Jag skulle behöva byta miljö....

... befinna mig i ett annat land, se nya vyer och känna andra dofter. Jag behöver boka in en resa utomlands helt enkelt säger jag till min kollega.

Inom en halvtimme så blir det just så. Jag blir nämligen erbjuden via jobbet att åka en vecka till Strasbourg för att delta i ett europeiskt seminarium med fokus på utsatta ungdomar. Jag tackar ja till förfrågan på stående fot när min personalchef ställer den. Tillsammans med deltagare från olika länder ska vi samlas i denna fråga. Tänk ibland får man precis det man önskar innan man ens hunnit tänka tanken klart.

Jag möter pedagogiska mamman och hennes man efter jobbet eftersom de är i Stockholm över helgen. Det har märkts på dig att du börjar bli rastlös säger min mamma och precis så är det. Drömmen om att åka utomlands på semester kvarstår men nu väntar ett äventyr som gav mig just det där glittret jag behövde den där grå fredagen. Stort tack för det.

Nyckeln till lyckan...

... hur ser den ut tro?

Jag tror att vissa delar av nyckeln delar nog många och sen är det de där små detaljerna som gör att det blir just din lyckas nyckel. Min lyckonyckel består av en bas som handlar om en vardag jag trivs med, relationen till mina vänner och familj, min hälsa och känslan av tacksamhet och kärleken till livet. Sen så behöver jag en balans mellan lugn, återhämtning, vilsamma stunder kontrasterad av äventyr, stadspuls och stimulans.

Jag tror att den lilla och stora lyckan framförallt bor inom oss och ibland är den lätt att finna och ibland känns den så långt borta. Hur ser din lyckas nyckel ut?

2 år.....

... är värt att fira.

Två år på världens roligaste jobb. Jag köpte med mig en chokladkartong för att fira och sen fick jag fina komplimanger från världens bästa kollegor när vi satt oss för att ta en fika på eftermiddan.

Den 16/2-09 var jag ett blåbär i en ny miljö och idag är jag desto mer erfaren. Inte visste jag väl då att det var mitt absoluta drömjobb och att det skulle överträffa mina förväntningar med råge. Jag har i år arbetat 7 år med beteendeförändringar och motivation och jag kan inte förstå att tiden gått så fort. När jag läste till coach så insåg jag att det är det här jag ska arbeta med, att få människor hitta sina drömmar, sina lösningar och sina vägar. Idag arbetar jag med en grupp vissa inte tror är mottagliga för coaching, men det är helt fel.

Varje dag går jag till ett arbete där jag får vara en del av andra människors resa och förändringsprocesser. Jag får betalt för att göra det jag tycker är absolut roligast, det vill säga coacha professionellt. Under resans gång har jag lärt mig massor, blivit processansvarig men framförallt så har jag världens bästa jobb och det är jag så oerhört tacksam över.

Jag gick arbetslös ett halvår och jag tror att det var meningen att jag skulle få just det här jobbet, det var värt all väntan. Jag är precis där jag ska vara och tack för allt och alla som gjort att jag hamnat just där.

Varje dag älskar jag dig..

... står det på den färgglada tavlan som jag möter i en matsal.

Så är det. Varje dag älskar jag dig, dig och dig... alla ni som bor i mitt hjärta och alla ni som kommer att flytta in under livets gång. Egentligen borde alla dagar vara alla hjärtans dag för vi borde visa varandra kärlek alla veckans dagar.

Dagen idag må vara kommersiell på många sätt men jag minns när vi satt i klassrummet i Gärde byskola och klippte små hjärtan och lämnade till varandra. Gesten behöver inte vara större och dyrare än så. Det är tanken bakom som räknas och gör skillnad. Jag hoppas att de i mitt liv vet hur mycket det betyder för mig. Jag hoppas du som läser vet hur mycket just du betyder för någon.

Jag har många gånger varit singel på alla hjärtans dag och vet att det kan kännas tuffare än vanligt såna dagar. Men då har jag ibland tillbringat den med vänner och firat vår vänskap. Man gör vad man vill av dagen och ibland får den inte mer uppmärksamhet än att jag noterar den då jag andra år verkligen uppmärksammat den.

Ett akustiskt alla hjärtans dags kort från Thomas Di Leva får bli även min alla hjärtansdagshälsning till er alla från lilla mig. En stor varm kram och var rädd om era vackra hjärtan och dela med er av den kärlek ni känner.

Jag läser några talande rader...

.. ur boken Gränslös kärlek, österländsk visdom i vardagen av Ed & Deb Shapiro. Det här är raderna (återfinns på sida 68):

"Varje vacker blomma växer ur mörk jord, med hjälp av kompost från andra vackra blommor som redan vissnat; näckrosen växer upp ur tjock dy och träder fram ofördärvad. Utan den här dyn, utan komposten skulle tillväxten bli hämmad om inte omöjlig. På exakt samma sätt kan vi använda våra bekymmer och problem, våra svårigheter eller negativa tillstånd som själva grunden för det som krävs för tillväxt. Det är här våra rötter finns, det här är djupet av vår visdom och medkänsla finner näring".

Det är så vackert formulerat och det finns så mycket visdom i de raderna. Vi kan inte undvika negativa erfarenheter, de är en del av livet. Gandhi ska ha påtalat att konflikter är naturliga (och neutrala men det går jag inte in på här) och något som behövs i livet. När vi är barn uppstår en konflikt när omgivningen inte förstår vad vi försöker säga när vi pratar vårt egna språk och vi anstränger oss för att göra oss förstådda.

I konflikter och av våra erfarenheter växer vi, om de inte fanns skulle vi inte utvecklas utan vara stagnerade och inte förändra oss och lära oss saker. Det är där vi lär oss kompromissa, vad som är viktigt för oss, hur vi vill göra annorlunda nästa gång osv. Men konflikter med en fredlig lösning är oftast avsevärt trevligare än de där vi krigar. Är det inte just det vi gör ibland, krigar med problemen, våra erfarenheter och livet?

Vi är alla vackra blommor, med egna negativa erfarenheter som gett oss näring att bli de vi är. Det är upp till oss vad vi gör av det och om vi kan se det. De erfarenheterna har oftast kännetecknats av besvikelser, tuffa perioder i livet och kan ha väckt rädslor. Mina har ökat min förståelse för andra och för mig själv. De gör också att jag uppskattar de perioder när jag kan skörda frukterna, allt är lugnt och livet känns bra.

När det gäller blommor, trädgårdar och livet tror jag på att vara varse vad man lyfter fram och hur man betraktar saker och ting. Buddha ska ha sagt följande fråga som jag tror vi alla borde ställa oss då och då:

Hjärtat är som en trädgård. Det kan odla medkänsla eller fruktan, motvilja eller kärlek. Vilka frön planterar du där?

Finaste Ylva....

... kloka kvinna, inspiratör, kreatör och förespråkare för din egen kultur. Jag blir så stolt när jag läser det här inlägget.

Jag minns dig från dess att du var liten som barn till en av min mammas bästa vänner. Jag minns också när du och min syster fann varandra. Som vuxen så slås jag av din klokskap och all din erfarenhet du redan skaffat dig. På bilden som möter mig på din blogg står du brevid en kronprinsessa men i min värld så är jag övertygad om att du möter henne som du möter oss andra, som dig själv.

Du har redan gått långt (och upplevt mycket) men jag vet att du gör det med kärleken till din kultur, naturen, livet, yogan, till de som lever med oss och inom oss. Du vågar gå nya vägar samtidigt som du värnar om det arv du bär med dig. För mig är det egentligen irrelevant om du pratar med prinsessor eller grodor men du gör det du tror på, arbetar för att förändra saker och vara den härliga person bara du kan vara. Fortsätt gå dit hjärtat leder dig finaste Ylva.

Do you live in this moment?

Frågan ställs på ett skyltfönster som jag passerar på min promenad i solen på väg hem från att ha blivit coachad av min coach.

En berättigad fråga oavsett var du lägger tonvikten för när jag läser den så kan det handla om både att LEVA och att göra det i STUNDEN. Ibland har jag lätt att leva i framtiden eller det förflutna.

För mig blev det en påminnelse om att leva livet levande, lekande och närvarande. Inte alltid tänka så mycket eller analysera allt utan bara vara här och nu och se vad som händer. Ett steg i taget och sen ett steg till. Så nu gör jag det. Hur lever du?

Sammanfattning av Januari 2011....

Januari bäddades in i snö, oro och förälskelse i en salig blandning. Det här är några av de saker som hände under årets första månad:

* Fyra vänner omkring mig mådde dåligt, två hade förlorat sina föräldrar och två hade svårt sjuka föräldrar. I såna stunder så är det väldigt tydligt vad som egentligen är viktigt i livet och att möta sorg ibland är det svåraste och lättaste som finns samtidigt. Det finns ju inga svar men vi kan alla finnas där för en annan människa.

*Jag bokade biljetter för att på mammas födelsedag lyssna på Dalai Lama i gott sällskap med två andra favoriter nämligen Lars Winnerbäck och Mark Levengood.

* Var jag förälskad i någon som tror på att man kan skapa sin egen dag.

* Publicerade jag Svantes version av min alldeles egna livshistoria.

* Åt jag jamaicansk mat för första gången och det kommer jag att göra igen.

* Lyssnade jag på kloka vänner och bad om råd när jag behövde.

* Blev jag glad över att någon vill glädja andra med färgglada bollar i ett träd på Djurgården.

Böcker lästa i Januari 2011...

.. blev följande samling titlar:

Katedralen vid havet av Ildefonso Falcones
Vilket historiskt mästerverk och vilka personskildringar av Barcelona på 1300-talet. Stundtals oerhört jobbig att läsa och jag blir så upprörd ibland under läsningen... men jag GILLAR den verkligen och jag är i min älskade stad men får se den i en annan tidsepok. Boken är över 660 sidor men jag läste den snabbt.

Presidentens hustru av Curtis Sittenfield
Ett reafynd för 10 kr som på något vis fångade mitt intresse. Boken sträcklästes sen och jag tyckte mycket om hennes sätt att berätta. Romanen är inspirerad eller kanske till och med baserad på förra presidenthustrun Laura Bush liv och hennes sätt att gestalta människor och relationer fångar mig totalt. Så mycket att jag sen surfar runt och läser lite mer om Laura Bush, det hade jag aldrig trott.

Think and grow rich av Napoleon Hill
Boken kom ut 1937 och är boken som gjorde att Rhonda Byrne författade the secret. Den Handlar om hur du blir framgångsrik och använder law of attraction. Ibland märks det att den är från -37 men oftast inte utan den har fascinerande tankar och en del mer revolutionerande än andra. Jag lyssnade på den amerikanska inlästa versionen och hade i början problem med inläsaren men det här är en bok jag kommer att lyssna/läsa igen.

Paganinikontraktet av Lars Keppler
Lyssnade på den inlästa versionen av Jonas Malmsjö och den var bra. Gillade boken och visste inte hur den skulle sluta. Underhållande och spännande.

Rödluvan av Unni Lindell
En bok som jag inte riktigt vet vad jag ska tycka om.. men jag tror jag tycker om den ändå. Den stannade liksom kvar hos mig även om den stundtals är otäck. Men det är en intressant skildring och psykologisk kriminalroman eller vilken genre den hamnar i.

Samtal med Gud av Neal Donald Walsch
En julklapp från en vän som inte riktigt vet vad hon ska tycka om den. Jag fick lov att tänka bort guds-begreppet eftersom jag lätt hakar upp mig på ordet. Det är en intressant bok och vissa av sakerna väljer jag att tro på men andra avvisar jag. Men så gör jag ofta, tar till mig det jag gillar och ignorerar det andra. Som att äta smågodis helt enkelt.

Sushi och champagne...

... och långt samtal över mitt köksbord i Svedmyralyan får avrunda tisdagen.

Vi firar min väns nya jobb och pratar om livet, motivation, förändringar, att följa sina drömmar och vänskap. Hon är en av de som stöttat, peppat, inspirerat mig många gånger längs livets väg. När nu dagen går mot sitt slut så tänker jag av vikten att fira sin framgångar, stötta varandra i livets motgångar och hur innerligt ljuvligt det kan vara att sitta en tisdag i februari och läppja på livets dryck (och le åt att jag en månad innan jag fyller 37 blev ombedd att visa leg på systemet när jag handlade den) tillsammans med en vän och tänka att livet är stundtals så oerhört gott att leva.