Ett dygn att minnas..

.. som idag gör att jag är fylld av en vilsam trötthet men även en skön glädje inombords. Inspirerad och lycklig på enklaste sätt.

Imorse anlände jag hem strax innan kl fem på morgonen efter ett dygn fyllt av fina stunder, härliga människor, dansglädje och nya upptäcker. Mycket lycka i sommarens förpackning.

Lördagen inleddes med lördagslyx i flera timmar tillsammans med Chissra. Hon var barnfri och vi hade bestämt att njuta en sommardag i Stockholms famn tillsammans. Det är underligt hur mycket man kan hinna på några timmar trots att det går i så lugn takt och man bestämmer längs med vägen vad man vill hitta på. Jag har verkligen hittat hem i semesterlunken och känner mig närvarande.

I strålande sol tog vi färjan över till Djurgården, våra fötter mötte kullersten i Djurgårdsstaden, grenar i favoritklätterträdet, grönska på uteserveringen till etnografiska och andra världar på deras utställning. I samtal, skratt och promenadlycka under en hel dag som avslutades med en fika under ett träd i blommande Rosendahls trädgårdar. I sommarklänningar så satt vi där och njöt livet, en lördag i juli (om ni vill läsa vad Chissra skrivit om dagen så kan ni göra det HÄR). 

När vi skildes åt så mötte jag kort därefter upp en av mina dansande vänner. I bil ackompanjerad av skön musik, samtal och upptäckarlusta för att skåda vackra vyer så bar färden av mot Herräng för att dansa. På vägen så hamnar vi på ett café som fullständigt tar andan ur mig. Min pippisjäl blir lycklig och jag kan inte sluta förundras och hänföras. Denna plats förtjänar sitt eget inlägg så jag återkommer till denna plats som jag blev så förälskad i. 

I år så fyller danslägret i Herräng 30 år, jag har varit där de senaste två åren men i år blev det inte så vilket jag vant mig vid tanken på men vad härligt att därför kunna hälsa på där en kväll och njuta atmosfären och få bli sådär Herrängsglad. Min kropp var också glad för att väcka dansen till liv efter att ha dansat för lite de senaste veckorna. Mina tidigare inlägg om Herräng hittar ni om ni klickar på etiketterna märkta med Herräng och Herräng dance camp. Hur mycket jag än försöker beskriva det så måste man uppleva det för att förstå till fullo.

Glada och svettiga så vänder jag och min vän åter mot stora staden en stund efter klockan två när dansgolven fortfarande är fulla med dansande par. Dansen pågår hela natten. Resan hem tar några timmar och vi möter vildsvin, fåglar, rävar och sen solen som går upp. Soluppgångens skönhet är svårslagen. När jag anländer hem i  den tidiga morgonen har jag nästan varit vaken ett dygn. Men dessa timmar har fyllts med så mycket av det jag älskar, värderar och som ger mig energi så trots segheten idag så är det en investering i framtiden, mig själv och allt det jag älskar. Tack livet, tack vännerna, tack fantastiska Stockholm, tack Herräng och tack naturen. 

Nu faller regnet hårt mot min ruta, min kopp är fylld med det godaste the och väskan är packad för att i arla morgon åka hem till den plats där jag växte upp, där de människor jag älskar mest bor och där vi är fler syskon som möts den här veckan. Kärlek, familj, hemkänsla och semester blir en fina blommor i nästa veckas bukett.