måndag 18 augusti 2008

Universum vore inte detsamma utan er...

För ett tag sedan så presenterade jag delar av familjen men några som betyder oerhört mycket för mig är min mormor och morfar. De har alltid funnits där för mig och min familj med sin värme, generositet och omtanke.

När jag nu lämnar dem för den här gången så önskar jag att vi ses snart igen... det är synd att vi bor så långt ifrån varandra. Men mormor kan messa på mobilen och morfar håller på att lära sig maila (så om ni läser det här mormor och morfar vilket är tanken, så vill jag säga att jag är stolt över att ni vågar lära er nya saker).

Jag vill också tacka er för att ni är de där underbara människorna som bara ni kan vara.

Så tack till dig underbara mormor:
- för ditt varma skratt och fnisset som smittar
- för all fantastisk mat du lagar till mig när vi ses
- för alla recept jag får med mig
- för din livsvisdom
- för alla kramar
- för att du får mig att minnas
- för att du vill familjen så väl
- för dina brev som lyser upp vardagen

Och tack till världens snällaste morfar:
- för att du är så enormt hjälpsam
- för att du tar hand om oss
- för din livsvisdom
- för att du berättar om hur det var förr
- för att ingenting är omöjligt
- för att du alltid funnits där
- för att du rensar fisken både åt mig och katterna
- för att du lagar och fixar mina skor

.... å allt det andra som jag glömt nämna nu. Ni har en väldigt stor plats i mitt hjärta!

14 kommentarer:

  1. Oh, vad jag blir avundsjuk på alla som har en mormor, morfar, farmor eller farfar i sina liv. En farfar är vad jag har haft och surare gubbe fick man leta efter. Jag och min bror vågade knappt röra oss när vi var på besök hemma hos honom. Det fanns alltid något man gjorde fel.

    SvaraRadera
  2. www.livskrafter.blogg.se18 augusti 2008 19:54

    Vad härligt att ha en sån morfar och mormor....jag förstår din tacksamhet.
    Jag har en farmor som alltdi funnits där och varit den stora varma famnen som alltid hade tid för mig...
    Kärlek !


    Nu ska jag fixa en latte hoppa ner i soffan strax och kolla in ett program om The law of attraction på femman

    Ha en fin kväll nu min vän
    kramar
    Emma

    SvaraRadera
  3. Åh vad fint skrivit,,,Ja, man ska ta till vara på de äldre generationens människor, de har så mycket är lära oss.

    SvaraRadera
  4. Vilket underbart kärleksfullt inlägg! :-) Kramar...

    SvaraRadera
  5. Jag har nu skrivit om din nominering.... bättre sent än aldrig ;-)
    Och du är nominerad igen,,, av mig :-)
    Kram på dig!

    SvaraRadera
  6. Så ömt, så fint och älskvärt! Jag hoppas mina barnbarn skriver så om mig en dag! Kram

    SvaraRadera
  7. Vilken härlig familj:) (fin tavla som konstnärsvännen målat!)
    jag har varken mor- eller farföräldrar kvar.. kände dem aldrig som vuxen, det kan jag sakna.. men jag har många fina minnen av dem från det jag var barn och det är jag jätteglad för.
    Nostalgi är mysigt.. gör nästan lite ont, men på ett bra sätt :)

    SvaraRadera
  8. mmm, vad jag önskar att jag hade min mormor och morfar kvar. Mer än i minnet.

    De sitter på ett moln och dinglar med benen och kikar på mig. Men... jag vill ha dem HÄR! Helt underbara människor. Jag har saknat dem länge nu.

    Du skriver så fint om din mormor och morfar!

    SvaraRadera
  9. Vad härligt att ha så fin kontakt med sina morföräldrar. Önskar att jag hade varit mer "vuxen" när mina morföräldrar levde, så att jag hade uppskattat dom mer. Tyckte mest att gamla historier var tråkiga och ointressanta. Ångrar djupt idag att jag inte fanns där mer för dom och tog till vara på det dom hade att erbjuda. Hade redan flyttat till Norge när jag började innse vilka skatter dom satt inne med.

    Tusen, tusen tack för kommentarer på min blogg. Det värmer verkligen att det finns människor där ute som bryr sig. Har inte haft tid till bloggandet på sistone, men det kommer väl ett inlägg innan helgen, hoppas jag.

    Kram Annelie

    SvaraRadera
  10. anna ringström19 augusti 2008 21:29

    Jag fick en tår i ögat när jag läste detta inlägget!!
    Så enkelt men hjärtligt beskrivet! Ren kärlek!
    Det fick mig att sakna min egen mormor som också var min stora förebild och bull-mormor.

    När hon dog för 13 år sedan och jag besökte graven för första gången efter jordfästning var jag med om något märkligt.

    Jag stod på kyrkogården i Leksand, en höstkväll på väg hem från jobbet. Hade köpt en blomma och lade den vid mormor och morfars gemensamma grav. (morfar dog innan jag föddes) I dunklet tittar jag åt sidan då något rör sig.

    Där står två vackra rådjur bara ett par meter från mig och tittar på mig. Helt tyst och stilla står vi så en minut, sen lunkar de vidare bort genom häcken.

    Jag vill ju på nåt vis gärna tro att det var mormors sätt att berätta att hon och morfar återförenats och hade det bra.
    Gissa om jag grät på vägen hem!!

    Jag förstår att du passar på att ta vara på de dina!
    Fortsätt med det!!

    KRAM Anna

    SvaraRadera
  11. Åh vilket fint inlägg Liv..vad härligt att du har båda dina morföräldrar kvar (och vad duktiga de är som lärt sig så mycket tekniskt)..har bara ormor kvar, men det är inte så bara det inte...får dåligt samvete emellanåt bara att jag besöker henne för sällan..men hon å andra sidan är en livlig tant som jämt ät ute och "ränner"...

    Tack så hemskt mycket för dina fina ord hos mig...ska absolut ha med mig din erbjudan om jag ngn dag känner för att dela med mig mer...tack för att du erbjöd din hjälp, det var verkligen fint gjort!

    Kram Linda

    SvaraRadera
  12. www.livskrafter.blogg.se20 augusti 2008 10:19

    Hej min vän...
    Tack så hjärtligt för tipset om din mammas konstnärliga vännina.
    Jag tror jag vet vem hon är faktiskt. Om jag inte misstar mig så har hon också jobbat en hel del med blomsterarrangemang och haft en butik inne i Leksand som hette Ockra tillsammans med en tjej som heter Lena som är klasskompis med en av mina bästa vänner...haha...det där blev kanske långt ...jaja, väntar med spänning på att man kan se mer av hennes vackra saker på hemsidan. Ser jättefint ut...
    Ha en fin dag goa du
    Kram Emma

    SvaraRadera
  13. Hej!
    Lyckades få inn en kommentar på ett inlägg längre ner. Svar på din kommentar hos mig, tror det hamnade på nostalgi inlägget. Så kan det gå när man ska skynda sig. Du hittar det säkert.
    Kram Annelie

    SvaraRadera
  14. Maria: Ja, de är helt enkelt underbara. Trist att din farfar inte var av det muntrare slaget. Jag hade en bonusfarmor som också var underbar. Hon är inte med oss längre. Mina biologiska farföräldrar kände jag aldrig eftersom jag inte är uppvuxen med min pappa.. Däremot fick jag lära känna min gammelmormor,gammelmorfar och mina morfars föräldrar innan de gick bort och det är en skatt jag bär med mig.

    Livskrafter (båda kommentarerna): Den där famnen är guld värd inte sant. Å sen till Marlen, det är klart att det är hon. Helt otroligt vad världen är liten :)

    Vindens melodi: Du är för underbar! Tack snälla!

    Gisan: Tack! Tänkte inte så mycket på hur andra skulle reagera på det här inlägget så det känns helt fantastiskt med all respons jag har fått.

    Matte: Ja, jag trivs i min familj :) Och nostalgi är verkligen en blandad känsla.

    Di: Är jag helt övertygad om att de kommer att göra!

    Nina: Kan riktigt se dem framför mig där de dinglar med benen. Så länge man minns någon så finns ju den personen och kärleken finns ju fortfarande kvar.

    Annelie: Ja var också ointresserad när jag var yngre.. det är först på senare år jag insett att de finns ju bara de som verkligen kan berätta om sina liv och om de i släkten som inte längre finns här.

    Anna R: Vad du är underbar och tack för att du delar med dig. Jag är helt övertygad om att det var dina morföräldrar som ville visa att allt är bra och att de fortfarande finns kvar om dig. Rös när jag läste din kommentar.

    Linda: Härligt med en mormor som tar vara på livet och är ute och ränner :) Ha inte dåligt samvete för att du inte är där, förstår om tid inte räcker till utan gläds när ni ses istället..

    SvaraRadera

Å vad jag blir glad när någon tar sig tid att skriva en fundering.. Tack så mycket och välkommen åter! Kram från lilla Vida i stora världen