“The world is full of magic things...

..patiently waiting for our senses to grow sharper.” (W.B Yeats)

På sätt och vis är vi alla magiker med unika trollformler där vi skapar vårt liv och vår vardag och vårt eget unika uttryckssätt. Det där med magi behöver inte vara så komplicerat utan allt vi skapar på ett eller annat plan är ju magi, något som springer ur en tanke som sedan tar form. Någon tycker om att laga mat, en annan njuter av att måla tavlor, någon skapar kraft genom att träna och en annan finner närvaron i dansen. Allt det är skapande. Om vi inte delar med oss av det som gör oss till de magiker vi är så växer den inte.

I magin är det inte prestationen som premieras utan det stjärnströssel som vi kan sprida till varandra genom att våga dela med oss när vi skapar magi. Såväl när vi är starka som när vi är svaga. Då bygger vi broar av regnbågar mellan oss. Det är så lätt att vilja visa upp det som är utan skavanker men alla regnbågar är vackra oavsett vilket landskap de spänner över. Om vi blir mer lyhörda som magiker och regnbågsskapare så tror jag vi lättare kan upptäcka när en dörr öppnas som vi vill kliva in i eller kanske när det är dags att snickra en egen dörr som leder någonstans där vi vill vara.

Regnet leker mot rutan när jag och en annan magiker sätter oss i fönstret på ett café. På det vackra intarsiamönstrade bordet mellan oss finns mönster som påminner mig om andra världar och i samtalet bjuder vi in varandra i våra inre rum. Min vän är sannerligen en magiker som skapar drömmar, texter, bilder och kloka tankar. Sådana stunder fyller mig med kraft, energi, inspiration och frid eftersom de får dagen och livet att glimma till. Vi delar några timmar och en mysig fika men framförallt möts vi i tankar, funderingar och frågor. Min vän har ett säreget sätt att se och reflektera över saker. Det är vackert tycker jag.

Tar du vara på den magi som livet bjuder? Skapar du egen magi? Just nu bjuder livet upp till magiska ögonblick, jag njuter dem medan de varar och hänförs över kraften och styrkan i det som är vardagligt och magiskt på en gång. Det är i uppmärksamheten, hänförelsen, lekfullheten och förmågan att våga tro på magi som den skapas och den kraften bär vi inom oss, vi är alla magiker. Det är bara att börja skapa.

Det är en saga för god för att vara sann..

.. när en av mina vänner bakar en tårta till en födelsedagsmiddag. Det är den finaste, mest sagolika tårta jag har sett. Hennes skaparförmåga med sina händer gör mig andlös, glad och fylld med en känsla av att allt är möjligt.

Vackra skapelser öppnar upp mitt inre rum och jag kan verkligen hänföras fullt ut. Det gör jag ännu, bara genom att betrakta denna vackra tårta och veta att den gula rosen landade mjukt i min mage och skapar sin egen växtkraft och magi där. Det skapar glitter av regnbågsfärgade tårtor med rosor på som växer inom mig än. Det förgängliga som regnbågar, handformade rosor och en kväll med vänner kan tyckas förgängligt men vilka vackra frön som sås i själens inre trädgård. De ligger nu därinne och gror och väntar på att få blomma ut i nya växtkraft, tankar och vackra stunder.

Varför skjuter man på saker

.... som skapar vardagsmagi och glädje direkt? Varför väntar man ibland utan orsak, mål eller riktning?

Det var en tanke som slog mig idag när jag använde min rosa stjärntrollstav från Lush som likt magi trollade fram mjukgörande bubblor. Den har jag köpt för längesen men sen glömt att använda eller skjutit på i väntan efter ett särdeles fint bad. Jag tror vi alla fastnar i steget ibland och väntar på att saker ska hända istället för att skapa dem själva. Jag tror det är de små handlingarna som räknas och i det ingår att ta hand om sig själv och ibland ge sig det man behöver. Vem behöver inte lite vardagsmagi och ge sig själv ett leende, det blev i alla fall resultatet när jag vispade omkring med min rosa stjärna medan bubblorna växte till ett guppande molnlandskap i mitt varma badvatten.

Pedagogiska mamman köpte för massa år sedan duschkrämen Snow Fairy från Lush som beskrivs som en glittrig sockervaddsrosa och sockersöt duschgelé för busiga, fruktiga och fluffiga små feer. Doften var lite i sötaste laget men jag gillade min glittrigt rosa duschkräm som fick mig på bra humör när jag använde den. Den brukar komma höstetid och stanna till jul hos Lush och den här stjärnan är en del av den kollektionen, men jag köpte den inte i höstas om jag är ärlig.

Jag fyller snart 42 men har en barnslig och lekfull sida och jag värnar om den. Den är en del av den jag är och jag hoppas den följer med mig oavsett ålder. Jag låter mig svepas med och glädjas av små saker som skapar goda känslor, vardagsmagi eller extra rosa fluff hos mig. Det är härligt. Men idag insåg jag att jag väntat för länge med något som funnits där för mig hela tiden. Så är det i livet ibland. Jag behövde den påminnelsen.

Det är en såndär dag..

.. som tagen ur en sommardröm men jag är mitt i den och njuter den vackraste av dagar.

I arla morgon så kliver jag upp trots att det är lördag. Jag är inbjuden till kräftlunch i en annan stad och tåget går innan nio från centralstationen. Det är en vacker, tyst morgon med solen silandes mellan träden när jag går till min tunnelbana. Jag är trött men det är en vacker start på dagen.

Framme på centralen möter jag upp en av mina bästa vänner och ett alldeles vanligt lördagsäventyr tar sin början. Vi ska till en liten vacker ö i Hjälmaren som jag besökte i midsommar. En sån där plats som är så vacker så den tar andan ur själen. På Eskilstuna central möter vår vän upp oss för en vidare färd dit, där egenhändigt och nyfångade kräftor ska förtäras.

Väl framme på ön möts vi av naturprakt och fridfullhet. Det är en så vackert plats i Hjälmarens kant. Vi packar en flotte full med kräftor och goda tillbehör och far ut med den till en vacker vik där vi ankrar. Flotten är stor och det finns ett bord att sitta vid. Vi stannar i timmar och äter de godaste kräftor jag någonsin ätit och njuter sol och en vilsam härlig stund. Det är så underbart och livgivande på så många plan.

När kvällen börjar närma sig beger vi oss mot staden för att gå ut och dansa. Det är en fin dag som går mot sitt slut, de där timmarna på flotten kommer jag aldrig att glömma, de var magiska. Magi med vänner, god mat och vacker natur.  Inre och yttre fridfullhet. En vacker dag helt enkelt.

You are my shining star...

.. heter smycket som jag köpt till mig själv i födelsedagspresent från Mokkasin. Idag anländer det och det är magiskt och fyllt med stjärnströssel och upp till mig att fylla med hemligheter och drömmar. Det var en vän som fann det och sa att jag har hittat ett smycke som är som gjort för dig. Det kan man minst sagt säga och nu vilar det runt min hals.

Texten om smycket på Mokkasins hemsida är också alldeles, alldeles underbar. Såhär lyder den:

"Medaljonger är mina drömmars smycken. Har liksom alltid varit. Det är något med själva hemligheten där närmast hjärtat. Därför är jag helt enkelt lycklig att vi nu släpper just en medaljong. Och som om det inte vore nog med lyckligt så är jag helt kär i att vi lyckats fylla den också. Med de minsta och vackraste av hemlisar. När du skakar på medaljongen hörs ett litet ljud. Så mjukt att det är bara du som hör. Ljudet kommer från de små stjärnorna. Vad de betyder för dig är bara din egen hemlighet. Och varje gång du hör så minns du. "

Jag fyller inte bara medaljongen med hemligheter utan som en påminnelse om drömmar, stjärnströssel, vardagsmagi, vänner, äventyr och mod att gå sin egen väg.

Det glittrar silverstjärnor...

... över asfaltens svarta skrud.

Som ett mönster av magi vecklar det ut sig under mina fötter. Jag blickar upp mot den stjärnklara himlen som glittrar ikapp med sina vänner på marken.  Det är vackert, magiskt och kräver att man går med varsamma steg i närvaro. Vi består alla av stjärnstoft och är stjärnornas barnbarn, mer magiskt än så kan det inte bli tänker jag.

Det måste vara det där stoftet som får oss att glimma till när vi hamnar i vårt rätta element, jag gör det nog oftast i dansen eller när jag är inspirerad, då bubblar jag över av stjärnströssel. Men om stjärnor ska glittra kan du inte placera in dem i samma form och med lika långt avstånd från varandra, det vill säga om vårt stjärnstoft ska få glänsa så måste vi få vara dem vi är så länge vi inte kränker andras gränser. Jag tror inte på raka rader, att vi alla ska vara lika, att vi ska stänga gränser och stänga in oss i vårt land.

Jag tror istället vi kan lära oss, inspireras och njuta andras lyster och magi men det kan vi inte göra med stängda hjärtan eller utifrån rädslans perspektiv eller en förväntan att alla ska tycka och vara som jag själv är. Om du vill bli bemött med medmänsklighet, respekt och acceptans så måste du spegla det i mötet med andra.  Vi har alla unika gåvor och styrkor. Vi har alla saker vi behöver bli bättre på, saker vi önskar  vi gjort annorlunda och dagar där magin och friden känns långt borta. Det är att vara människa men i det är du inte ensam. Likt stjärnorna som lyser upp natten men finns där även när vi inte ser dem bakom molnen eller under dagen så kan du finnas i många personers tankar och hjärtan utan att du kanske vet och känner det i stunden. Men om du påminner dig om det så kan det finnas kraft, kärlek och hopp att hämta. 

Min stjärnbeklädda promenad får mig att minnas att det är upp till dig att öppna ögonen och lägga märke till det magiska i oss själva, andra och livet. Som det stod på ett skyltfönster jag passerade nyligen: "Magic is something you make". Så vad väntar vi på? Låt oss skapa magi. Vi är ju ändå en del av stjärnorna och då måste allt vara möjligt.

På en av granens grenar vilar frågan: Vem vill du vara?
Den frågan har många facetter, det kan både handla
om mötet med andra, vem man vill vara inför
sig själv och för vems skull man är den man
är. Men den kan även handla om att man
kan ha fastnat i en roll som man vill
forma om 

En prickig låda...

... fylld med stjärnstoft och stjärnströssel får jag av en vän tillsammans med den fina texten att jag är en stjärna. En prickig magisk ask fylld av glädje bara genom att den kan öppnas och man kan känna på stjärnorna.

Jag blir andlös, rörd och berörd. Ännu mer över hennes tanke om mig och stjärnorna vilken jag behåller i hjärtat för mig själv.En ovärderlig gåva på så många vis och framförallt att hon vill ge den till mig. Nu kan jag stjärnströssla världen och mig själv lite mer när jag helst önskar. Lämna en stjärna på platser jag tycker om eller till personer som behöver lite stjärnor, klä mitt köksbord i stjärnströssel en grå tisdag och fylla på nya stjärnor när strösslet är slut. När ni har en grå dag och känner er grå, så påminn er själva om att ni är alla gjorda av stjärnstoft och är stjärnornas barnbarn.

Det tar henne några extra sekunder..

... att göra en blomma i min latte trots att jag strax därefter ska täcka den med ett lock.

Blommande små detaljer i vardagen gör mig glad när de utförs utan förväntan. En latteblomma inleder min resa till Göteborg där jag ska träffa några av de som bor i mitt hjärta. Njuta slottskogshäng, nyfödda mirakler, trädklättring och vänner som jag lärt känna för ett halvt liv sedan. Sådana som sår blommor i människors hjärtan när man möter dem. Långt efter latten är uppdrucken njuter jag blomsterkänsla på samma vis som ett sant möte kan leva i ditt minne hela livet.

I Göteborg väntar finaste vännen under en lila syren med lekfullhet i blick. I den varma kvällen så vandrar vi i Slottskogen. Azaleadalen är i full blom och möter oss i all sin prakt. Vi njuter den i stora klunkar både till kropp och själ. Sen leker jag äventyr på hal trädstam vid slemmig damm där man inte vet vad som vilar i vassen. Med studs i steg vänder vi åter till lägenheten där taknockarna vilar under fönsterblecksvy och där stjärnströssel faller om natten och skapar magi. Lycka är att njuta blommor i livet och plocka dem till en vacker bukett. Delad lycka är när man har vänner som man kan dela dem med.

Under svarta kappor, stora halsdukar och..

.. neddragna mössor döljer sig vardagsprinsessor och vardagsprinsar. Där finns även trollkarlar med magiska krafter och kloka häxor som kan koka soppa på en spik. Allt från de som sätter guldkant på vardagen till sig själva eller för någon annan. Som styr sina kungariken i sina familjer eller gör världen lite mer magisk i kungariket livet.

Under snöflingors glittertäcke gömmer sig frön som väntar på att få spira till våren. I människors hjärtan finns frön av drömmar som spirar om vi vattnar dem och vågar vandra i dess riktning. Man vet aldrig när man möter en prinsessa, vardagsmagiker eller lyckohäxa men om man håller ögonen öppna finns de överallt, med lekfullhet i blick och en bestämdhet att leva sitt liv på sitt vis.

Våga öppna upp för ett oväntat möte, så mycket spännande kan ske då. På den sista tiden har jag träffat  olika främlingar där det resulterat i en spontanfika efter att jag fått en väska jag beställt, ett intressant samtal kring livets dansvirvlar och att jag ska gå på en danskurs en av kvällarna nästa vecka. Vissa dagar är jag öppnare än andra för att möta blickar och leenden men det är ofta då nåt magiskt kan hända och för en stund får du ta del av någon annans kungarike.

Magic exists.

Who can doubt it, when there are rainbows and wildflowers, the music of the wind and the silence of the stars? Anyone who has loved has been touched by magic. It is such a simple and such an extraordinary part of the lives we live (Nora Roberts).

I vardagsmagins land är allt möjligt och under himlar av rosa fluff och glitter vandrar trollkarlar, magiker, Pippiprinsessor och dansande älvor omkring i vardagskläder. Vi är alla mirakel som fått livet till skänks och med våra egna trollspön kan vi skapa våra egna trollkonster. Vissa dagar lättare än andra.

I ett barns värld är allt möjligt, i många vuxnas värld har man istället fokus på omöjligheter. Men om vi påminner oss om att i förundran och hänförelse finns mycket magi att hämta. Likt ett tomtebloss flammar vardagsmagin till om vi väljer att tända den. I mötet med en annan människa kan det finnas dolda skatter att hämta och nytt skimmer som kan sprida sig över livet, även om det bara är för en stund så kan vi behöva just det så vi orkar med de mer vardagliga stunderna.

Med trollspöt på svaj, lekfullhet i steget och längtan efter att få besöka andra världar (om så bara i tanken) så finner jag en trollkarl. Eller är det kanske han som finner mig? Vi möts för en stund  om så bara i fantasin.

Du å jag Gandalf

Fredag...

.. med saker som påminner mig om viktigheter och oviktigheter i livet.

Make my day.. 

.. står det på min skylt innanför dörren, det är det sista jag ser innan jag kliver ut i livet och i dagen. En påminnelse om att jag ska göra det bästa av dagen. Med morgonpromenaden under mina fötter så kliver jag i skogen, njuter dess dofter och låter kropp och tanke vakna i lugn och ro.

Bland tomtar och körsbärsblom...

.. arbetar jag. De står på mitt skrivbord. Körsbärsblomstavlan köpte jag under min arbetslöshet i syfte att ha den på mitt jobb skrivbord när jag fick jobb, som en påminnelse om vilken känsla jag ville ha på jobbet. Nu påminner den mig om hur viktigt det var för mig att våga lita på mitt beslut, säga nej, följa en dröm och sen säga ja till magkänslan. Trollet fanns på mitt jobb och jag tyckte bara att det med sin fulsnygghet passade bra hos mig.

Förlängd Emil-lycka kryddad med lite First Aid Kit...

 

 .. sprider sig i min kropp när jag får tipset om denna härliga video från en gemytlig person på facebook. Konserten och mellansnacket i tisdags kan fortfarande fylla mig med en härlig känsla. Nu har jag hans skiva med mellansnack på spotify för att kunna lyssna på hans ordkonst. 

Den största av gåvor..

.. får jag vid arbetsdagens slut då någon vi arbetat med kommer in och berättar om sitt liv. Bjuder på en stund där han visar att det han själv trodde var omöjligt är möjligt. Hur han lyser upp ett rum. En stund där jag påminns om storheten om att det du gör verkligen kan betyda något för en annan människa. Jag tror att vi alla kan göra en skillnad, oavsett om vi inser det i stunden eller ej. Jag gör det i mitt arbete, men jag tror likväl du kan göra det för en främling, en vän, en förälder, ett barn eller kanske dig själv. 

I väntan på en försenad buss hittar jag en trio i rosa...

... som jag tycker om. Skor som får mig att stå stadigt i livet och på jorden, en älva som påminner om lekfullhet, natur och vardagsmagi.. sen naglarna, bara för att det är snyggt.

Jag älskar dig.. 

.. skriker han till mig när han kommer studsande över gräsmattan. Den lilla pojken med stjärnögonen vars blick jag mötte första gången när han var fyra dagar. Han som frågar, undrar och filosoferar. Han berättar historier, plockar några hallon och leker samtidigt som jag plockar krusbär från generösa vännens K's buske för att frysa in och njuta i smoothies om morgonen. Jag älskar dig. Han uttalar orden så lätt och jag uttalar dem lika lätt tillbaka. 

Du vet aldrig när du möter något oväntat..

.. som en rastafarikiosk med försäljning. Där reagge  leker bland näckrosblad och pilens löv vid årstaviken.

Insvept i en sommarkväll..

.. äter jag middag med vännen. Sen promenerar vi i två och en halv timme. Längs med årstaviken, över långholmen, genom rålambshovsparken, över broar och avslutar sedan promenaden i Abrahamsberg. Många tankar, skratt och steg hinner vi lägga bakom oss. Vår kärlek till livet, tankar, samtal, promenader och naturen förenade i en stund en fredag i augusti.

Under stjärnorna.. 

.. lämnar jag tunnelbanan och återvänder hem till Svedmyralyan och gammelkatten som väntar med kärlek. Idag gjorde jag dagen. Imorgon väntar en annan dag.

På skattjakt i livet..

.. letar jag skatter och fyller min skattkista med.

Skatter i form av sköna stunder, fina människor, erfarenheter (som kanske inte alltid varit så roliga att förvärva), träningsglädje, vackra vyer, intressanta samtal, komplimanger, insikter, sommarpratarprogram och min inre rikedom.  Skatter som jag kanske behöver plocka fram under dagar som är grå eller fyllda av tvivel. Såna dagar har vi alla.

Under veckan har jag skördat skatter i form av  finaste systerbesök, en särdeles härlig fika med Livskrafter-Emma som gör den här världen mer skimrande, spontanfika med inspirerande Chissra, fika med en kollega, härlig parkteater i Hasse och Tage andra som väckte skratt i Rålambshovsparkens famn, oväntat beröm, härlig dansglädje, vila på trädstam där jag betraktade molnen som passerade, sommarprogram, förtroenden och insikter. En glimmande skatt som kanske bara jag finner värdet av.

Om man är skattletare så skiftar man fokus, noterar det som man har användning av, som är viktigt för just mig och de människor som väcker kärlek, insikter, inspiration och utmaningar. Det är som med tacksamhet, man låter sig hänföras av livet i det lilla och det stora. När en ny dag börjar vet jag inte vilka skatter den kommer att innehålla, kommer de att vara stora eller små. Dagen inleds med skattletarögon istället för problemletarögon, bevispåattjagintedugerletarögon eller några andra ögon som inte gagnar mig.

Sen finns det ju de där dagarna när man har svårt att se något bra överhuvudtaget. Då kanske jag bara behöver vila i acceptansen om att det får vara så, eller öppna skattkistan och ta en titt på de skatter jag hittat som kan stärka mig, trösta mig eller bara påminna mig om något. Jag kanske skapar en skatt genom att ringa en vän som lyssnar på mig. I vissa perioder av livet som när jag var vidbränd eller när jag var arbetslös och ibland oroade mig för att jag inte skulle hitta ett bra jobb eller när någon jag älskade blev svårt skadad så var det tur att jag samlat på skatter och erfarenheter och att de bästa av vänner stod vid min sida.

Nu har en ny söndag tagit sin början. Solen skiner och jag tänker gå på skattjakt och även om det enda jag hittar under dagen är en vacker blomma så blir det en skatt i sig om jag väljer att se den som det. Vad har ni för skatter i era liv?

När regnet stillat sig under eftermiddagstimman..

.. så kommer solen fram efter att ha väntat till smattrande symfoni.

Att vakna med regnet mot rutan och ha en ledig dag framför sig är rogivande. Att äta pannkaka till frukost och lägga sig i sängen igen och läsa i timmar medan regnet slår mot Svedmyraskogens grenar utanför mitt fönster får mig att landa i närvaron.

Med regnet mot mitt prickiga paraply kliver jag ut i sommardagen och låter mig omsvepas av den. Efter styrketräning så skymtar solen och jag vandrar i Vasaparken och njuter lummig grönska och vackra träd. Jag betraktar kubansk salsa och frisbeekastning i lekfullhetens tecken. I solen kliver alla fram. Mina ögon letar klätterträd att komma tillbaka till men min blick fastnar på mitt namn som karvats in i en trädstam.

Efter danspass vandrar jag genom staden, att promenera där är bland det bästa jag vet. Jag vill ge mig själv det bästa jag vet i söndagsgåva. Gratis, magiskt och inspirerande samtidigt i en enkel promenad.

Skrivinspirationen hittar inte de ämnen jag letar men jag ger det tid. Tänker att just nu får bloggen vara för min skull och utan prestation på att skriften ska vara intressant. Under ytan gror frön och jag litar på att när blommorna slår ut så finns jag där för att lukta på dem och kanske plocka in en bukett som ni får av mig när den dagen är kommen. Med tacksamhet ändar jag dagen och inväntar nyfiket morgondagen.

Mitt namn där jag minst anade det undra om det är livet som hyllas eller en annan Liv som velat märka trädet. 

Det vandrar solstjärnor...

.. över vackra sommarmänniskor och vinden leker bland löv och sommarblomster.

Lekande lätt. Lättande lek. Tror på lekfull vänlighet och vänlig lek. Ibland glömmer vi att det är härligare att  om vi inte tar oss själv på för stort allvar. Själv glömmer jag det oftare än jag önskar. Men livet påminner mig och skrattet som vilar runt hörnet om vi släpper fram det. Jag vill äta prickigkorvmackor och dricka hallonsaft sittande på en trädgren och räkna fjärilar såväl i magen som bland blommor. Lek gör mig glad, får mig att växa och väcker närvaron till liv. I dansen leker jag och när jag försökte lära mig cykla enhjuling i helgen likaså.

Allvaret behövs också. När livets svårigheter kommer på besök eller vännen behöver en axel att luta sig mot. Idag låter jag dock solskenshistorier, kärlek, danströtta fötter, finaste katten, en bra film och härliga möten sätta sina egna guldstjärnor på dagen när den skymmer. En fragmentarisk bild av en onsdag i juni. Men fragment och lösryckta tankar bildar ibland livets mosaik.

Trots fallande droppar...

... är Kungsträdgården i körsbärsblommedräkt så vackert att hela hjärtat slår ut i blom.

Under det rosa blomstertaket förundras jag och njuter. De finns bara där under en kort tid men att njuta av dessa vackra blommor i regn eller solsken när de färgar hela Kungsträdgården rosa är vardagsmagi.

Magin i vardagen. Finns där för dig. Finns om du noterar den eller inom dig. Det glittrar till av något som gör dagen lite mer sprakande. Idag kom magin i rosa. Undrar i vilken skepnad den kommer imorgon?

Sådan mor och sådan dotter..

... klart den lilla dalasessan ska ha en alldeles egen Milou. Precis som sin mamma.

Hennes mamma och tillika min bästa vän har nämligen en alldeles Mr Milou  inköpt på en seriebutik i Barcelona långt innan Tintin hade hamnat i ropet igen. En av mina favoritbilder av henne är den när hon just köpt honom och hans huvud sticker upp ur hennes handväska och hon strålar av lycka. På en gata, i vårt älskade Barcelona.

Så en liten Milou, en alldeles egen gästbok med råd inför livet och en skyddsängel från pedagogiska mamman får följa med när jag för första gången får möta en alldeles speciell person. Hon är bestämd, har bus i blicken och verkar tillfreds med att vara just där hon är.. vilket nog skulle kunna vara beskrivningen på min vän också.

Det är vardagsmagi att möta någon som är så ny i världen, som med ett litet mjukt finger utforskar mitt finger när det möter hennes. Som letar blickar och lyssnar på röster men finner tillit i sin mammas och pappas famnar. Som har glömt mig innan jag gått men som för mig är oförglömlig.

Hubert Taggman och Viktor Strömming...

.. kallade jag och bästa vännen oss själva när vi var små. Det var min väns mamma som kom på namnen. Jag var Viktor om nån undrar. Vi var fyllda av drömmar, leklust och fniss som bubblade över.

Idag ser jag filmen om ett barn med drömmar vid namn Hugo. Jag möter Hugo Cabret som fångar mig totalt. Jag älskar varje ögonblick, som en saga men med stråk av verklighet och barns klokskap, drömmar och sorg. Om att hitta det man är lämpad för.

Behöver man hitta det man är lämpad för? Jag har åtminstone mått bättre sen jag gjorde det, sen kan det ändras under livets gång när man ändrar livsväg, intressen eller synsätt. Att hitta sitt kall låter lite för stort. Jag tror att det inte alls måste handla om vad man arbetar med eller att man måste hänge hela sitt liv åt det. Det kan handla om en egenskap som man besitter och som berikar världen, eller ett fritidsintresse som fyller en med kraft. Att sprida vänlighet, göra fantastiskt hantverk och le mot medmänniskor räcker gott nog.

Men jag tror att vi alla är kraftfulla stjärnor som ska fylla världen med vår unika glans. Fortsätt glänsa alla ni härliga stjärnor däruppe på livets himmel. Ni besitter alla något unikt, vacker och kraftfullt. Var rädda om det och fortsätt skina.

Ibland har jag så dålig karaktär...

.. och den här dagen är en sån dag när den sidan visade sig för mig.

Istället för att göra några snabba ärenden och sen åka hem och städa lägenheten så blir jag uppringd på väg till stan. Spontanfika med en vän, javisst säger jag och tänker att eftersom jag ändå slutar tidigt på fredagar så jag kommer ju inte att bli så sen. Min vän bjuder på klokheter och mod över en latte vid Mariatorgets kant.

Efter vår fika går jag för att göra mina ärenden och då ringer nästa vän för att höra om jag är på stan och vi ska hitta på något. Jag hör mig själv svara ja och sen dröjer det inte förrän jag sitter och skrattar tillsammans med henne över en underbar kardemummabulle. Hon vill titta efter en bok på rean men som den bokmissbrukare bokbrukare jag är så är det jag som kommer ut med kassen full och ett saligt leende på läpparna.

Att ha dålig karaktär kan bjuda på sköna stunder och nytt att läsa och en skön start på helgen. När jag kommer hem så dansar dammtussarna hambo i hörnen och de får de väl göra någon dag till. När det oväntade bjuder upp till dans är jag ofta snabb på att svara ja. Bra karaktär får jag fila på en annan dag.

Jag kanske inte alltid gör det rätta men oj vad roligt jag har på vägen. 

Vinterstjärnor i kylans skrud...

.. singlade ner från himlen och la ett tunt täcke över marken. Torsdagslycka i stjärnform.

Kylan har stannat några dagar och snön likaså. Jag gillar vintern, även när den inte kommer på det himlastormande vis jag drömt om. Jag minns förra året med snön som bäddade in hela Stockholm och knarrade under mina fötter. Men ingen vinter är den andra lik och jag njuter av det lilla som är och önskar det kommer mer. Men om det inte gör det så njuter jag just nu av att det gnistrar likt stjärnströssel på min promenad. Tänk att kunna vandra på glittrande stjärnor en alldeles vanlig måndag i januari, det är det jag kallar vardagsmagi.

Livet var inte igår, livet är inte imorgon eller idag.

Livet är alla magiska ögonblick man upplever och lägger märke till. Verkar som att du samlar magiska ögonblick
 Liv :-)

Så kommenterar en gymnasiekompis min bild på min varma choklad som jag just fått i mina händer på Waynes. Det där stämmer nog. Jag samlar på magiska ögonblick och vet att livet ser inte alltid ut som man önskar och då gäller det att uppskatta det man har. Tillföra saker som gör livet lite mer skimrande eller om det är riktigt tufft kanske bara gör det uthärdligt.

Just vid den här fikan är det snarare samtalet med en fin vän jag minns och som gör att den måndagen glimmar till. Chokladen var fantastiskt god men vännen vid min sida värmer mer än den godaste choklad.

Vi styr inte allt i vårt liv men vi kan välja vad vi fyller dagen med och iaktta vad som ger oss energi, skänker glädje eller frid eller vad just du behöver. Jag tror inte på att sopa sorger under mattan utan dem ska man gå rakt igenom. Men jag tror att det vardagsgråa eller mindre roliga perioder av livet så är det viktigt att vi fyller det med sånt som balanserar upp. Jag tror på att ställa sig frågan ibland om det man behöver det vill säga kan jag i denna stund välja/skapa glädje, frid, energi, acceptans etc.

Det behöver inte handla om dyra saker utan nåt som just du mår bra av, prata med någon som du mår bra av att prata med, kolla på en film du tycker om, ta en riktigt god kopp the, andas in den friska luften, ta en långpromenad och njut av det vackra som du kanske går förbi andra dagar. Njut av glädjen i dans om du tycker om det, skapa med dina händer, iaktta det som händer eller lyssna på musik som ger dig det du behöver. Fantasin (och kanske du själv) sätter gränserna utöver de praktiska gränser som kan finnas.

Inom varje dag så finns en möjlighet att fylla den med innehåll eller stunder som ger dig det du behöver. Jag ska fortsätta samla magiska ögonblick. Jag vill skapa dagen eller Crea diem som det heter på latin. Det tror jag på.