Med en doft av liljekonvalj och syren..

... slår sommaren till med all sin kraft.

Blommor och grönska väller fram och det är outsägligt vackert. Solljuset silas genom skogens tak och koltrastar kommer i min väg. Deras vackra sång kantar den ljusa natten och de vackra morgnarna. Naturens cykler och årstidernas skiftningar fascinerar mig. Förändring är oundviklig i livet och likadant är det i naturen, jag försöker därför njuta av varje årstid och dess egenheter.

Sommaren är fantastiskt vacker och det är skönt med sommarkvällar, ljusa nätter och värmen när den kommer på besök. Men jag tycker om våren, hösten och ja till och med vintern. November tillhör inte favoritmånaden för min del men då arbetar jag på att gilla läget.

Många jag möter kämpar emot årstider, vädret och saker som vi inte har någon som helst kontroll över. Slöseri med energi anser jag och försöker rikta min energi till de saker som jag vill fokusera på. För det är ju som Bengt Renander uttrycker det så klokt i boken "Kreativiteten kommer av sig själv" :

En blomma förbannar inte att solen gått ned..
.. den fäller ihop sina kronblad och möter natten

Kalla vindar blåser in hårda små snökorn..

.. i mitt ansikte men inom mig bor ett frö som inväntar våren.

Ibland i snöstormars tid när vassa, vackra istappar klamrar sig fast i hustak och vinande isvindar leker runt land och skog så glömmer jag att vårda det där lilla fröet. Jag virvlar med och fokuserar på saker som jag inte har kontroll över eller som jag inte kan inverka på. Men för att ta hand om mitt lilla frö som längtar efter vårsolens värme och takdropp så måste jag ge det den näring det behöver.

Solen som väcker fröet till liv har strålar av glädje och lust. Jorden som får det att gro är fylld av mina värderingar, min sanning och min inre röst. Jag vattnar det med inspiration, drömmar, meditation, kreativitet och kärlek. Under de förutsättningarna kan även ett litet frö spira mitt under den kallaste av vinterstormar. Så nu vårdar jag mitt lilla frö och har tillit till att det som spirar under ytan kommer att slå ut i full prakt till fåglars kvitter en vacker dag om våren. Jag längtar dit.

Då var gräset grönt...

... nästan fanatiskt grönt lyder en av Jack Vresewijks textrader.

Den fanatiskt skira vårgrönskan som omger oss nu är bland det vackraste jag vet. Att lyfta blicken mot trädets krona klädd i vitt med solstrålar som slingrar sig genom grenverket gör att morgonen blir magisk. Jag vill insupa alla färger, dofter och nyutslagna blommor och spara dem i hjärtat till mörka dagar.

Träden längtar efter vatten, bladen slokar. Ett nattligt vårregn önskar jag till mina gröna träd så att jorden få sitt och dofterna samlas i luften och möter mina sinnen. Årstidernas växlingar väcker lycka i mig.

Lyckan väcks även av möte med Chissra när vårkvällen låter Stockholm bada i sin rosa skymning. Samtal under Cafe Mineurs valv, en överraskning i form av en bok och cd-skiva och en promenad under takvalvet med det nordiska vårljuset som inte liknar något annat. Tisdagslycka.

Intitution, generositet och värme är Chissras signum. Författaren som skrivit boken har vi aldrig diskuterat men jag har läst om henne och velat veta mer. Oväntade saker tar fart i mitt liv, likt ett vårregn som dyker upp när man minst anar men som behövs för att det fanatiskt gröna bladen ska sträcka ut sig i all sin prakt.

Vårljuset smeker min själ och grönskan väcker mina sinnen. Den skira sirliga våren leker likt en fjäril mellan husen i denna vackra stad och liljekonvaljknopparna växer i Svedmyraskogen. Jag går varsamt fram på min livsstig och undrar vad som kommer att blomstra härnäst.

Höstglöd

Igår föll ett höstregn stilla över mig och idag så skiner solen från en klarblå himmel. Hösten vilar i luften. Jag är lycklig över det eftersom den tidiga delen av hösten är underbar i mina ögon.

Jag drömmer om långa höstpromenader omgiven av sprakande färger och högar av löv att hoppa i. Choklad med vispgrädde på ett fik i Gamla stan med ett droppande paraply vid min sida. Kvällar med levande ljus och en kopp varmt thé samtidigt som regnet slår mot rutan. Biobesök som avslutas med en promenad under en stjärnbeströdd himmel. Varma halsdukar, polotröjor och fina höstsjalar som vänner stickat till mig hjälper mig att svepa in mig i en liten kokong av höstglöd och se naturen byta skepnad och förvandlas.

Så jag välkomnar hösten, välkommen in jag kommer att njuta av ditt sällskap fram till November när jag kommer att börja längta efter vinterprakt. Men det är då och nu är nu.