Medborgarplatsens fullsatta uteserveringar

och våryra fjärilar som nästan flyger in i mig känns som ett säkert vårtecken i Stockholmssolen.

Jag möter en vän i vårvimlet och mitt nyblekta blonda hår känns ovant efter att ha varit brunett senaste året. Min vän och jag sätter oss på ett bullrigt cafe där skratt och samtal blandas med skrap från stolar och klirrande bestick.

En varm vänskapsfika kantad med ett annat syfte. Vi ska nämligen stämma av hur det första kvartalet gått under det nya året. I början av Januari så skrev vi vad vi ville ha med oss in i nya året och vad som var viktigt. Vi har båda hållit oss väl till vad vi ville fokusera på i det stora hela men även tänkt om gällande vissa saker. Ibland behöver man ju skriva om resrutten för nya förutsättningar uppstår, så är ju livet.

I en rosafärgad skymning som möter stadens siluett och det glittrande mörka vattnet vandrar jag hemåt. Värdefull vänskap, vardagens utmaningar och härligt glädjebrus brer ut sig inom mig och lyser upp livets dikesgren likt tussilago i vårsol.