tisdag 31 augusti 2010

Someone somewhere in nowhere land...

... är ett uttryck jag formulerar under söndagens coaching.

Jag finner det någonstans inom mig när min kloka coach frågar vem är "alla andra". För det är så att ibland fastnar jag i funderingar kring vad andra tycker om det ena eller det andra eller till och med vad jag TROR att de förväntar sig av mig.

Oftast bryr jag mig inte, men ibland dyker en liten rest upp som jag tror härstammar från att växa upp i ett mindre samhälle där jag själv upplevde att det var viktigt att inte sticka ut, tro att man var någon. Under en period var det viktigt att vara som "alla andra". För övrigt så är det en omöjlig uppgift eftersom alla andra inte på något vis är en homogen grupp.

Nu vill jag inte längre vara som alla andra och mina livsval uppfattas nog ibland som konstiga i den bygd jag växte upp. Det berör mig oftast inte, jag har följt min hjärtas röst som tagit mig jorden runt, fått mig att lägga pengar på upplevelser istället för prylar, jag har studerat det som intresserar mig och det som är roligt.

Men när sådana tankar trots allt dyker upp så får jag ibland påminna mig om mina grundläggande värderingar (som kommer såväl från uppfostran som från livet) om att vi alla är unika individer och vi har olika saker att bidra med. Det är allas individuella facetter som gör oss till en härligt skimrande enhet.

Livet är faktiskt för kort för att anpassa oss till vad andra vill, tycker, anser att vi borde göra etc. Ta hänsyn till din omgivning, trampa inte på någon men inte heller på dig själv. "Alla andra" kanske dessutom går omkring och tycker att vi är hur härliga som helst, det kan man ju också välja att tro. Vi duger alla som vi är oavsett vad den där "någon nånstans i ingemansland tycker" men det är bara vi själva som kan välja att sluta bry oss om vad vi tror att andra vill och börja lyssna inåt vad vi själva vill. Så lyssna inåt och agera därefter utåt. Det tror jag på.


12 kommentarer:

  1. Jag brukar ibland tänka på berättelsen om den lilla flickan som när hon kom in i ett rum (rummen) sa: Här kommer underbara jag!

    Tänk om vi kunde ingjuta den känslan i våra kroppar och se oss själva som en underbar skapelse - en gåva till andra. :)

    Varma kvällshälsningar!

    PS Tack för att du tittar in till mig och tar dig tid att kommentera. DS

    SvaraRadera
  2. Ja så sant skrivet, alla andra, vilka är dom? Och hur kan man vara så säker på att deras sanningar stämmer med mina? Det brukar jag reflektera över, vad är det som säger att andra tänkt det jag tror? Ofta visar sig det vara fel när man frågat. Nä..den man kan tro på sig är sig själv, och njuta av den man är, oavsett hur man är, eller vad man gör, vi gör alla våra val, och vi är vuxna nog att ta ansvar för våra val. Att leva som man vill är väl underbart, att samla prylar gör min mamma, det är hennes val, om du reser så är det ditt val, jag tror i många fall så handlar det om att andra vill, men inte gör det som andra gör...och då kan avundsjukan sticka fram, och jantelagen göra sig hörd...du ska inte tro att du är någon...näpp...själv är jag som kärringen mot strömmen just nu ;) varma kramar och du är underbar precis som du är så det så! :)

    SvaraRadera
  3. Här skulle jag kunna skriva en lååång kommentar men väljer att instämma i dina ord och känna igen mycket av det du skriver på flera sätt...vilka är "dom andra"..hm...ja jag tar med mig frågan genom dagen...tack och kram

    SvaraRadera
  4. Fastnar ofta i funderingar på vad jag tror att andra tänker och tycker om mig. Så dumt.

    Instämmer helt i inlägget och känner även med ett leende igen mig i tankarna.

    SvaraRadera
  5. Du har så rätt.....
    Önskar att jag kunde lära mig lite av dig!
    Kram på dig

    SvaraRadera
  6. Om man, för att få respekt, försöker vara och göra det man tror att andra vill att man skall vara och göra, kommer man aldrig att få respekt av någon.

    SvaraRadera
  7. jag och syrran brukar säga; "dom säger att man ska" ....och så skrattar vi gott åt att det är skönt att inte vara "dom" eller "man"
    super kram till världens bästa!
    kram K

    SvaraRadera
  8. Å jag som tänkte jag skulle skriva någe vettigt här nu... men jag orkar inte, känner jag. Men en sak som jag brukar tänka är: "Ja, och för alla de där andra så är jag också en av alla de andra"!
    Jag hoppas du förstår hur jag tänker... vi ingår alla i gruppen "alla andra". Det beror bara på vem vi utgår ifrån..

    Varm kram..

    SvaraRadera
  9. Det är en fin färdighet det där, att kunna lyssna och lite till sig själv. Det kräver övning. Men övning ger som bekant färdighet.
    Jag tycker att jag är ganska bra på att gå min egen väg och funderar sällan över vad alla andra ska tycka. Jag har alltid varit lite motvals och velat bevisa både för mig själv såväl som andra att det omöjliga visst går. Det ger mig bara ännu mera kraft och vilja!

    Stor kram

    SvaraRadera
  10. så bra skrivet!!!
    fin bild också :)

    kramelikram och hoppas att du har en underbar helg!

    SvaraRadera
  11. Jag har en liten ny blogg. Får se hur jag gör. Om jag behåller gamla eller helt tar bort den.
    Men den nya tänker jag ta nya friska tag med VÄlkommen goa du! http://essensenavallt.blogspot.com/
    Kram Lallis

    SvaraRadera

Å vad jag blir glad när någon tar sig tid att skriva en fundering.. Tack så mycket och välkommen åter! Kram från lilla Vida i stora världen