söndag 4 november 2012

När solen lyfter himlavalvet..

...över stora staden väntar mina fötter på att få lämna perrongen och kliva på tåget. Det är lördag och dagen har just börjat.

Vecket i tiden mellan två städer fylls med reflektion, läsning och förväntan. Det vilar en dimma över fallna löv och snårig granskog när tåget rusar förbi. Sjöarnas vattenytor suddas ut under älvors dans och jag vilar i tanken under några timmar.

När tåget anländer Göteborg väntar finaste vännen med stora famnen och skratt i sin blick. Att resa bort är ibland som att komma hem. Vänners liv som jag delar i tanken men inte i vardagen fyller mina dagar.Vi samtalar som om tiden stått stilla även om vi känt varandra i många år. Skrattet bubblar inom mig ofta och fyller mig med energi och stillsam lycka.

Nu doftar det hembakt äppelpaj som ackompanjeras av vännens sång. Vår vänskap föddes över en sådan paj och den gör mig rik på riktigt. Jag fylls av glädje att tillbringa ytterligare två dagar i fina staden.  När stjärnorna tänds över söndagskvällen så tänds livets stjärnor inom mig.


16 kommentarer:

  1. Nej men åhhh vad ljuvligt att läsa! Det är ett privilegium att få läsa det du skriver och dela det fina med dig. Jag hade tänkt skriva vilka ord som rörde mig mest men de är så många i detta inlägg att jag kan inte välja. Det är poesi som jag älskar! Tack och tack för stjärnströsslet du gav mig nyss i din kommentar!

    Kram Ann-Louise

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men tack. Å TACK igen, det här inlägget skrev jag snabbt och spontant.. skrev ur hjärtat enbart.

      Kramar från Liv

      Radera
  2. Fint skrivet! Underbart med goda vänner. Ha det bäst! Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Vänner är fantastiska. Kramen

      Radera
  3. Jag blir alldeles varm inombords av att läsa ditt inlägg ikväll Liv. Glad och varm för din och din väns skull. Att ni finns där för varandra och delar en sådan skatt som er vänskap är. Men också glad för min egen skull eftersom jag känner igen mig själv och vänskap jag delar med vackra, vackra människor som finns i mitt liv. Vänskap är sannerligen en av livets stora skatter.

    Ha det fint i Göteborg kära bloggsyster!

    Kram Lotta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vänskap är verkligen en skatt.. vänskap är vackert. Kramar från Liv

      Radera
  4. Så Finemang Fint. Hoppas du har visat inlägget till din vän. Det är så sant. En sann vän är en som man inte behöver se eller prata med varje dag, men när man ses känns det som att man alldrig har varit borta från varandra.

    Njut av tiden i GBG. Lite avåndsjuk också ... behöver en tur ut till den stora världen. Trodde aldrig att jag skulle längta till GBG - för var jag mest irriterad för att man fick åka in varje dag och tiden bara försvann.

    kram :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det har jag inte gjort än, men det ska jag göra.. för hon följer inte bloggen. Hon är verkligen en skatt.

      Jag njuter den i massor eftersom jag älskar den här staden, men kan känna igen mig i det du beskriver. Ibland saknar man inte saker förrän de är borta...

      Kramar från Liv

      Radera
  5. Svar
    1. Visst är den underbar. Konstnären heter Cornelia och jag älskar hennes underbara figurer http://formochfantasi.se/co2%20skulptur.html
      Kramar

      Radera
  6. Det finns ingen som skriver så vackert och med sån magi som du, fina Vida.
    Kram

    SvaraRadera
  7. Fantastisk läsning - som vanligt. Vänskap som föds över en bit hembakad äppelpaj, det är poesi bara i sig självt, det. Ha en riktigt fin kväll! Stor kram från mig

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Det är en vänskap som jag värderar högt och som jag definitivt tror är meningen på fler än ett sätt..

      Kramar från Liv

      Radera
  8. Vida,tycker om hur dina ord skildrar livet!

    SvaraRadera
  9. Bästa träningen för kropp och själ,
    det bubblande skrattet som börjar i magen
    för att befriande söka sig ut...
    Alldeles för sällan iband
    kram till dig

    SvaraRadera

Å vad jag blir glad när någon tar sig tid att skriva en fundering.. Tack så mycket och välkommen åter! Kram från lilla Vida i stora världen