Sofia Jannoks röst klingar...

.. från radion och leker i Luleälvens vågor när hon sänder sitt sommarprogram.

Min blick vilar i trädkronorna och fåglars kör blandas med vågskvalp och vindens sus. Jag har faktiskt önskat Sofia Jannok som sommarpratare så jag ligger i badenbaden stolen och känner mig så vardagsförnöjd som man bara kan en varm dag när en önskan går i uppfyllelse.

Underbart program om tillhörighet, sapmi och hennes kärlek till musiken. Precis som jag så tycker hon om kontraster, våra sanna färger och att vi ska vara rädd om vår moder jord. Vackert program, vacker dag och skön stund.

Sofia Jannok är en fantastisk artist och jag är helt övertygad om att hon kommer att gå långt mycket längre än hon redan gjort. Hennes kloka ord som avslutar programmet ekar i mina ögon och likt hennes musik så kliver de rakt in i mitt hjärta.

Kom ihåg att du är av solens och vindens folk- glöm inte!
Hur kan vi glömma?
Om jag tillåter mig att vila i vidderna så kan jag ännu höra viskningen i linden.
Jag kan se deras ögon i solen.
Jag tror på viddernas vila
Den ger kraft åt själen att andas
och tålamod för sinnena att se evigheten.

Din blogg är charmig...

... heter den fina utmärkelsen jag får från Helena med orden för underbara funderingar och finurligheter). Tack snälla Helena, blir glad i hela hjärtat.

Har många bloggar som jag verkligen tycker om så det blir inte lätt att välja men veckans charmiga trio blir:

Marias betraktelser för hennes charmiga och öppna betraktelser om det som händer i hennes liv och tankevärld.
Livskrafter som charmar mig med vackra inlägg, lekfulla ord och fantastiska konstverk.
Lady Thirty som med sina fantastiska charmiga teckningar som säger mer än 1000 ord ibland.

Till alla andra charmörer i denna lilla egna värld så hoppas jag ni vet att även ni charmar mig men nu fick jag bara välja tre.

Harmoni...

.. står det på halsbandet jag bär idag (och som jag beställt härifrån).

Efter turbulenta dagar har jag landat med båda fötterna på jorden och mentalt i livet. Harmoni är ett oerhört vackert ord. Svårtillgängligt i vissa lägen men lättillgängligt då jag hittar den inom mig i dagar med mindre dramatik. Jag tror att det är där harmonin bor, i våra hjärtan. Sen är den lättare att hitta varma sommardagar med sand mellan tårna och ledighet i kalendern. För med en bok i handen och den enda tid jag vill passa är sommarpratarnas så kopplar jag av, men även i min arbetsvardagen hittar jag harmonin när jag letar.

För jag tror att vissa saker bär vi med oss och de finns inom oss om vi bara lyssnar, letar och följer det vi vet. Men det gäller att hitta sina egna vägar för att känna harmoni, känna lycka och njuta av livet.

Eller som den kloke Gandhi uttryckte det:

“Happiness is when what you think, what you say, and what you do are in harmony.”

Sommar i P1 har länkat till bloggen...

... jo, det är faktiskt sant. Sommars arkiv har länkat till det här inlägget.

För en sann sommarpratarnörd så är det lycka i litet format. Fick lov att fota det innan länken tas bort, är man nördig så är man. Nu har jag kommit igång med lyssnandet på de årets sommarprogram men även de gamla som sänds i SR minnnen. Det är sommar på riktigt för mig.

Jag har ju skrivit ganska många blogginlägg om olika sommarprogram (tryck på ämnet så kommer alla fram) så jag vet inte varför just det här blev länkat men lika glad är jag för det.

Tänk att man just nu kan surfa in på Sommar i P1's hemsida och nånstans komma vidare till mig. Det är stort.

Vännäs stationhus kl 3,18 på morgonen...

... reser sig i soldiset med sina praktfulla drakar på taket. I Vännäs är min morfar född.

Jag blickar ut genom tågfönstret och det är 3 timmar kvar innan vi anländer till Boden där morfar väntar för vidare bilfärd till mitt paradis vid Luleälvens strand.

Hur mår Niquita har fler av er frågat. Tack för den omtanken. Jag gjorde bedömningen att hon kunde åka (dock en dag försenad) och det gick bra. Hon sov mest under resan men fick lov att matas vilket jag inte brukar göra under resor men nu behöver hon det mer regelbundet för sitt tillfrisknande.

Niquita är fortfarande medtagen, hon är väldigt vinglig men går runt lite ibland och helt plötsligt så lägger hon sig ner. Hon kan bara ligga på sidan och ryggen eftersom bröstskenan sitter på det reparerade bröstbenet. Varje dag måste jag kolla temperatur, att hon kissar, att bandaget ser ok ut (annars ska det bytas) och hon får inte springa omkring, gå ut eller hoppa upp på möbler de närmsta två veckorna. Hon vilar mest och har fortfarande smärtlindring i form av plåster i ryggslutet.

Hon vill gärna vingla omkring och jag hittade henne i garderoben bland mina skor när jag kom hem så vi fick lov att bygga ett litet fort så hon inte hade för stor rörlighet och gör illa sig själv. Mitt fort var av kuddar, bakbord, kattburar och det jag hittade.

Men nu är vi på semester så nu är det ju att bli bortskämd som gäller för både mig och katterna så morfar har byggt lyxhage till Niquita med nät så att hon inte kan rymma. Han är händig morfar så på ett kick så har hon en egen liten hage på verandan med allt hon behöver.

Men ynklig är hon och klumpig på ett sätt som är väldigt olikt en katt. Den där lössläppta hunden gjorde verkligen stor skada på några få sekunder och om han inte haft nossele så hade jag nog inte haft en liten ynklig katt som kunde komma på semester och bli bortskämd.

Hunden och hundägaren är ett kapitel för sig, tror att jag vet var de hör hemma och hunden är tydligen känd i området och flera är rädda för den. De flesta hundägare tar ju ansvar för sina hundar och skulle ta ett helt annat ansvar om det skulle inträffa något liknande. Fortsättning följer för lagen om katt och hund är oerhört tydlig på hundägarens ansvar för om den har sönder något eller skadar ett annat djur.

Tills dess tar jag hand om min katt som med vinglig gång tar en tur i buren och sen lägger sig på sidan och vilar lite. Jag är så lycklig över att hon gör små framsteg varje dag oavsett hur lång tid det tar.

Universum vore inte detsamma utan dig...

.... allra käraste lillebror.

Året som har gått sedan jag sist skrev till dig har bjudit dig på både vackra, härliga stunder och en del motgångar. Som livet är.

Men trots det så hittar du alltid nya vägar, söker lösningar och letar dig vidare på livets stig. Som person tycker jag du är fantastisk för din härliga, varma och sociala personlighet. Som bror är du oersättlig.

10 år skiljer oss men ibland lär du mig saker om livet och visar mig nya tankar. Jag hoppas du vet att jag alltid finns här för dig även om vi bor på olika orter, men kommer du förbi så lovar jag dig ett påskägg fyllt med allt det du önskar. Tror nästan du skulle bli lika glad som på bilden.

Stort tack för att du är just den sköna person du är. Kärleken till Bad religion delar vi så musiken blir självklar som det jag spelar för dig på din födelsedag. Grattis lillebror, universum vore sannerligen inte detsamma utan dig.

Varm kram från Sis

Djurvårdare...

... är min nya titel.

Nu har jag äntligen fått hem Niquita dock i litet risigt skick med bröstskena, bandage och ett smärtstillande plåster på ryggen som inte vill sitta fast. Hon vill bara ligga och inte stå så vi måste ståträna henne så hon inte glömmer bort att hon kan och så musklerna forsätter fungera. Det är framförallt bröstskenan (som nog kommer att sitta en månad) som stör henne.

Ibland gör hon rullningar i snabb fart som protest och hon verkar bra mycket piggare än när jag hämtade henne. Vilket är bra men ger mig mer jobb.

Vi skulle ha åkt till Norrland imorgon men den resan får vi skjuta framför oss. Hon måste vara stabilare. Det viktigaste är att hon överlevde och nu blir bra.