Inspirerad och nyfiken...

.. blir jag under samtalet med en vän.

Vi vandrar genom stora staden min vän och jag. Först har vi fikat i stadens mitt och nu vandrar vi som vi gjort så många gånger förr. Vi pratar om möten som förändrat oss, kärlekar som kommit och gått men lämnat oss med värme, svar som kommer först år efteråt vissa frågor väckts.

Vad förankrar dig frågade någon häromdagen? Mina värderingar, mina vänner, min familj och min livstro svarade jag. När livets stormar griper tag så måste man kunna landa mitt i allt det som är.

För mig handlar det mycket om acceptans, tacksamhet och att kunna lugna sinnet och kroppen med promenader och meditation. Acceptera livet som det är samtidigt som jag försöker lyssna inåt för att hitta mina svar. Pratar med mina vänner för att få deras stöd och höra deras klokord. Tacksamhet för att fokusera på allt jag har i mitt liv, vardag och omkring mig som finns att glädjas över.

Men när jag stannar upp så är jag också en person som vill blicka framåt, jag sätter upp målbilder och visioner av vad jag vill ska vara annorlunda. Jag visualiserar (föreställer mig inre bilder av hur det är när jag är där), affirmerar (tänker/säger meningar som om jag redan hade det jag vill ha) och använder min visionboard (ett collage över drömlivet). Det går mig att hålla fokus på det som är viktigt i långa loppet för mig.

Att ha målbilder för mig innebär inte att jag vill någon annanstans. Jag har ett bra liv. Men som den drömmare i kombination med en lust för att utvecklas och upptäcka nytt så väver jag fortfarande drömmar om att bo i ett pippihus tillsammans med någon som älskar mig för den pippiprinsessa jag är och som jag älskar likt den själsvän jag saknar. I min framtid får min frihet ta en större plats och arbetet mindre. Jag drömmer om att låsa porten till pippihuset för att väskan är packad och nya äventyr i andra länder väntar. Jag drömmer om att kunna gå in i en bokhandel och kunna köpa en bok jag själv författat.

Mitt inre är i min mening starkt förknippat med saker som sker i det yttre. Jag kan inte alltid påverka saker/händelser/situationer men jag kan påverka hur jag betraktar dem, acceptera och iaktta de känslor som dyker upp, vad jag lär mig, hur jag hanterar det och vad jag vill ha annorlunda. Ibland lyckas jag och ibland inte men jag vet i vilken riktning jag vill gå. Jag tror att om vi fokuserar på det vi vill ska ske istället för motsatsen så blir vi mer motiverade, mottagliga och övertygade.

Ett skirt regn faller över mig i mörkret men jag vandrar vidare på livets stig. Jag lyssnar inåt och agerar utåt. Jag tar mig tid att njuta av att vänskap är balsam för själen och en fika mitt i folkvimlet kan ge mer kraft än den starkaste vitaminkur. Livet är till för att levas.

På insidan av min hallgarderob...

.. hänger numera en visionboard. Inte helt färdig men nästan. Ovanför den hänger massa positiva ord som jag fick med mig från en övning med andra deltagare vid en övning på en kurs.

Min visionboard är ett stort kollage med mina drömmar i bilder och ord. Det finns affirmationer och ett av korten har en önskelista på insidan. Jag och min vän K bestämde att vi skulle ta oss i kragen och göra våra visionboard tillsammans. Så laddade med tidningar, thé, smågodis och musik från spotify var det bara att skrida till verket. Jag är så fantastiskt nöjd med min och nu hänger den där som en påminnelse om vad jag vill ha i mitt liv och mina drömmar.

Om det fungerar? Jag tror ju det och det får mig att minnas det som är viktigt och mina drömmar. På den som aldrig kom upp men låg framme fanns informationstexten om Hawaii och kursen i det inre ledarskapet, men inte den i Mars som jag tänkt åka på utan den i November som sen blev den jag kom iväg på. Den dök upp när jag som bäst behövde den och allt bara löste sig. Den resan förändrade mitt liv på sätt jag inte kan beskriva.

Jag fortsätter drömma, visualisera och sätta dit nya bilder på min visionboard på de saker som jag vill lägga min uppmärksamhet på. Om jag blundar kan jag fortfarande känna sanden från Hawaii under min kropp, höra vinden susa i palmbladen och vågorna slå in mot stranden. Verkligheten överträffade drömmen men vägen dit i tanken var från början bara en vision i tanken och en bild på en tavla.

Jag drömmer skira drömmar...

.. som likt rosa sockervadd fastnar i mitt medvetande.

Drömmen som just nu växer sig starkare omfattar coaching, yoga, hawaii och att simma med vilda delfiner. En magisk kombination som omfattar kropp, själ och ande. Livsdrömmar som vävs samman med reslusta och upptäckarglädje och en stark övertygelse om att det här är det jag vill göra.

Min rosa sockervadd växer under informationskvällen som anordnas. Delfincoaching, ni hör ju själva att det är något för mig. Att leka, bara vara, utvecklas och uppleva ett nära möte med djur som jag fascinerats av under så många år fyller mina drömmar och blir till en ny målsättning. Min egna visionboard ska utökas med denna dröm. If you can dream it- you can do it!

För jag vet att drömmar kan gå i uppfyllelse och ju mer jag vill det och arbetar för det desto sannolikare blir det. Eller som den här bonaden så fint uttrycker det:

Vilja och kraft uträtta stora ting.

Bubblande stiger vårt samtal mot taket

.. i Högdalshallen när vi simmar tillsammans en fredagsmorgon i April.

Min vän K och jag lärde känna varandra för 5 år sedan då jag började arbeta på samma arbetsplats som henne. Idag är hon en nära vän. Nära vänner ska man vara rädd om.

Badet avslutas med att jag får presenter som överraskning, älvklistermärken och ett hav av pappersblommor. Till din visionboard tänkte jag säger K. Hon känner mig väl.

När vi skilts åt efter en skön start på dagen så virvlar mina tankar vidare kring möten och vänskap. Möten på universitet, pendeltåg, arbetsplatser, elevhem, resor, hyreshuset, och bloggandet som lett till vänskap finns i min historia. Vissa vänner har försvunnit under livsvägen och nya kommit till.

Ibland när jag berättar om någon av mina vänner så säger den jag pratar med: -Du verkar ha så spännande vänner! De är spännande för att jag ser dem som det. Alla är vi spännande i någon form. Mina vänner vågar göra sina egna val, hitta sina vägar och ta sig fram på livsvägen även om det är svårt ibland. Det kan handla om att köpa raggarbilen man drömt om eller att sälja firman man byggt upp.

Vänskap är ingen enkel relation men för mig livsnödvändig. Sedan min tid i telefonkundtjänst och när jag var stressad är jag tyvärr en kratta på att ringa mina vänner. Försöker därför messa eller på andra sätt visa att jag finns där. Innan dess pratade jag ofta och länge i telefon så jag förstår att vissa vänner undrar.

För sisådär 7-8 år sedan så upptäckte jag att det var lätt att prata gott om vänner och bekanta när de inte var där men att glömma att nämna det för dem. Då bestämde jag mig för att ha det som nyårslöfte att ge komplimanger direkt istället för att efter man skilts åt berätta för någon annan om allt som är bra med den personen. Det där är inget jag längre tänker på utan nu försöker jag verkligen tala om för mina vänner och bekanta vad jag uppskattar med dem. Jag vill ju att de ska veta det.

Några av de jag träffat på livets stig har inte några vänner eller väldigt få. De kanske har vänner men inte någon som de kan lita på och/eller dela saker med. Det smärtar mig. Alla förtjänar vi vänner. Att bli sedd, lyssnad på, förstådd, nån att skratta med och nån som tycker om en som man är och som stöttar en anser jag är ett av de grundläggande behoven. Mitt sociala kapital (som sociologer kanske skulle uttryckt det) är en av mina största rikedomar så här långt i livet. Men ett kapital måste man förvalta väl. Därför måste jag bli bättre på att lyfta telefonluren tror jag.

Att hitta nya vänner (eller snarare de vänner som bara väntar på att hitta nån som er) önskar jag till alla er som känner att ni inte har de vänner ni önskar. Men man har råd att vara kräsen när det gäller nära vänner men samtidigt tror jag på att vara öppen och se vad som händer. Det finns bekanta som det tar ett tag att känna och vänskap växer ibland långsamt och ibland kommer det som en explosion. Man vet aldrig när man möter en vän. Vi är alla värda att ha vänner och att ha BRA sådana.

Har ni nån vänskapshistoria/vänskapstankar som ni vill dela med er av?

En av mina närmsta vänskaper kan jag tacka en toalett i A-huset på Stockholms Universitetet för. Men det är en helt annan historia och inte så spännande som den låter....

Liv i luckan - 21:a december 2008

Lucka nummer 21 i min lilla julkalender öppnas nu. Den innehåller tips, ett som omfattar bloggvärlden och det andra omfattar livet, eller var det tvärtom?

Det första är att jag vet att de som läser, kommenterar och tittar in hos mig är alla livsbejakande själar med livsbejakande bloggar och det är precis vad den läsvärda bloggen Visa vägen är på jakt efter. Livsbejakande inlägg kallar Svante dem. Det kan vara inlägg på era bloggar eller andra bloggar ni följer eller om ni skriver ett enkom för att maila till Svante.

Vad är då livsbejakande kanske ni undrar? Det här är vad Svante beskriver som livsbejakande: Angående VAD som är livsbejakande så är det ju skribenten/tipsaren som avgör det - till hundra procent.(För egen del tycker jag att det kan vara lika livsbejakande att bejaka sorg som att bejaka glädje. Livet består av så mycket som det är möjligt att bejaka...!)

Själv har jag ju gästbloggat hos Enbart en gång och tycker att det är oerhört utvecklande att skriva hos någon annan ibland, man tänker till lite extra.

Nu till mitt andra tips, som är ett året-runt-pyssel tillägnat livet men kan ju göras som julpyssel eller varför inte inför det nya året. Jag tänker tipsa/påminna/pusha för att tillverka er egen visionboard (har ingen bra svensk översättning). En visionboard är något som ska stärka drömmar, målsättningar och få er att fokusera på det ni vill ha i ert liv.

En vision board kan göras på en anslagstavla eller en vägg eller som en tavla eller på bloggen där man samlar sina drömmar. Det enklaste sättet är att sätta sig ned med en bunt tidningar och klippa ut bilder, ord etc som känns positivt betingade och som symboliserar det du vill ha. Man kan även ta egna foton, målningar, bilder från nätet. Det viktiga är att det känns positivt för dig och påminner dig om vad det är du vill och vart du ska. Dessa sätter du sedan tillsammans som ett collage. Det kan handla om allt från ekonomi, jobb, drömmar och relationer. Det är bara kreativiteten som sätter gränserna. Sen sätter ni det någonstans där ni ofta ser det och kan påminnas om era drömmar. För vissa säger att ju mer du fokuserar på det du VILL ha istället för det du saknar desto större är möjligheterna att nå just dit. Ibland glömmer man ju bort vad det är man vill ha också i vardagspusslet och då kan det vara bra att påminna sig själv. För det är viktigt att vara rädd om sina visioner och drömmar.

Nedan ser ni detaljer från det visionboard som jag just nu producerar.

/Liv i luckan