I skymningen vandrar jag över gruslagda slingrande vägar och blickar ut över sommarängar, knuttimrade röda hus och en spegelblank tjärn. Jag är hemma. Hemma hos min familj och i den by som ligger så nära min barndoms nejder. Det är vackert och annorlunda från min nuvarande vardag. Det känns lugnt, tryggt och vilsamt. Kontrasten jag såväl behöver emellanåt och alltid återvänder till.Det här är ett av mina hem, som jag skrev i min presentation så är min hemkänsla något jag bär med mig och jag känner mig hemma på flera platser. Men här finns delar av min historia. Här har jag växt upp och levt under en stor del av mitt liv. Det är en plats jag tycker mycket om och där jag behöver tanka kraft ibland. Sedan återvänder jag till storstaden och njuter av allt den har att erbjuda. Men just nu är jag här och kan sova med öppet fönster där lugnet och stillheten vibrerar i tystnaden som ibland bryts av ljudet av en bil från vägarna som gömmer sig bortom åkermark.
Min byskola ligger några kilometer härifrån. Den nu är större än den var på min tid och de har asfalterat hela skolgården av någon märklig anledning.. på vår tid var det grus och gräs som gällde. Men staketet och uthusen är sig lika. Vissa saker förändras inte.
Ute i trädgården väntar hallon på att bli plockade och i vårt vackra växthus växer söta små tomater och i taket ringlar vinrankorna. Min mammas gröna fingrar sprider vardagsglädje såväl i trädgård som i goda måltider men även i alla vinklar och vrår i huset. Ett långt tag trodde jag att jag inte fått något av detta då jag kunde glömma att vattna kaktusar men idag så har jag överfulla fönster i mitt lilla hem i stadens utkant så jag har nog ärvt åtminstone ett grönt finger eller kanske två.
Nu är det dags att koka en kopp the, gå barfota över gräsmattan och sedan sätta mig med en bok i grönskans blommande trädgård. Kanske det blir ett dopp i byns tjärn eller så blir det ett dopp i naturens skönhet. Båda svalkar själen om dock på olika vis..
Åhh vad härligt Liv det måste vara att få "komma hem"...själv skulle jag aldrig klara av att bo ngn annanstans än där jag har mina rötter...men, alla är vi olika-och tur är väl det? ;)
SvaraRaderaAnnelie har haft det så jobbigt, tycker så synd om henne....att sitta i Norge, och inte kunna finnas där för sin svårt sjuka mamma...det enda positiva med det hela är att man växer som person och blir starkare trots alla motgångar...
Själv förstår jag inte hur Annelie orkar, beundrar henne verkligen för det..men å andra sidan...man har väl inget val en sån gång....
Ha en underbar vistelse hemma, och passa på att njuta!
Kram igen från Linda
Hej, kul att du kom och hälsade på! Du är så välkommen :)
SvaraRaderaVilket underbart ställe, jag förstår att du njuter när du är där! Fint med alla fönster, är det växthuset man ser? Jag skulle gott kunna tänka mig att bo så.. nära en tjärn mmm
Låter som ett underbart ställe att tanka på.
SvaraRaderaÅker dit mentalt och tankar lite, ser grusvägarna och hör hur gruset knastrar under fötterna. Fåglarna som kvittrar och suset från träden.
Ha en skön ledighet.
ÅÅååå va du har det bra syster yster!! Jag ska själv åka upp om 2 veckor och tillbringa lite tid med familj och den andra lillasystern från andra familjen. Synd att du inte är kvar då... Jag jobbar ju nu, annars hade jag nog åkt upp på studs.
SvaraRaderaKrama familjen från mig sålänge, vi hörs när du kommit hem.
Kram
Linda: Ja det är tur vi är olika, just nu skulle jag inte vilja vara bosatt här permanent utan trivs med närheten till storstaden och dess utbud och möjligheter men jag är så oerhört tacksam över att ha en plats som denna att bara vara på.
SvaraRaderaMatte: Välkommen! Ja, här njuter jag verkligen av att bara vara och du har helt rätt det är min mammas 6-kantiga växthus du skymtar på bilden.
Maria: Det är verkligen underbart och jag tankar hela tiden och vaggas till sömns på kvällarna under fågelkvitter och vindens sus.
Sis! Ja du om någon vet ju precis hur bra jag har det. Önskar också att du var här med mig men jag är övertygad om att du får det underbart när du är här sedan.. vi kan väl höras när jag är i Stocke igen. Vill gärna hänga med dig/er!
Kramar i massor till er alla
Ja, visst är det skönt att komma hem. Har också väldig hemlängtan ibland, samtidigt så trivs jag så bra där jag bor nu. Ångrar inte att jag flyttat, fastän man sitter med delar av facit i hand. Det hjälper inte att sitt och fundera över hur saker och ting kunde ha varit om man gjort si eller så. Man får göra det bästa utav det man har och leva här och nu.
SvaraRaderaKram Annelie