tisdag 13 januari 2009

Är du bloggmissbrukare..

... frågar skärmflygaren och granskar mig. Neeej, det kan man väl inte säga men mitt ansiktsuttryck avslöjar mig och stämmer väl överrens med någon som står med handen mitt i kakburken. Skärmen framför mig avslöjar att jag är inloggad på blogglovin för att läsa nya inlägg.

Är jag beroende? Hmmm.. mer beroende av att läsa andras bloggar och vad de skriver för finurligheter än att skriva själv tror jag. Vill jag inte skriva så gör jag inte det.. och ibland flödar texten fram över tangenterna men ibland är det trögt. Jag påminner mig själv att jag började blogga för min egen skull och ska göra det för min egen skull så länge det är kul. Vill inte dras med i nån prestationspress att man ska blogga si och så ofta.

Men visst tycker jag om att läsa bloggar och att skriva av mig. Men bloggandet har ju gett så mycket mer än jag någonsin kunnat ana.. jag har lärt känna nya personer via deras bloggar (varav några jag träffar på den kommande bloggträffen), fått en vän i verkliga livet (Chissra), jag har kunnat ge min pedagogiska mamma min blogg i bokform precis som hon önskat och dessutom så påminns jag om Nina och hennes kreativitet varenda gång jag öppnar handväskan och behöver ta upp något då denna färgglada lilla väska tittar upp och innehåller det jag använder oftast. Allt detta och så mycket mer har kommit till mig tack vare bloggandet.

Bloggarna och bloggandet ger mig vardagsglädje och vardagsglädje kan man ju bli beroende av så jag kanske är en bloggmissbrukare helt enkelt eller vardagsglädjemissbrukare. Men det sätter guldkant på vardagen helt klart.

13 kommentarer:

  1. mm..man kan bli beroende av glädje värme och kärlek, och även vardagsglädje :) så sant så sant och visst är det väl härligt att få glädjas åt andras inlägg, och tankar. Varmaste kramar!

    SvaraRadera
  2. att vara bloggmissbrukare är väl inte så farligt om man tänker på vad som annars kan missbrukas, bloggbrukare är väl mera rättvis benämning??? kram K

    SvaraRadera
  3. Jag fick också den frågan en gång men jag svarade enkelt att jag är bloggbrukare :-) Kramar...

    SvaraRadera
  4. precis så är det .. det ska vara kul annars får det vara. Inget måste, det finns det nog av ändå.
    kram

    SvaraRadera
  5. Jag har också insett att jag tycker mer om att läsa andras inlägg och sitta fundera över alla klokheter. Att själv skriva inlägg är inte lika livsnödvändigt som det en gång var.

    SvaraRadera
  6. Jag känner just precis som du:)
    Kram vännen.
    /Lallis

    SvaraRadera
  7. Mmmmm, det där känner också jag igen,,och ibland känner jag mig som en bloggmissbrukare,,,när det tar för mycket tid från mina barn och mitt vardagliga leverne,,,

    Hm, undra om det finns medicin mot det,,,;-)

    Kraaaam

    SvaraRadera
  8. Tack för din påhälsning hos mig! Betyder mycket...
    Tror det kallas "skönt" det som sker i mig när jag läser din blogg, så jag tackar även för det. Bra också att jag fick tips om hur jag får bloggen att hamna snyggt i bokform. har funderat över det.

    Kramar Johbur
    www.johbur.blogspot.com

    SvaraRadera
  9. Ha ha... ja, men det är väl ett sunt missbruk?

    Jag är definitivt bloggmissbrukare! Och det är jag stolt över;.)

    Skrev en kommentar om dig inne hos www.levaidag.blogg.se ang klippet.

    SvaraRadera
  10. Hej!
    Visst är det lätt att fastna i bloggar! Jag kommer (nog) aldrig att börja blogga själv, men har fullt upp att kika in hos er och läsa era bloggar när jag hinner. Jag förstår ju inte alltid hur ni orkar och hinner själva, men jag är ju glad åt att kunna hänga med i eran vardag, trots att vi ses så sällan. Så skriv på.... när du vill och orkar!
    Kram Madde

    SvaraRadera
  11. Jag känner som du, bloggen har gett så många bra saker (redan får jag säga för min del, har inte bloggat länge.) Visst, den tar tid. Jag fastnar gärna framför datorn läääänge. Men nya bekantskaper, nya kunskaper osv. I mitt fall är största vinsten att JAG och bara jag skapar nåt som är mitt, inte delat med resten av familjen.
    Btw, fina inlägg du gör!

    SvaraRadera
  12. jag förstår bara inte vart tiden tar vägen när man sitter i bloggeriet. Två timmar realtid är ju kanske tio minuter bloggtid. Underligt. Tidswarp kanske?

    SvaraRadera
  13. Bloggmissbruk är väl ändå ett milt missbruk... tycker jag. Det ger så mycket även om det stjäl tid.

    Fin väska du har ;)

    SvaraRadera

Å vad jag blir glad när någon tar sig tid att skriva en fundering.. Tack så mycket och välkommen åter! Kram från lilla Vida i stora världen