lördag 24 november 2012

Det finns så många odansade danssteg..

.. i min kropp.

Kanske beror det på att jag under så många år tappade bort kärleken till dansandet, precis som jag tappade bort kärleken till skrivandet. Jag vill dansa och dansa igen. Jag vill kunna mera, hitta olika stilar. I danspassen får jag så mycket av det då de omfattar så många danser. Dessutom är jag inte beroende av att ha någon att gå på kurs med utan kan bara dyka upp när jag vill.

Att därför delta i ett zumbaevent med 3 timmar Zumba och 45 minuter Kangoo Jumps kändes verkligen som en bra idé när min tränande vän kom med förslaget. Idag var det dags och även om jag innan undrade om jag skulle orka alla delarna så bär musiken och dansglädjen mig genom dagen. Lite trött nu i kroppen som får vila resten av kvällen, men lycklig över att jag och dansen funnit varandra igen.

När det är rätt så är det lätt skrev jag för en månad sen. Dansen är det för mig. Det märkliga är att precis som med skrivandet så pekar livet med hela handen kring att det här ska ha ett stort utrymme i mitt liv. Undra om den pekande handen fanns där bakom en dimma de år jag inte såg den? Undra om det är något mer spännande jag tappat bort och ska återfinna, eller något som jag ännu inte hittat? Tur att livets skattjakt fortsätter för man vet aldrig vad man finner.

Men dagen innebar även en utmaning, att hoppa omkring på konstiga skor och träna samtidigt genom Kangoo Jumps var sannerligen något att bita i för Fröken Papphammar. Men jag höll mig på fötterna och rev inte ner mina medmotionärer som jag var rädd för. Det var definitivt ansträngande och kul att prova. Kommer dock inte bli min träningsform, jag tror att det blir för enformigt för att tillfredsställa mig.

Visar ett klipp nedan för nyfikna. Min nyfikenhet handlar dock om er läsare. Finns det nåt som du som läser hade glömt och hittat tillbaka till eller en nyupptäckt passion som du tänker ta med dig resten av livet? 


18 kommentarer:

  1. Så härligt att läsa!! Och vilken intressant fråga du ställde. Du fick mig att fundera än fast jag nog har ett svar eller flera faktiskt. Intressant. Jag gillar när jag får börja klura och fundera. Vända och vrida på saker och ting. Jag kommer tillbaka imorgon. Ska sova på saken :)

    Kram och tack!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag gillar om man får någon att tänka, om du hittar svar och vill dela får du gärna göra det.. om du vill spara det i hjärtats rum så är det också ok.. för det viktiga är ju att man finner om man letar och det måste inte alltid visas upp.
      Kramar

      Radera
  2. Precis samma här, tappat bort, skrivande och dans. Visst är det fantastiskt när det kommer tillbaka! Men också och helt underbart, hur andra saker dyker upp, de man aldrig tänkt på! Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är fantastiskt.. men också de helt otippade.. där är kickboxning en av de saker jag inte trodde skulle vara en träningsform för mig.. men jag älskar det även om jag inte utövar det just nu..

      Kramen

      Radera
  3. Samma här fast valt. Jobbade som dansare 2000-2007 sen tog jag aldrig mer ett steg.Aldrig känt sug igen...men never say never....KRAM<3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kan jag förstå, ibland väljer man bort saker.. blir liksom klar med dem eller låter dem vila.. för så kan det också vara.. Då kanske det är meningen att man ska upptäcka andra saker.

      Kramar

      Radera
  4. Darling ;) ... återigen en fråga som jag har tuggat på och tuggar fortfarande nær man skall gøra ett viktigt beslut.

    "Undra om den pekande handen fanns där bakom en dimma de år jag inte såg den? Undra om det är något mer spännande jag tappat bort och ska återfinna, eller något som jag ännu inte hittat? Tur att livets skattjakt fortsätter för man vet aldrig vad man finner."

    Mitt svar lyder så hær: "Svaret ligger i frågan!"

    Det ær som att skriva ett affærsplan eller liknande. Man måste skala av frågan naken! Ofta stæller vi många frågor som surrar runt det som ær viktigt. Svaret ær ofta mycket enkelt. Att fokusera på frågan och førsøka klæ av alla klæder ær mycket givande och man kan bli øverraskad hur enkel svaret ær :)

    Zumba ær underbart. Tyværr ær det lite si och så med jumppa hær i "vishen" men jag har faktiskt hittat en yoga center - kan du tænka det ... i næra håll och funderar på att børja med det. Visserligen man meidterar redan nu, men jag skulle vilja læra det från grunderna. Hær har jag inte ænnu hittat den rætta frågan - men svaret har jag ;) ... ibland kan det bli så ...

    Krammelikram och njut av kænslan att ha trænat ett så långt pass!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du skriver ju så himla klokt :) Håller verkligen med, jag ställer ju dagligen de där frågorna till mig själv och till de andra för att se om de hittar essensen i det som de vill..

      Yoga testade jag nyss, jätteskönt.. jag som är från landet från början bara njuter av stadens utbud och att ha hittat tränare som inspirerar mig... det är mycket värt..

      Kramar från Livipivi

      Radera
  5. jag har hittat min kreativitet igen, den där jag skapar från mitt inre hjärta och inte utifrån vad jag tror andra tycker. Det är med stor glädje jag lever idag. Jag förstår din glädje i dansen. kram kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är jag så innerligt glad för.. för din kreativitet sprider så mycket glädje inte bara till dig.. utan till oss andra och jag tror att styrkan kommer just från att du gör det du gillar.. utan att tänka på om vi ska gilla det.
      VARMASTE kramen från Liv

      Radera
  6. Så bra att livet pekar med hela handen ibland. Att jag började skriva igen var något jag definitivt hade glömt bort, det där behovet, passionen, viljan. Och framför allt lusten. Är det inte just den hela livet vilar på?;-) Ha en fin kväll och tack för att du finns. Kramis

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lusten, lekfullheten, hänförelsen, acceptansen.. att möta det som är.. det vilar nog livet på.. visst är det härligt att återupptäcka och sen få se vad som kommer härnäst..

      Kramar från Liv som också är tacksam över att just du finns

      Radera
  7. Livet får nog fortsätta att peka lite till för att jag ska se ;-)
    Ann

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej fina Ann,
      Jag hoppas du finner.. om det är det du vill :) Men till sist blir det i alla fall i mitt liv övertydligt..
      Kramar från Liv

      Radera
  8. Jag tror att handen finns bakom dimman och pekar också i de stunder man inte hittar det.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det tror nog jag med när jag tänker efter.. så att man kan se den när man springer in i den eller när dimman lättar.. Kramar

      Radera
  9. Jag blir så glad över att läsa hur du återupptäcker några av ditt livs skatter. Hur du omfamnar dem och låter dem ta plats igen. För att du vill och för att de får dig att må bra.

    Jag tappade bort mig själv under några år. Det tog tid innan jag förstod det. Det krävdes att min kropp drog i handbromsen för att jag skulle förstå. Det var en smärtsam resa att möta sitt innersta och inse att jag inte kunde leva mitt liv för andra. Att jag måste lyssna till mitt eget hjärta och själ. Att våga lyssna.

    Idag är jag tacksam för den där resan. Tack vare den hittade jag tillbaka till sådant som jag brinner för. Som skrivande, litteratur, dans, resa och musik.

    Tack fina Liv för all värme du sprider. Dansa vidare ut i det härliga livet som är ditt.♥

    Kram Lotta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej finaste Lotta ♥.
      Jag känner så väl igen mig i det du skriver, jag gick också nästan i väggen för en massa år sen.. då tappade jag verkligen bort mig.. men så hittade jag en så mycket genuinare person som gått igenom en del när jag klev ut på andra siden.. jag är också tacksam för min resa.. och för din. Så att jag får ta del av ditt fina skrivande och dina drömmar..

      Kramar från Liv som tackar för allt snällt

      Radera

Å vad jag blir glad när någon tar sig tid att skriva en fundering.. Tack så mycket och välkommen åter! Kram från lilla Vida i stora världen