Insidan räknas....

.. anser jag. Men det är lätt att döma eller bedöma utifrån vår utsida. Det är ganska skönt med bloggvärlden på så vis tycker jag. Att man ibland inte har en aning om vem personen som skriver gör i sitt vardagliga liv och hur hon/han ser ut. Yttre attribut som utseende, status, yrkesval, klädstil kan göra att vi lätt delar in våra medmänniskor i stereotyper. Hjärnan gör det automatisk många gånger för att orka processa all den information som den tar emot under en dag. Men hjärnan i kombination med oss kan dra förutfattade slutsatser och i bloggvärlden så vet man ibland bara vad som försiggår i personens tankevärld (eller i och för sig det personen väljer att delge från sin tankevärld) och lär känna varandra på ett annorlunda sätt.

Det finns många vackra insidor jag har fått tagit del av på denna bloggresa. Jag har följt Madde som inte finns bland oss längre utan sitter på ett moln och dinglar med benen och ser all kärlek som sprider sig som ringar på vattnet efter att hon lämnat oss. För kärleken överlever faktiskt döden om ni inte insett det. Det är därför den är så viktig. En handling av kärlek till livet och minnet av Madde har fått bloggaren Peter på Enbart att starta en insamling i hennes namn som ni kan stödja här. Målet är att samla ihop 100 000 SEK till Barncancerfonden innan Lucia träder in i våra hem med sina tända ljus.

Sedan har vi Anonyma Jag som skriver några kloka ord om hur hon ser på döden och att det inte är något att vara rädd för. Men genom att betrakta döden tycker jag att vi ska lyssna till vad livet har att säga och faktiskt tänka över våra vägskäl som Vindens melodi skriver om i sin blogg.

Det finns så gott om vackra insidor som visar sig i sina skimrande färger som Kloka Maria när hon skriver tänkvärda ord om att vi ska ta hand om de frön vi sår som vi vill se växa. Ordets jonglör Di Queen som skriver dikter som kliver rakt in i själen och öppnar dolda rum. Jag inspireras av Livskrafter när hon får mig att minnas att vi kan alla välja vår egen lycka. Tänk all denna klokskap som virvlar likt höstlöv i vinden i bloggsfären!

Själv vill jag att ni allra klättrar upp i ett träd och funderar över vad ni har att vara tacksamma över vid dagens slut. Kanske en av Ninas underbara kaniner kryper upp och gör er sällskap, vem vet?

Men glöm inte en sak och det är att insidan räknas. Den är viktigast av allt.