Visdom dricks bäst ur egen källa...

.. står det på ett av mina favoritkort från kreativ insikt.

Det omfattar vad coaching innebär för mig i en enda mening.

För coaching handlar inte om att jag ska tala om för någon vad de ska fatta för beslut, vilka mål de ska sträva efter eller hur de ska nå dem. Coaching handlar om att de själv ska göra det och jag är en stöttepelare, peptalker och medresenär på vägen. När jag coachar (till skillnaden från när jag bloggar) så handlar det inte om vad jag tycker eller hur jag hade gjort. De ska hitta sina egna vägar och lösningar. Det är coaching för mig.

När jag coachar ger jag ytterst sällan råd och om jag vid ett enstaka tillfälle anser att jag har något som kan hjälpa den coachade så frågar jag alltid om de vill veta. Jag litar nämligen på att den jag coachar har alla de resurser och de svar den behöver. Mitt jobb är att stötta upp processen och att inte tappa målet ur sikte.

Ibland säger jag slarvigt till mina klienter att vi är på skattjakt och således är skattletare. Skatten är målet vi ska uppnå. På en skattjakt måste man vända på stenar, man måste ta sig över, under eller runt hinder men först måste man upptäcka dem. Man måste också upptäcka och våga tro på sina styrkor och resurser. Man kanske behöver ta hjälp av någon eller ta reda på nåt under skattletandets gång. Ibland kanske vi tar en paus och vilar men det måste fortsätta framåt eller in i djupa djungeln om man ska hitta det man letar efter. Man måste agera skattletare och inte bara prata om det.

Ibland hittar man en oväntad skatt på vägen och ibland inser man att det är något annat man letar efter än man först trodde. Man kanske har hållt skattkartan upp och ner och måste vända den rätt. Min coachryggsäck innehåller mängder av frågor, övningar men även mina coachkunskaper och min tilltro till klienten. Klientens ryggsäck innehåller deras egna styrkor, erfarenheter, sanningar, en del gremlins men framförallt ledtrådar på väg mot lösningen. Det är klienten som vet när vi nått målet och som leder letandet. Men ibland kan jag som coach greppa kartan och säga: vänta lite nu, är det här verkligen vägen till målet? Men jag accepterar även glatt att det plötsligt är en annan skatt vi letar efter. Sen ska ju inte förglömmas att det kan vara en inre skattjakt såväl som en yttre. Många gånger är det både och.

I min mening kan man coacha i alla ämnen, dvs allt från hur ska jag gå tillväga från att städa garderoben till att vad ska jag göra med mitt liv. I mitt arbete som coach så är det ju klientens agenda som är intressant och inte min egen. Hur personen ska ta sig genom dagen, tycka bättre om sig själv eller våga fullfölja en dröm är alla coachämnen.

Jag blir gång på gång förvissad om vilket starkt verktyg coaching är. Både när jag själv coachar och när jag blir coachad. I veckan hade jag en fantastisk coaching där min klient häpnade över ett svar som plötsligt poppade upp. Hela ansiktsuttrycket och kroppshållningen förändrades. Det händer något när man går in i coaching, en process sätter igång och man stärks i sig själv är min erfarenhet. Men det är inte jag som gör jobbet, det är den som coachas.

Jag ÄLSKAR mitt jobb som coach. Det är det roligaste jag vet att vara en del i skattletandet i den visdomens källa vi alla bär inom oss. Att få vara en del i den process där någon hittar sina egna svar, lösningar och hittar sin väg. Det är en verklig skatt för mig.