Det vilar vår under solen...

... när takdropp och porlande vatten blir ljudet som fyller dagarna.

När jag kliver på tåget i Gällivare under måndagseftermiddagen skiner solen från klarblå himmel och det har varit en vacker dag. Imorse kl 6,30 klev jag av tåget efter att ha sovit gott i överslaf och två timmar senare var jag på jobbet efter en sväng hemma. Två världar, så nära varandra i hjärtat trots milen som skiljer dem åt.

Det är så lyxigt och underbart att få några dagar med några av de finaste personer jag vet, mina morföräldrar. I deras hem känner jag mig hemma i och jag tycker om det lugna tempot där jag samlar kraft. De lär mig saker om livet hela tiden fastän de själva kanske inte vet det.

Tycker det är underbart när morfar med engelskalexikonet i högsta hugg läser artikeln om vårt arbete i en rappot från Nordiskt Välfärdscenter gett ut. Jahaaa, är det här vad du arbetar med? Det trodde jag inte. Underbart på så många vis. Mormors underfundiga humor, hennes minne som överträffar det mesta och hennes fantastiska mat gör mig glad på så många vis. Ett recept får följa med mig hem tillsammans med pitepalt och Jokkmokkskorv. Lite lapplandsmaker som vilar i frysen och som jag kan plocka fram när jag vill precis som minnena från en skön påsk i norr. 

Så nalkas påsk..

... denna helg som är en av våra högtider som för mig är förknippad med minst måsten, borden och förväntningar. Lite påskägg och påskmat och sen kan man tillbringa det precis som man vill. Lediga dagar och lättja tänker jag blir årets tema.

Igår stod jag på en överfull perrong i Stockholm fylld av påskfirare och medpackade skidutrustningar. Jag bröt av mot dem med en nedpackad yogamatta i en indisk väska med chakrasymboler på. Det säger något om hur livet har förändrats, att den följer med på färden. Det är kanske inte en flygande matta men den kan skapa nya platser inom mig och ta mig ut på inre resor och andra magiska utflykter. Den är ett stöd för mig att möta min kropp och dess dagsform och egenheter där just jag är. När jag kliver av tåget 16 timmar senare så är det frisk luft och morföräldrars kärlek som möter mig.

Vi tittar igenom gamla bilder och jag finner ett foto från en påsk för längesen. I gammelfarmor Signes kök och med pedagogiska mamman vid min sida och en kyckling i min famn. På bilden så ser jag kanske inte så glad ut men jag har alltid älskat att vara här. Gällivare, en hemort men som alltid involverar en resa men som jag alltid bär inom mig. Naturen som är så annorlunda här och där jag liksom hör hemma fastän jag inte känner så många. Jag andas in och andas ut och njuter av att vara här, det är precis det jag behöver. Att pausa vardagen för en stund men samtidigt hamna i en vardag som också är min på ett annat sätt.

Glader påsk alla fina därute. Hoppas ni njuter påsken precis som ni önskar.

Liven..

.. är det nya smeknamnet som guddotter Fia gett mig.

Det är nåt kärleksfullt med att få ett utvalt smeknamn som bara några personer använder och som blir ett nytt namn utöver de andra som jag kallas. Hon har vaknat tidigt och redan bestämt vilken gunga i lekparken som jag ska gunga på då jag kommer på besök idag. Däremellan sitter jag och min  bästa vän med finaste sambon ute i solen och njuter samvaro, samtal och lekar med Fia.

En påsk tillbringad i min by utanför Leksand där stjärnorna lyser upp himlen om natten och tystnaden vaggar mig till sömns. Med knastrande grusvägar under mina fötter och skogens omfamnande med dofter jag känt i hela mitt liv och med stigar som leder hem gör att jag känner stillsam lycka. Det är skönt att ha en plats att alltid landa på, där man kan vara sig själv i sig själv ett tag. Pausa vardagslivet samtidigt som man är i det vardagliga.

Jag möter min familj under skön påskhelg. Vi går emot traditionerna och äter palt till påsk, jag minns hur min mormor lärde mig knepen och hur jag hjälpt till med palt så länge jag kan minnas. Nu är jag mammas assistent istället. Vi spelar det fantastiska spelet Dixit och skrattar högt tillsammans i det hemtama köket.

När solen kommer på besök dan därpå fikar jag med pedagogiska mamman på konditori Siljans uteservering innan jag sitter i timmar och läser ute på gammelstugetrappen och sen halvliggandes i en baden-baden-stol. Att äta sill i solsken efter en sån dag är godare än de flesta måltider. Energin växer i vilan och samvaron.

Men idag så åkte jag till Falun för att möta min bästa vän. Vi följer varandra genom livet hand i hand oavsett om det bjuder på regn, storm, sol eller luftballongfärder. Under övervakande domherrar och lekfulla vårfjärilar så minns vi det som är viktigt för oss. Hon är bland de klokaste personer jag känner och hennes dotter kommer att gå i sin mammas fotspår. Jag är glad att jag får följa dem båda på färden.

I gryningsdimma över Stortjärn stiger solen upp för dagen,
det är så vackert att jag andlöst försöker fånga det. 

Tårta till frukost..

.. och nyvaken sång inleder dagen då min bror har födelsedag. Om ni multiplicerar ljusen med 4 så får ni den ålder han just uppnått.  I Dalarnas famn i en by utanför Leksand så firar jag påsk. Det känns skönt att vara här och bara vara.

Jag önskar er alla en glad, fin, rolig, lugn, vilsam påsk utifrån vad ni själv vill fylla ert påskägg med.

Påskledighet, sol, egentid och energipåfyllning...

... och allt i en härlig röra under en enda helg.

Det var precis vad jag behövde. Jag har ett behov av att reflektera, socialisera, göra saker jag tycker om med människor jag tycker om men samtidigt bara vara. Så i helgen har jag gjort allt det, jag har suttit på en klippa vid årstaviken och läst men även dansat mig svettig i lindy hop virvlar på Chicago. Jag har tagit långpromenader, gått på bio, haft picknick, hälsat på syster och sovit gott om natten. Det låter mycket men kändes vilsamt.

Men det blev inga ägg i påsk och inte så mycket godis men däremot påskliljor i stora tuvor som leker på nyvakna gräsmattor och i backar där tuvorna kikar fram efter en lång vinter. Ibland när livets hjul snurrat lite för snabbt så vill jag bara lägga mig på rygg och titta på molnen eller sova till ljudet av vatten som slår in mot strand. Just nu gör jag det på mitt eget vis och på det vis som passar mig bäst.

Att sitta i vårsolen och läsa en bok...

... på gammelstugans trapp var en av mina önskningar när folk frågade vad jag skulle göra i påsk.

Min önskan uppfylldes i lördags och igår. I solskenet på gammelstugans trapp fattas mig inget och jag är rik på riktigt. Andra påskönskningar var att få vara med familjen och fika med en av mina bästa vänner. Vännen som målmedvetet följer sina drömmar och vågar göra nya modiga saker. Önskningen om att vara med familjen uppfylldes bara till viss del eftersom vissa delar av familjen inte var där. Men i lördags så sjöng vi för de 2 födelsedagsbarnen som befinner sig norröver. Idag passade vi på att fika med min musikaliske lillebror som fyller år imorgon innan vi packade in oss i bilen och återvände till Stockholm.

När jag lämnar Dalarna gör jag ofta det med en känsla av vemod eftersom jag egentligen vill ha min familj nära. Men Dalarna känns som ett avslutat kapitel när det gäller att bo där även om jag älskar att vistas hemma i byn. Ibland kan jag dock inte låta bli att önska att jag oftare kunde diskutera kreativitet och drömmar med min musikaliske lillebror, få en kram och skratta tillsammans med min fotbollsbror och sitta i solen med min pedagogiska mamma och hennes man som har nära till skratt och värme. Jag har tur också för jag kan ju åka till andra sidan stan om jag vill dansa eller busa med lilla söta Alma och hänga med min driftiga syster.

En skön påsk med fina stunder finns med mig i minnet när jag återvänder hem till Svedmyra. Det talas om nyfallen snö i hufvudstaden men av den finns knappt ett spår när vi återvänder. Under den snö som finns kvar väntar vårens blomster på att få slå ut. Inom mig kan det blomma året om, det gäller bara att plantera rätt sorts frön och vårda dem med kärlek, omsorg och livets gödsel. Allt det är precis det jag ger mig själv då jag tar mig tid att sitta i solens sken och lyssna på fågelsång och takdropp.

Jag fyller årets påskägg med....

... vardagslycka i Dalarnas famn där byn öppnar sina vackra vyer och snöflingor singlar.
... gemenskap med familj och vänner.
... längtan efter de familjemedlemmar som finns på annan ort rent geografiskt men är med oss i tanken.
... loja nöjen som läsning, stickning och skrivande.
... massor av thedrickande.
... skratt.
... påskmust.
... förväntan inför herräng dance camp och Barcelonaresan.
... godis.
... kattmys.
... vila.
... meditation.
... reflektion.
... kärlek.
... kreativitet.
... musik.
... framtidsdrömmar.
... barndomsminnen,
... naturen inpå knuten.
... vetskapen om att en vän fått det jobb hon drömt om i flera år och är som klippt och skuren för.
... tacksamhet för mina fantastiska vänner.
... slapparlusta.
... färg som jag målar livets inre och yttre palett med.
... livslust.
... bara vara.
... lek.
... att jag duger precis som jag är här och nu.
... hundpussar.
... och allt det jag nånsin önskat.

Jag önskar er alla en riktigt GLAD PÅSK med era egna vackra påskägg som säkerligen innehåller en blandning av sött och salt och något oväntat precis som påskägg brukar göra.

Påskliljorna mötte oss i slänten..

.. på min och skärmflygarens förmiddagspromenad igår förmiddag i vackra Lill-Jansskogen.

Solen sken och fåglarna sjöng och vi var ute på upptäcksfärd. Spår efter bäver vi fann men vad vi trodde var boet var bara en synvilla när vi närmade oss. Det är ett så vackert vandringsområde med gammal skog, stockar, stora stenar och djurliv. En perfekt start på dagen. En skön påskhelg har det sannerligen varit även om jag är van att tillbringa den i Dalarna eller på annan ort, men Stockholm har sannerligen visat sig från sin vackraste sida.

Kvällen innan såg jag min första 3D-film på bio (monster vs aliens) och trots de nördiga glasögonen så var det ju så himla härlig upplevelse. Klart annorlunda och jag har redan spanat in nästa film jag vill se i detta format nämligen Coraline och spegelns hemlighet (historien är skriven av Neil Gainman som även författat Stardust som jag bara älskar).

Efter närkontakt med påskliljornas gula färgprakt så fikade vi på trädgårdscafé som premiäröppnat för säsongen innan vi skildes åt. Min dag tillbringades utomhus i sakta mak, en latte på kulturhustaket och sittande på kajkant vid vattnet tillsammans med andra solhungriga medresenärer på livsresan. Därefter träffade jag Chissra med såväl vackert yttre som inre. Min kaneldoftande Lassi och smaskiga snickerskaka slank ner snabbt samtidigt som ett virvlande samtal lekte tafatt likt fjärilar omkring oss. En promenad i vita bergen i solnedgång innan vi skildes åt. Inte visste jag att bloggvärlden skulle ge mig en så fin vän.

Men dagens äventyr var inte slut ännu för thailändsk mat på restaurang i Hornstull väntade mig, skärmflygaren, min magiska vän och hennes hjärtevän. God mat försvann snabbt och sedan fikade vi i min väns pojkväns lägenhet där man kan blicka ut över några av Söders taknockar. En härlig dag var till ända när jag somnade gott hemma i Svedmyra.

Imorse var det grått när jag vaknade så jag gick och la mig efter frukosten för att läsa lite. Det är bland det lyxigaste jag vet... men sen svepte solen in över Svedmyraskogen. En promenad i min vackra skog runt hörnet innan tvättid och praktiska sysslor tog vid. En skön lugn dag med gosiga katter och gott thé får avsluta denna påskhelg. Jag känner mig utvilad, uppfriskad och redo för nya äventyr.

Jag har all tid i världen....

.. brukar min vän K säga.

Så känns det just nu. Jag fyller påsken i Stockholm med vardagslyx. Igår träffade jag en vän och vi promenerade från Kungsholmen och till Hornstullsstrand med en glass i hand. Vilade i solskenet och pratade. Vandrade vidare längs med vattnet och längs med Götgatan, passerade Gamla stan och tillbaka till Fridhemsplan. Stockholm är förunderligt vackert och våren har dansat in. Dagen avslutades med en öl på Medborgarplatsen med skärmflygaren och hans vänner innan solen gick ner. Magiskt dag med total avkoppling.

Imorse väckte solen mig och skärmflygaren. Solen drog i mig och jag drog i skärmflygaren så vi vandrade över Gärdet, längs med djurgårdskanalen där vi fikade på kanotklubben lutade mot en vägg i solens famn. Ett träd längre fram som lutade sig över vattnet fick mig att locka skärmflygaren att klättra upp och sen satt vi där och småpratade innan promenaden fortsatte. Skärmflygaren åkte hem och jag vandrade vidare längs med strandvägen och passerade sen gamla stan. Nu klappar jag katt och känner att jag har all tid i världen. Det är en skön känsla som jag inte alltid lyckas ha med mig.

Önskar er alla all tid i världen och en skön påsk.