tisdag 31 juli 2012

Det är inte så många personer...

... som känt en nästan hela livet. 

Men idag träffar jag en sån, den barndomsvän jag känt sen vi började på samma dagis i treårsåldern. Som sen bodde i den by dit jag flyttade och som jag gick i samma klass med hela grundskolan. Som jag delat hemligheter, sommarlov och livets början med. Som jag känt i närmare 35 år. 

Numera hörs vi inte speciellt ofta och ses desto mer sällan. Ändå är det något speciellt med att ta en fika några timmar med någon som vet så mycket om en. Jag märker hur jag själv kliver in ett sånt möte helt utan murar. Redan i bilen gapskrattar vi åt något som hänt och våra samtal berör allt från familj, livet, döden, vad vi lärt oss och vad vi fortfarande behöver lära oss. 

Dagen präglas av regn, sol, regnbågar och fina möten. Framför allt minns jag den sista dagen i juli för att tacksamheten blommar mitt hjärta som den vackraste av regnvåta blomsterängar som vilar under regnbågsglans.

Rosbiten blev min och gjorde fikan blommande på mer än ett sätt. 



10 kommentarer:

  1. Den typen av vänner är inte många, men ack så värdefulla. Har också två sådana, vilka jag känt sedan min födelse och sedan följt mig genom livet. Även om vi idag inte ses eller hörs så ofta som vi kanske hade önskat, har vi i alla fall sporadisk kontakt och varje gång vi ses är det som om tiden däremellan inte existerat. Det är fint!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så oerhört värdefullt!Det är precis som du skriver att det är som om tiden aldrig existerat.. man kan gå in på oväsentligheter och verkligt viktiga saker utan att tveka.
      Kramen

      Radera
  2. Visst är det härligt! Har lite svårt med just det här när det gäller mammas bortgång...hon vet ju allt, har alltid funnits där osv. Vem ska jag nu fråga? Pappa i all ära men han har inte samma koll :) *kram*

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kan förstå det, en person kan ju inte ersätta en annan.. och en förälder man haft den nära relationen med är det klart skapar en sån oerhörd saknad.
      Kramen

      Radera
  3. Härliga goa möte. Ha det fint! Kram

    SvaraRadera
  4. Precis det hade jag lite tankar om idag. Det om vänner och om att känna varandra.

    Detta var andra gången jag kikade in här. Blir nog fler gånger :)

    Ann-Louise

    SvaraRadera
    Svar
    1. Välkommen hit igen och varmt välkommen åter en tredje gång :)

      Jag har tänkt mycket på vänner, vänskaper och djupet i dessa och hur det känns när man skiljs åt.

      Ha det gott!

      Liv

      Radera

Å vad jag blir glad när någon tar sig tid att skriva en fundering.. Tack så mycket och välkommen åter! Kram från lilla Vida i stora världen