila när man väl behöver det utan man fyller tiden med måsten och kör över sig själv och sina behov.

Självmedkänslan kan behövas tränas upp och du kan behöver finna de verktyg som fungerar för just dig.
Här några praktiska tips på vad som kan vara en början:
* Gå in på Kristin Neffs hemsida för att finna övningar och meditationer.
* Läs Christina Anderssons bok "Compassioneffekten- att utveckla självtillit och inre trygghet"
* Ladda ner gratisappen "Compassion lifestyle"

Reflektionsfrågor: Hur ser din självmedkänsla ut? Behandlar du dig själv som en riktigt god vän i svåra stunder? Vilka råd skulle du ge till en riktigt god vän? Är det samma råd du ger dig själv och följer? Hur skulle det kännas om du sa till dig själv att du är värd allt gott?

Liv i luckan 6:e december: Be a rainbow in someone elses cloud

Rent evolutionärt visar hjärnforskningen att vi uppfattas antingen som ett hot eller en belöning för de vi möter. Tål att tänkas på när vi möter andra människor (både hur vi uppfattas och hur vi uppfattar dem). Vilken känsla vill du skapa i mötet på gatan, arbetsplatsen och i samhället? Agerar du som en medmänniska eller motmänniska?

Den senaste tiden har verkligen mina vänner och min man varit mina regnbågar och jag hoppas att jag är detsamma för dem när de behöver. För som sagt är inte alltid livsäventyret enbart glittrande och att då ha de finaste av vänner gör stor skillnad. Som Stefan Einhorn så fint uttryckte det: Om det inte är min uppgift att vara medmänniska – vems uppgift är det då? Det där tror jag på. Om jag vill mötas av medmänsklighet behöver jag dela med mig av min egen.

Jag tänker att tillsammans skapar vi goda cirklar genom kärleksfulla handlingar. Eller som klokaste Tage Danielsson formulerade det:

En liten droppe droppad i livets älv
Har ingen kraft att flyta själv
Det ställs ett krav på varenda droppe
Hjälp till att hålla de andra oppe.

Reflektionsfrågor: När var du en regnbåge i någons moln senast?  Vilka regnbågsvänner har du? Vad behöver du när orosmoln, sorgemoln eller tunga skyar hopar sig? Kan du be om det eller förtydliga vad du behöver?

Liv i luckan 5:e december: Livet är inte ett problem att lösa, det är ett äventyr att uppleva.

Det här är faktiskt ett livsmotto jag levt efter sedan någon gång på 90-talet. Ordspråket har fått ge namn såväl till min enskilda firma men även till just den här bloggen. Namnet är såklart också en lek med ord då det innehåller mitt namn.

Att se livet som ett äventyr, det synsättet har för mig gjort att jag möter livet annorlunda. Det är dock självklart att även om det är ett äventyr så är det inte alltid lätt eller ens härligt att vara i vissa perioder. Men vem har sett en äventyrsfilm där hjälten glider in i äventyret på en räkmacka och sedan snabbt ut igen med skatten under armen och en fager mö, riddare eller drake vid sin sida? Nej just det! Det är skrubbade knän, misslyckanden och en inte så spikrak väg till skatten, tryggheten eller friheten. Det är stundtals ganska motigt helt enkelt men äventyren innehåller ett växande och att hjälten eller hjältinnan ibland inser att det var nåt helt annat de sökte än vad de trodde från början. Precis som i livet med andra ord. Om man istället skulle se livet som ett problem så kanske man skulle stå där med samma skrubbade knän men sätta sig ner på stenen för att tycka synd om sig själv eller ge upp.

Jag tänker att många av dagarna i livet har man ett val om man vill se det man har eller ständigt uppmärksamma det man saknar eller de problem som finns. Det innebär inte att det i äventyret livet inte finns dagar fyllda av sorg, smärta och uppgivenhet då man står inför de riktigt stora "problemen" och de kanske inte ens har en lösning utan de bara är med allt vad det innebär. Men det är livet och jag har bestämt mig att leva det levande och då är det ibland bara att uppleva det som är och att välja vart jag vill lägga min kraft och energi. Om jag problematiserar livet så tappar jag kraft, kärleken till det och lusten att våga utforska även om det inte alltid blir som jag har tänkt.

Reflektionsfrågor: Om du ser ditt liv som ett äventyr, framträder något i din dåtid, nutid eller framtid på ett annat vis? Vilka vändpunkter, insikter och personlig utveckling har varit en del av ditt livsäventyr och som har lett till positiva saker idag (även om de kanske inte gjorde det när de pågick)? Har du ett livsmotto? Hur använder du det i din vardag och hur vägleder det dig?  Gagnar detta motto dig och i så fall på vilket sätt? Om det inte gagnar dig, är det dags att finna ett nytt?

Liv i luckan 4:e december: NFI- Nytt För Idag

Det finns studier som visar att om vi gör något nytt varje dag i några veckor i streck upplever vi en större livskvalitet och tillfredsställelse. Det behöver inte vara några stora saker som att börja träna när du är otränad utan det kan vara små förändringar som att ändra något i din frukost, ta en annan väg till ditt arbete eller börja handla dina matvaror  i en annan affär.

För snart fyra år sedan utmanade jag mig själv att göra något nytt varje dag i 100 dagar. När jag går tillbaka till datumet så ser jag att jag inom mindre än en månad träffar min magiska stjärnströsslare som jag idag är gift med. Det kanske är en slump men i så fall en härlig sådan för sedan dess är mitt liv så annorlunda på flera plan och jag har upplevt så många nya saker sedan vi möttes.

Själva begreppet NFI  introducerades så fint av en dansande vän som beskrev det såhär: "Det betyder "nytt för idag". Det är en påminnelse till oss själva och varandra att vi lär oss nya saker. Och det gör att man reflekterar över sin dag. Nfi kan vara allt ifrån att ha testat ett nytt träningspass till att ha ätit morgonfilen med vänster hand om man är högerhänt. Eller kanske att man promenerar en ny väg till jobbet."

I 100 dagar berikade NFI min vardag (och fyllde mitt instagramkonto), för ibland trillade bara nåt nytt i ens knä under dagen medan andra dagar fick man själv se till att det hände. Tänk att en så enkel handling som att pröva nya saker under en period gör att livet känns mer värdefullt, kan det egentligen bli enklare än så? Efter 9 dagar skrev jag det HÄR inlägget och efter 100 dagar presenterade jag detta härliga collage. 

Efter de där 100 dagarna hade gått sammanfattade jag det såhär: "Det har varit en spännande och härlig resa, ibland har utmaningen varit lätt och ibland lite svårare och jag har fått hitta på ett nytt för idag. Det har nu blivit en vana och även om jag kanske inte kommer göra den exakt varje dag så har den inspirerat, lärt mig och breddat min vardag. Jag kommer fortfarande då och då publicera nytt för idag ögonblick på instagram. Testa själv att uppmärksamma, skapa och upptäcka nya saker varje dag kanske under bara en vecka ifall ni inte vill kasta er ut lika handlöst som jag som har upptäckt att jag verkligen gillar utmaningar. "

Man växer som människa av att pröva nytt och alla de där vanetankarna kan få något nytt att reflektera kring. Vår hjärna mår definitivt bra av att testa nytt och personligen tror jag vår själ gör det. Om det var första gången jag gjorde en 100 dagars utmaning? Nej inte riktigt, jag har även gjort en utmaning som heter 100 days of happiness, där man varje dag ska notera något som gjort en glad. Den utmaningen var också helt fantastisk och breddade mitt liv. 

Reflektionsfrågor och utmaning: Vad skulle du vilja testa på för nya saker? Ta gärna något du kan göra redan idag och som inte kräver planering eller att du behöver införskaffa nåt du inte har. Utmana gärna dig själv genom att någon gång testa att åtminstone en vecka uppmärksamma dagens NFI. Reflektera sen över hur det kändes och vad det gav dig. 

Liv i luckan 3:e december: Vilka är dina superkrafter?

Vi har alla superkrafter, sådant som vi gör med lätthet och som andra uppmärksammar men vi själva kanske tar mer för givna.

Kanske är du den som enkelt skapar en god middag med få ingredienser, eller som finner kreativa lösningar där ingen annan ser dom.  Andra superkrafter kan vara att få andra att skratta, att snabbt ta fram power point presentationer, inreda vackra rum, skapa musik eller lösa svåra korsord. Kanske är du personer som kan kan rädda liv, flyga ett flygplan eller klättra uppför bergsväggar. Superkrafterna är oändliga och man vet aldrig vad de man möter har för dolda styrkor vilande. Jag tänker också att det tillkomma nya superkrafter längs med livet beroende på vad vi möter, vilka sidor vi får utveckla och insikter om vad vi vill bidra med.

Några exempel på mina egna superkrafter är att jag kan roa mig själv i mitt eget sällskap oavsett miljö och att jag har lätt att notera och uppskatta andras superkrafter. Jag är också en snabbläsare som har lätt att njuta livet och det som är.

Tänk att vi lever i ett samhälle fyllt av magiska medmänniskor med superkrafter vi kan få lära oss, ta del av och som gör oss starka. Det tycker jag är en vacker tanke att vila på.

Reflektionsfrågor: Vilka är dina superkrafter? När, var och hur använder du dem? Har du nyligen upptäckt nya superkrafter hos dig själv, vilka?  När lägger du märke till din omgivnings superkrafter?

Liv i luckan 2:a december: Don't let anyone ever dull your sparkle

Viktigt på riktigt: Låt ingen ta ifrån dig din gnista, glöd eller passion. Det här är lättare sagt än gjort, ibland kan det vara man själv som inte låter sig själv gnistra på sitt unika vis men det kan även vara andra i din omgivning eller en situation i livet som gör så ditt glitter tappar sin glans.

Om det är någon annan som en familjemedlem, kollega, vän eller partner som gör det så är det dags att ändra på det. Umgås med vänner som låter dig gnistra ännu mer och försök att (om du själv kan bestämma) inte omge dig med människor som får dig att inte vara i din fulla kraft. Men minns även att oavsett vad någon gör eller säger till dig så kan du försöka göra ditt val i hur du agerar eller reagerar. Om det är du själv som skymmer ditt glitter (kanske av rädsla, gammal vana eller något annat), fundera över om du hade gjort samma mot den bästa av vänner. Våga vara din egen bästa vän och ge dig själv samma råd, kärlek och omtanke som du hade gjort i det fallet. 

Det finns perioder i mitt liv när jag så väl kan se hur mitt vackra tomtebloss varit som instängt i en mörk fyrkantig låda. En låda som inte var tillräckligt stor för att de fallande stjärnglittret skulle få spraka i vinden och där ingen kunde se blossets strålglans utanför lådan . Där vill jag inte vara för det är inte så jag anser att varken jag eller du ska leva. Ibland visste jag till och med om det från första stund men hade svårt att finna rätta vägen ut. Kanske hade jag inte kraften, kunskapen eller modet att ändra det som behövde ändras, om det så var relationen till mig själv och mitt värde. Med åren har det blivit lättare och jag anser verkligen att det är inte så livet är till för att levas varken för mig eller någon annan.

Så låt din unika glans stråla och våga vara i din prakt, din storhet, din skörhet, din längtan och din kraft. Låt ingen annan ta det ifrån dig och ta den inte från någon annan heller.

Reflektionsfrågor: Vad innebär det för dig att låta din unika "sparkle" få gnistra fritt? Finns det någon situation eller relation det är lättare respektive svårare? Låter du andras unika "sparkle" få ta plats? Om inte, vad handlar det om? 

Liv i luckan 1:a december: Liv i luckan

I bloggens begynnelse för 11 år sedan hade jag en julkalender med dagliga inlägg, tänkte att det är dags igen och jag använder samma namn som då (och som även delar namnet med en tv-kalender). Som den coach jag nu varit i snart 11 år så kommer det ibland finnas reflektionsfrågor eller övningar för att fundera

Liv i luckan, vem är hon och vad är det kanske jag vill fylla mitt livs lucka med? När jag startade den här bloggen för snart tolv år sedan så presenterade jag mig såhär.  Dagens Liv är några erfarenheter rikare, tolv år äldre men med samma kärlek till livet, skrivandet och julen i sig. Hon som aldrig tycker man blir för gammal för att leka, lära sig nya saker och våga prioritera sina egna livsdrömmar.

Men jag tänker också att liv i luckan handlar om att ibland måste man våga ruska till livet lite och låta det bli livat på det vis man önskar. Man kanske väljer frihet framför traditionell karriär, tjänstledighet utomlands eller att våga falla sådär handlöst när man möter en magisk drake som fångar en på sina vingar. Livet är ju till för att levas, fyll det med liv på ditt vis och våga dig ut på nya stigar även om det känns otäckt. Det handlar inte om att "lyckas" hela tiden utan om att våga göra saker inte för att prestera utan för att uppleva.

För mig är det viktiga att inte titta tillbaka på mitt liv och se att det var massa saker jag inte prövade som jag ville eller att jag lät mina val styras av vad jag tror andra tänkte om dem, mina rädslor eller min bekvämlighet. Andras värderingar ska inte styra måla min karta. Så med ett tomtebloss öppnar jag decembers första lucka och lever livet livat.

Reflektionsfrågor: Vad skulle krävas för att skaka lite liv i luckan hos dig? Vad vill du fylla dina decemberluckor med fram till jul? Vem vill du vara i ditt liv?