Godmorgon torsdag..

... fylld av snöstjärnor och vinterglans. 

Många längtar vår och inte snö men jag finner det vackert. En dag för snöänglar och varm choklad. Crea Diem- Skapa dagen! 

När kvällen spänner upp sitt stjärngnistrande täcke..

... över den snö som fått spår av vinterskor, snöänglar och pulkors framfart så njuter jag av att vintern kommit.

Det är så vackert utanför mitt fönster och jag njuter naturens egna tavla och årstiders skifte. De stjärnor som gnistrar i snön och klär grenarna gör att det är som att vandra i ett sagoland. Livets sagoland.

För hur skulle ditt liv vara om du berättade ditt liv som en saga? Hur skulle motgångarna/äventyret/utmaningarna se ut? Vilka styrkor/vapen/medhjälpare använder du för att ta dig ut dem? Vilka lärdomar finns? Är det en vintersaga, vårsaga, sommarsaga eller höstsaga?

Just nu så vandrar jag i vintersagan med oväntade vändningar där snöänglar och oväntad snällhet får mig att le. När jag helt plötsligt omnämns i en bloggtriss hos mitt liv i solen så fylls mitt hjärta av stjärnströssel och värme. Eller när en granne plingar på dörren med nybakta lussebullar som hon vill ge bort så tappar jag orden men blir så oerhört tacksam.

Livets saga fylls med snällord, omtanke och hembakat. Det ger styrka och kraft när vinterstormarna viner runt husets hörn. Men just nu njuter jag stilla vinterlycka och hoppas ni gör detsamma.

Med frost i ögonfransarna...

... så når jag Högdalen efter en halvtimmes promenad. En av vinterns kallaste dagar och med en lokaltrafik som är kaosartad. På vägen passerar jag en stor grupp som inväntar ersättningsbussarna för tunnelbanan. De påminner om pingviner där de står och trampar för att behålla värmen. Med en temperatur under -20 så kändes det i kinderna.

När till och med SL uppmanar alla att stanna hemma då förstår man att det kommer att vara rörigt. Men jag har haft tur under dagen och har inte fått vänta speciellt länge medan andra inte ens tog sig fram. Men solen sken och trots inställd bokcirkel så var jag ändå på ganska gott humör när jag vandrade hem under stjärnorna.

Men så har ju jag också kortat min vinter med de magiska veckorna på Hawaii och jag bär med mig känslan under alla lager av kläder och trots min röda nästipp. Jag halkar vidare i livet på väg mot nya äventyr och varmare tider. För vinterns kallaste dag kommer bara en gång och jag är ganska övertygad om att det var just idag. Imorgon är det nog varmare, om inte här så garanterat på Hawaii.

Kalla vindar blåser in hårda små snökorn..

.. i mitt ansikte men inom mig bor ett frö som inväntar våren.

Ibland i snöstormars tid när vassa, vackra istappar klamrar sig fast i hustak och vinande isvindar leker runt land och skog så glömmer jag att vårda det där lilla fröet. Jag virvlar med och fokuserar på saker som jag inte har kontroll över eller som jag inte kan inverka på. Men för att ta hand om mitt lilla frö som längtar efter vårsolens värme och takdropp så måste jag ge det den näring det behöver.

Solen som väcker fröet till liv har strålar av glädje och lust. Jorden som får det att gro är fylld av mina värderingar, min sanning och min inre röst. Jag vattnar det med inspiration, drömmar, meditation, kreativitet och kärlek. Under de förutsättningarna kan även ett litet frö spira mitt under den kallaste av vinterstormar. Så nu vårdar jag mitt lilla frö och har tillit till att det som spirar under ytan kommer att slå ut i full prakt till fåglars kvitter en vacker dag om våren. Jag längtar dit.

Allting är vitt, vitt, vitt..

.. heter en skrivövning som jag hittade hos skrivpuff. Instruktionen är att skriva 150 ord om 5 vita ting. Jag har tolkat ting på mitt eget lilla vis men det här är texten som jag skrev.

Snöflingorna dalar över den vintervita nejden Jag knyter min halsduk och blickar ut över det vita vinterlandskapet. Snön knarrar under fötterna på mig och jag gläds över vintern. Den vita vinterrosen med sina gröna blad sticker upp ur snön och påminner mig om växtkraften som vi alla bär inom oss och att ingenting är omöjligt. Jag lyfter mina hemstickade vita vantar mot skyn och fångar en stor snöflinga och undrar om det är som de säger att ingen snöflinga är den andra lik. Kan det verkligen vara så och vem har kontrollerat det? En utlovad kopp varm choklad med vispgrädde lockar mig hem igen men först är det dags att göra en snöängel med vita stora vingar som påminner mig om att vi alla är änglar på jorden om vi själva vill. Livet är förunderligt och märkligt men underbart tänker jag och tar en till klunk av den varma chokladen.

Potpurri i bilder av de senaste dagarna..

Om det finns något som ska finnas i granen så är det denna prydnad. Jag minns den från min barndom och pedagogiska mamman från sin. Vida med lätt till orden kommer framförallt att låta bilderna tala i detta bildpotpurri så att hon kan minnas men så även världens underbaraste mormor och morfar men även den söta skärmflygaren ska få ta del av min familjs senaste dagar men även så klart alla sköna bloggläsare om de vill se lite mer av vad som hänt.

Saknar min mormor och morfar så mycket men det känns som om Gällivare har delat med sig av snön och kylan till julen här i år vilket känns fantastiskt. För en jul i vinterskrud blir extra gnistrande för en julälskare.



Här är en bild på årets julnybörjare nämligen Alma som nu har klarat av sin första jul i en stor högljudd och stundtals färgstark familj. Hon har automatiskt hamnat i centrum och har klarat det bra. Roliga miner har hon lärt sig också som ni alla kan se.

Årets julklappar till barnen i familjen resulterade att vi numera är getfarmare av klass via action aid där man kan köpa getter till ett projekt i Mocambique vilket verkligen är en human present som passar mig alldeles utmärkt. Hade själv funderat på att köpa detta till familjen men det blev inte av. Julklappar som gör något för mänskligheten gör mig gladare och hoppfullare inför framtiden.

Vi byter egentligen inte julklappar mellan de vuxna men ibland fuskas det lite och det här kändes som ett bra fusk. Själv hade jag fuskat lite också och gett pedagogiska mamman min blogg i bokform.

Min pedagogiska mamma har nämligen sen i somras sagt att hon vill ha den i pappersform med bilderna (på bilden ser det ut som att den har ringpärm men det har den inte utan den ligger på ett album, fjärilen är ditlagd för att täcka mitt namn och är inte en del av bilden). Boken är 18x18 cm och kvalitén är bra enligt mina krav och förväntningar.

Jag hittade inget svenskt företag som kunde ombesörja det men Blurb i USA hade lösningen. Där kunde jag enkelt logga in på min blogg och bara hämta över alla bilder och texter i den ordning jag önskade. Sedan var det bara att sätta sig och redigera tills det blev som jag ville vilket tog ganska många timmar innan jag var klar med allt. Dessutom visade det sig att den senaste version av Blurbs program inte längre hade åtkomst till Blogger men jag letade (med skärmflygarens hjälp) upp en tidigare version där det fungerade. Enligt deras forum så arbetar de på att få tillgång till Blogger (och andra bloggportaler) igen vilket jag hoppas de lyckas med då jag kommer att fortsätta att få ut min blogg i bokform så att den kan sparas och läsas om flera år. Här kommer lite flera bilder från min bloggbok....

De julklappar som jag fick var oerhört uppskattade, jag har tex numera ett turkost rese-schack, en 50-talskalender och sen MASSOR av saker från Gorjuss som skärmflygaren bland annat överraskade med (ni ser ett axplock nedan). Han har en fantastisk förmåga att överraska och komma med presenter som värmer Vidas hjärta och får henne att häpna.

Mitt bildpotpurri kommer även att prydas av mat och inte julmat direkt (även om jag kan förtälja att vi definitivt ätit sådant i stora mängder) nämligen först lite mexikansk mat som min mexikanska vän Cris bjöd familjen på under annandagen. Fantastiskt gott och fräscht och till detta så fanns tomat och löksallad, mexikansk guaccamolle, tortillabröd och ris kokt i passerade tomater. Kycklingen var dessutom marinerad i öl.
Gottgottegottgott!



Å sen idag så blev det min systers smörgåstårta som tog slut i ett nafs trots sin storlek. Men så var vi ju 11 hungriga familjemedlemmar med respektive också. Jag ÄLSKAR verkligen smörgåstårta så jag var mer än nöjd. Men framförallt så är jag så tacksam över min familj och deras kärlekar (som alla är supertrevliga och har översikt med de stundtals katastrofdåliga skämten som haglar).

Som en sista bild så kan jag inte låta bli att infoga lite vinterskönhet från Tällberg där vi fikade på juldagen. Vyn över Siljan i vinterskrud är verkligen något alldeles extra för mig.

Vinter i P1...

... gör att vinterlandskapet jag blickar ut över blir extra vitt och gnistrande.

Vinter i P1 (kl 13,00 dagligen i P1) för en sommarpratarälskare är som en julklapp i juletid eller snarare 9 klappar eftersom det är 9 vinterpratare i 8 program. Jag lyssnar, filosoferar, dricker varm saft blandad med kokt ingefära för halsen som känns tjock och sprättar upp sömmar på två utslitna jeans som ska sys om till kjolar. Jag ska sy dem själv men min syster ska visa hur jag gör (för nån som knappt kan slå in paket så är detta en STOR utmaning).

Vila tanken men utmana sig själv i något nytt är nyttigt för någon som jag som ibland funderar så hon blir hjärntrött. Meditera mera uppmanar jag mig själv så det gör jag nu. Meditation lindar in mina vilsna tankar i skönt lugnt ludd som gör att jag ser saker klarare, är piggare och oroar mig mindre. Att blicka ut över vintern som jag längtat efter är meditation för själen som vill ha mer av det som är vackert och ger frid. Frid i vintertid.