tisdag 5 oktober 2010

Eat, pray, love...

... eller "Lyckan, kärleken och meningen med livet" som är dess svenska titel förtrollar mig.

Jag älskade boken men filmen öppnar upp mitt hjärta och lämnar mig med en skön känsla i magen. Den blir som ett komplement och väcker reslust, eftertanke, mod, insikter och tankar och tankar som virvlar. För mig kom den i rätt tid och gav mig tankar jag behövde bekräftade eller tänka på. Den är lång men den är värd varje minut och jag kommer att gå och se den igen. Trött men lycklig kryper jag till sängs och skänker en tanke till alla de som vågar följa drömmar, utmana sig själva och vågar vara mänskliga. Säger som Ketut:

See you later alligator!


6 kommentarer:

  1. Åhh ja tycker den var en stor besvikelse...

    SvaraRadera
  2. Åhhh jag är så galet nyfiken på den här filmen. Jag älskade ju också boken..
    Lovely
    Kram på dig
    Emma

    SvaraRadera
  3. Mmmmm... drömmer (oops. När f-n blir gammal...) mig bort.

    SvaraRadera
  4. jag som funderat på den filmen, nu blev jag ännu mer nyfiken :)

    kramelikram

    SvaraRadera
  5. Jag brukar vanligtvis vara allergisk mot denna typ av amerikanska filmer, men Eat Pray Love, var verkligen någonting alldeles extra och fann sin väg direkt in i mitt hjärta.
    Kram

    SvaraRadera
  6. Åh, så roligt att höra att du gillade den! Vi ska läsa den med vår lilla bokklubb, för att sen se filmen.
    Vad roligt att vi har sådan glädje framför oss. :)
    Kram!

    SvaraRadera

Å vad jag blir glad när någon tar sig tid att skriva en fundering.. Tack så mycket och välkommen åter! Kram från lilla Vida i stora världen