Ibland kan det hända att man vaknar i ett land utan bestämda planer för dagen..

.. och lägger sig i ett annat på kvällen. Livets äventyr leker sig fram under semestern ibland.

Med ett sug efter att göra nåt den sista semesterveckan och utforskande av drömmar gjorde att vi hamnade i Ericiera i Portugal. Ett fiskesamhälle som nu har nästan mer fokus på surfingen som ligger ca 40 minuter utanför Lissabon. Ibland leder en livet helt rätt och vi har hamnat på det mest fantastiska Guesthouse man kan tänka vid namn Omassin.  De har världens härligaste ägare och det är som att landa i sig själv bara genom att kliva in. Yoga,  fantastisk vegetarisk mat varvas med härliga möten och en möjlighet att surfa för alla som önskar (själv fortsätter jag surfa på livet) eller kanske en holistisk massage.

Det ligger utanför Ericiera så vi vandrar genom byar med små gränder och gamla hus med havet och bergen som kuliss. Det är en plats att återvända till känner jag redan. Men med havet, sanden mellan tårna och solglitter i håret så vill jag bara vara i närvaro, böckerna blir inte lästa, mailen inte besvarade och tankarna är inte snabba utan som lekfulla vindar som virvlar runt. Jag antar att det kan kallas semester.

När du minst anar så kan du hitta en underbar plats..

.. det var precis så det gick till när jag och min dansande vän av en slump upptäckte Drömkåken (som ni kan följa på facebook HÄR).

På vår tripp mot Herräng upptäckte vi plötsligt en rosa skylt som fick oss att vända bilen utan tvekan. Det var ett litet paradis inbäddat i grönska. Jag och min vän började studsa av iver och upptäckarlusta, vad var det för fantastisk drömkåk vi upptäckt på landsbygden där vi minst anade det?

Ett helt fantastiskt café med liten butik inbäddat i grönska och inrett med kreativitet och känsla för detaljer. Ett tidigare missionshus som nu bytt skepnad och där de allra smaskigaste bakverken samsades med fina saker och rolig inredning. En sån plats som jag kan bli inspirerad av och samla kraft ur. Det fanns till och med ett torn på baksidan men det tillhörde privatbostaden. Här skulle jag kunna tänka mig att ha en fest eller bjuda in till kalas om jag bara kan lösa hur gästerna ska komma dit, det är en bit utanför Stockholm. Men vilken plats.

I trädgården fanns en husvagnsglasskiosk, mysiga sittplatser och en gungstol som jag vilsamt gungade i. Det fanns hammock, lyktor och härliga detaljer som ett klädstreck med kläder som vajjade i vinden. I en liten by fann vi en skatt som jag längtar efter att återvända till. Mina bilder gör inte denna drömkåk rättvisa utan titta på hemsidans galleri eller ta en tur och åk dit. Jag tror inte du kommer att ångra dig.

Inför semesterns slut..

.. och arbetsveckans början så har jag den härligaste av söndagar med vännen K.

På café pungpinan, ett litet rött torp med hembakt fikabröd och personlig service ses vi efter att inte ha setts på en månad. Pojken med stjärnögonen studsar fram över gräsmattan och lillasyster stjärnsessan skrattar och tar in livet med stora ögon. Det är en skön stund i trädgårdens grönska och med solen lekande ovanför oss. 

K beskriver sin son som generös och jag vet att det har han fått från båda sina föräldrar som alltid bjuder in. Idag bjuder de med mig hem på grillkväll i deras trädgård där solen alltid skiner. När vi anländer så hänger bären dignande från buskar och jag får plocka mängder. K gillar inte krusbären och vinbären så jag plockar lådor fulla för att kunna njuta till frukostlycka. 

Jag känner mig så fylld av energi efter tre veckors semester, det känns roligt att gå tillbaka till mitt jobb igen och se vad hösten kommer att bjuda på. Det har inte alltid känts så efter semestrar så jag är glad och tacksam över den känslan. Just nu känns det som om jag behöver utmaning i form av utbildning eller utveckling i arbetet eller egna firman. Vi får se i vilken form det kommer, jag är öppen inför det sätt det dyker upp på och har tillit till livet. 

Under semestern har jag omgett mig med människor som jag kan vara mig själv med och som inspirerar, stöttar och ifrågasätter mig när det behövs.  Jag har tillbringat tid i miljöer och gjort saker som fyller mig med det jag behöver. Jag har njutit lättja och druckit livet i stora giriga klunkar. 

Allt detta kan jag göra oavsett om solen skiner eller inte. Min semester är inte beroende av väder men den är beroende av att jag lyssnat inåt efter vad jag behöver och försökt att skapa balans mellan rastlöshet och behovet av varande. Jag lyckas inte alltid men tycker det räcker med "good enough". Fastnar vi i prestation kring livet så går vi miste om det medan det pågår. Det är här och det är nu. 

Bokcirkel och jamaicansk mat..

.. visar sig vara en skön kombination.

Jag har aldrig prövat jamaicansk mat så jag tyckte det var på tiden och bokade bord på Back a yard på Söder. Det blev en trevlig smakupplevelse, dit kommer jag att gå igen.

Underbara bokcirkelstjejerna som kan göra en grå tisdag till härligt skimrande och färgglad passar bra på en färgstarkare restaurang. I livets blombukett så tror jag att blanda in nåt oväntat då och då. Saker är till för att upptäckas.

Liv i luckan - 20:e December 2010

Den 20:e December har anlänt och julen närmar sig med stormsteg. Jag känner mig lugn och har inte dragits med i den julstress många känner. Lucka 20 fyller jag med klappar som inte kostar mycket men som kan betyda mycket för den som får dem.

* Fyll en burk med lappar på vilka det t.ex står:
- alla goda egenskaper du tycker om hos personen
- gemensamma fina minnen
- ordspråk/citat/tankar du tycker om

* Om personen är en bloggare så kanske du vill uppmärksamma bloggen med t.ex bloggcitat. Man kan ju skriva ut dem i snyggt textsnitt och göra ett collage, sätta in dem i en bok eller kanske lägga dem i en burk som i förra tipset.

* Köp en skrivbok (och om du vill så gör en fin framsida eller låt den vara som den är). Fyll den med något som personen uppskattar som t.ex:
- att göra det som en processbok med övningar, saker att reflektera över, uppgifter att göra
- en inspirationsbok med inlimmade citat, tankar, fina bilder här och var i boken
- stick och virkbeskrivningar från nätet om personen gillar att hantverka

* Om ni har barn, be dem sjunga in julvisor och bränn dem på en cd. Uppskattas säkerligen av nära anhöriga och är nästan ännu mer oemotståndligt om barnen är små. En vän till mig gjorde det och den skivan spelas än varje jul.

*Presentkort på tjänster av ett slag som passar mottagaren.

* Något hemmagjort som går att äta som marmelad, julgodis, skorpor, smaksatt olja, mix på smarrig varm choklad att ha med i skidbacken.

*Gör ett fint bildspel, ett fint collage och maila, printa eller bränn på cd (smilebox har gratis och bra program för det). Personligt, härligt och med de ord,citat, budskap och bilder du själv väljer.

Ta tipsen och lek med er egen kreativitet och gör något som passar er om ni är sugna på att göra något i julklapp eller som present vid annat tillfälle. Fyll gärna på med tips i kommentarerna för jag tror inte det kan bli för många av dem.

Lev väl!

Vida

Lästips...

Till er alla som gillar Paulo Coelho, nu bjuder han på gratis e-böcker.

Ni som inte kan få nog av klokheter... har ni läst mina glittrande gästbloggar?

Visa vägen som bloggar om begreppet något annat.

Helena från ex amino som bloggar om att göra stora förändringar från negativt tänkande till positivt.

K som bloggar om yoga

Emma från livskrafter som lär oss lyssna.

Carroline från vardagspussel som berättar om när solen kom till henne.

Rysken som berättar om sin bästa träningskompis som får hjärtat att slå.

Di queen som berättar om att fotografera ett ögonblick, är som att fotografera livet själv

Mamma Melissa om att det handlar inte om hur man har det utan om hur man tar det.

Mamms om det som är en oskiljbar del av livet nämligen döden.

Jag är så stolt och oerhört tacksam för att dessa fantastiska personer har skrivit så fina inlägg till mig.

Stjärnströssel, hallondoft och kärlek till er alla såväl läsare som gästbloggare.

Sifferboden...

.. är ingen matematikbutik.

Men det är en spännande butik som snart öppnar i byn Sifferbo i Dalarna. Den beskrivs som en hälsovänlig lanthandel med produkter och tjänster för alla sinnen. Största delen av sortimentet är närproducerat, ekologiskt och utan tillsatser. I helgen har de öppet hus och om jag hade varit i närheten så hade jag garanterat varit där men även om jag inte kan det så kan jag inte låta bli att tipsa er som kan ha vägarna förbi. Jag vet ju att det finns några dalkullor som läser hos mig. Mer information hittar ni här.

För er som inte har vägarna förbi men vill knåda er egna hjärnceller kanske ni ska fundera på vilka sommarpratare ni vill lyssna på i sommar? Vem vill ni höra prata alldeles fritt när ni själva sitter i solstolen, ligger i hängmattan eller bara sitter på verandan med någon du tycker om? Jag har önskat för länge sen men sen är jag ju också mer än lovligt besatt av sommarpratarna..

Men jag undrar fortfarande, vilken/vilka är er drömsommarpratare och varför? Eller så kanske du själv vill vara sommarpratare (du har chansen att ge ett bidrag fram till den 2:a April), vad skulle du prata om då?

Liv i luckan - 9:e december 2008

9:e December redan och ännu ingen snö, men snart kommer den hoppas jag.

I dagens lucka kommer ett pyssel/julklapp/inspirations- tips från mig som den livsresenär och backpacker jag är.. ni ska nämligen få en glimt av mina resealbum som alltid medtas på resor men även tas fram i vardagen när jag känner behov av dem för att påminnas, tröstas eller bara samla kraft.

När man reser så har man nämligen inte mycket plats. Man är ofta långt ifrån familj och vänner och jag ville ha dem med på mina resor. Så jag köpte för några år sedan dessa små album från Ordning och Reda (som man kan veckla ut med plats för 16 normalstora bilder men ännu mer om man har mindre bilder eller gör collage).

Dessa album fylldes sedan med bilder på vänner, familj men även platser som jag får kraft ifrån eller som påminner mig om mitt ursprung eller bilder som påminner mig om livets viktiga delar. Jag valde bilderna noggrant så att de känns positiva och jag kan hitta flera betydelser i dessa. Då jag inte kommer att visa bilderna så tänkte jag ge några exempel:

• bild på min morfar som jag tog då vi var i Paris.
• jag som blivit medlurad att spela med i sambaorkester på gator och torg i Holland på Queens day trots att jag har både scenskräck och aldrig har spelat samba i hela mitt liv (som en påminnelse att utmana rädslor och att man kan mycket mer än man tror)
  
• min mormor i sin klänning som hon köpt till jorden-runt resan
• min vän K på den första semesterdagen då vi firade med att åka till mysigt fik i Sigtuna.
• min vän i Barcelona som vi båda älskar.
• mina Göteborgsvänner på det traditionella julbaket.
• min kulturella vän framför nationalmuseum
• min holländska vän (som jag lärde känna på jorden runt resan) på sin bakgård i Utrecht där hon just dukat upp frukost.
• mig själv i hängmattan hemma läsandes vattenmelonen (för att påminna mig om mitt hem, semester och min kärlek till läsning och att skratta)
• min mamma när hon är på Yasuragi och ser alldeles lycklig ut

... ja ni hör ju.. jag kan fortsätta hur länge som helst. Det är bara fantasin och vad man själv vill ha med som sätter gränserna.
Nedan ser ni några av bilderna som visar det fantastiska huset jag besökte i Penang men även Gammelstads kyrka som tillhör min historia (som påminnelse om resor och rötter). I albumet nedan ser ni även en del av bilden då jag och två av mina vänner slagit oss ner på golvet under julbaket och jag har kameran i knät, en annan vän virkar en grytlapp (som jag sen fick) och den tredje vännen berättar något, en ögonblicksbild som säger så mycket om oss.

För min egna del är det dags att göra ett tredje album, det har tillkommit vänner, pojkvän och familjemedlemmar som jag vill ha med. Men även bilder på släktingar som inte är med oss och som ändå haft stort inflytande på mitt liv. Mina album har inte kostat mig många kronor men ger mycket glädje (och jag har ju negativen kvar om jag skulle förlora dem) så det är ett varmt tips från mig oavsett om ni är resenärer eller ej.

Nu väntar glöggen på glöggmingel, ha en skimrande kväll.

/Liv i luckan

September

Septembers första dag.

Vi vänder blad i almanackorna och tänker att nu är höstmånaden här. Snart så dignar träden av svenska äpplen (som är det godaste jag vet) och äppelpajer bakas som aldrig förr. Några ser fram emot det som kommer medan andra blickar längtansfullt tillbaka på den sommar som var. Själv så myser jag, men det har jag ju redan berättat.

Något som är viktigt för mig är vardagslyx. Att göra det där lilla extra som får vardagen att glimma till. Det kan vara att lyxa med ett gott pålägg, köpa en god latte macchiato att läppja på under en promenad eller att göra något ännu lite lyxigare som att ta en massage eller göra en ansiktsbehandling. Det sistnämnda är verkligen balsam för själen för mig och sedan jag hittade världens bästa hudterapeut och massör vid namn Christel så har jag blivit så smått beroende av att unna mig det med jämna mellanrum. Hennes ansiktsbehandlingar (och rekommendation av produkter) har nämligen förändrat min hy totalt. Jag trodde inte att min hy kunde förändras och känner mig fortfarande förundrad över det. Dessutom blir jag alltid på bra humör efter att ha varit där. Hon är helt enkelt så fantastiskt trevlig och duktig. Det är total avkoppling och man mår så bra.

Så om ni bor i Stockholmsområdet så rekommenderar jag verkligen ett besök till Christels hudvård. Ni hittar henne i Gamla Enskede (Sandsborg) på Nynäsvägen 323. Hon har telefonnummer 070-6658865 om ni vill boka in ett besök hos henne. Om ni vill läsa mer om hennes behandlingar så besök hennes hemsida (www.christelshudvard.com) Det känns som om man svävar när man är på väg hem efter en behandling. Den känslan gillar jag! Men så bär vi ju alla på ett par vingar som vi kanske glömmer bort i vardagen, men med vardagslyxen så lyfter de åtminstone mig och får mig att känna mig nöjdare och gladare.

Tänk vilken skatt en alldeles vanlig dag är...

Nu har underbara Kreativ insikt öppnat en liten butik på Hornsgatan 29 i Stockholm. Ligger mellan Slussen och Mariatorget och är som en liten godisbutik. En magnet med en affirmation eller några uppskattande ord kommer nog mina vänner att få istället för en blomma när jag kommer på besök. Enkelt, billigt och säger så mycket! Själv köpte jag de här till mitt kylskåp. Det känns som om det finns något för alla i den butiken.

Idag har jag haft en lugn skön dag hemma i lägenheten med katterna. Jag har läst, vilat, filosoferat och kollat på en fin film och svarat på mail som blivit liggande. En alldeles vanlig lugn lördag och jag är så tacksam för denna dag. Det är viktigt att komma ihåg att uppskatta det man har vilket man inte alltid gör när livet ibland känns som om det rusar förbi.

För några veckor sedan läste jag ett inlägg hos Annelie med bloggen "Stort och smått" som fick mig att verkligen tänka till. Det var ett inlägg som stannade hos mig i flera dagar och som jag rekommenderar ALLA att läsa. Jag har självklart kollat med Annelie om jag fick länka till det och hon sa att det fick jag. Här är inlägget. Tack Annelie för att du delar med dig.

Det fick åtminstone mig att beröras på djupet samtidigt som jag insåg (återigen) hur viktigt det är att leva här och nu. Man vet aldrig vad som händer.

Uppror i biomörkret..

.. närmare bestämt via filmen Kautokeinoupproret som jag såg i Tisdagskväll. Jag hade nämligen VUNNIT biljetter till förhandsvisningen via bloggen "Lev som en same" (law of attraction fungerar verkligen) och det var verkligen en upplevelse på så många sätt.

Inbjudan löd som följer:

Kvällen börjar kl. 17.15. Vi bjuder på mousserande vin eller björksaft med rensalami, rökt renhjärta och spikkekorv (torkad renkorv) på träspett. När ni minglat färdigt förflyttar ni er till salongen. Där väntar Kallrökt reninnanlår med Sallad av potatis och jåamoe (fjällsyra). Till det serveras Laejpie (mjukt bröd bakat på renbuljong) och dryck. Desserten är lagad på Rårörda hjortron med vaniljcremefraiche och kardemummasmul. Menyn är utformad och förpackad av Marja Ek på Renprodukter så att ni lätt kan äta den när du slagit dig ned. Tag plats i god tid innan ljuset släcks kl. 18.00. Efter filmen leder journalisten Alexandra Pascalidou ett 30 minuter långt samtal om samisk kultur idag och i framtiden.

Ni hör ju! Det är klart att det blev en magisk kväll.

Om vi börjar med filmen som var en oerhört stark film som skildrade en verklig händelse som utspelade sig i mitten av 1800-talet i just Kautokeino. Personligen så tyckte jag väldigt mycket om filmen och blev väldigt berörd på många olika vis. Jag kände sorg, vanmakt, ilska, medkänsla, frustration men även hopp under den ca 1,5 timme som filmen varade. Hoppet står för att jag tror att man kan förändra samhället men det krävs att man belyser orättvisor och lär av historien och varandras olikheter och likheter. Filmen var oerhört välgjord, fylld med vackra scener och bra skådespelare där jag framförallt kände igen de svenska (såklart) som Persbrandt och Mikael Nyqvist. Jag rekommenderar den varmt till er som tycker om dramafilm.

Att man sedan utöver filmen fick god mat (rökt renhjärta är fantastiskt gott) och en påse med gott och blandat i form av samepasset (med rabatter, gratisentré), informationsformulär och en kasse gjorde kvällen ännu mera speciell. Det jag är mest sugen på är att se om det finns några jeans som passar mig från Denim Demon som hittar inspiration från den samiska kulturen. Hoppas nu även att äntligen komma iväg till Nordiska museets utställning Sápmi och även en tur till Skansen (där för övrigt en person jag håller mycket kär arbetade i samevistet en sommar).

Under samtalet om samisk kultur i utveckling ifrågasattes hur mycket den svenska skolundervisningen berör samerna och om jag ska prata utifrån egen erfarenhet från min uppväxt så kan jag säga att knappt alls. Det "glömdes" (eller kanske gömdes) bort. Minns hur jag på biblioteket i Falun hittade två mossiga böcker i ämnet (ja, man får säga mossig om en bok är nästan jämngammal som ens föräldrar vid tidpunkten) när jag skulle skriva uppsats i gymnasiet. Jag fick byta ämne. Detta var ju innan nätets intågande, så ni som är intresserade idag kan lätt surfa in på www.samer.se och få mycket mer information än båda de böckerna gav.

När det gäller min relation till samerna så är den via de samiska vänner jag och min familj har. Jag är själv inte same även om det händer att folk frågar när de hör om mitt norrländska ursprung och tycker att vissa delar av mitt utseende överrenstämmer med vad de tolkar som samiskt.. men så är inte fallet om släktforskningen stämmer. Samekulturen och deras historia är dock något som intresserar mig mycket (eftersom jag generellt sett är väldigt intresserad av olika kulturer) och jag vill gärna lära mig mer.

Jag har även egna barndomsminnen från när jag och min mamma var inbjudna att bo i våra vänners kåta vid renskiljningen. Det var inte förrän jag blev äldre som jag insåg att inte alla på dagis eller i min klass gjort sådant (speciellt inte med tanke på att jag är uppväxt i mellersta Dalarna). I mina tidiga tonår fick jag själv bevittna att vissa kan "stämma blod" (får se om jag väljer att berätta om den händelsen en annan gång). Men även i vuxen ålder har jag fortsatt att vara nyfiken och gått på föreläsningar med Laila Spik (som tillsammans med Anna Bornstein skapat den fantastiska boken "Den samiska vandringsrösten"). Jag tycker att det finns alltid mer att lära om kulturer (inklusive den man själv är en del av) och än så länge är inte min nyfikenhet stillad.

Så nu kanske ni förstår varför jag blev så glad när just jag vann den där biljetten och fick delta i en alldeles speciell kväll med framförallt en väldigt bra film.

Kulturfestivalen väcker cirkusdrömmar.

Såg du cirkusvagnarna frågar jag med ett leende när min magiska vän kommer mig till mötes i den nedre entrén till Kulturhuset. På plattan står cirkusvagnar i trä målade i råsa och vitt som en del av Kulturfestivalen som pågår i Stockholm mellan 12-17:e Augusti. Redan nu bor olika kändisar i vagnarna som en förfest till själva festivalen. Det visste jag inte när jag passerade vagnarna under det gråa diset som prydde Stockholmskvällen och de fick torget att glimma i råsa och mina gamla cirkusdrömmar att virvla upp ur dammet och upp mot skyn. Jag fortsätter under kvällen fantisera om hur jag skulle inrett min egna cirkusvagn och vilka mönster som skulle pryda den utvändigt. Att leka med tanken är verkligen en del av min vardag.

Jag och min vän är på Kulturhuset för att besöka olika utställningar. En av dem visar en serietecknares tolkningar av stora jazzstjärnors bakgrund och då påminns jag om ytterligare en dröm. Vad jag önskar att jag kunde teckna serier! Det finns så många saker som händer i vardagslivet som jag skulle vilja kunna gestalta i serieform.. En vacker dag kanske jag verkligen försöker lära mig teckna eller så fortsätter jag drömma om det.

Som jag berättat tidigare så tror jag att det är så oerhört viktigt att man följer sina drömmar. Man kan kanske inte förverkliga alla men man kan alltid förverkliga några och det är viktigt att man gör det tror jag för att må bra. Sen är det ju viktigt att man förverkligar sin egen dröm och inte någon annans som sina föräldrars, vänners, samhällets etc. Det är ju trots allt ens egen vardag som kan påverkas om jag bor, arbetar eller lever på ett sätt som inte är min dröm. Vissa drömmar kanske man inte kan förverkliga just nu pga olika omständigheter eller att man måste ta hänsyn till de omkring sig men jag tror på drömmar och att våga göra det man brinner för. Att följa sina drömmar är inte alltid lätt men man måste ibland våga för att vinna. Så jag hoppas ni alla drömmer stort, smått, glittrigt, matt högt eller lågt.. eller så kanske ni redan lever i er dröm!

Underbara dagar i nordens Venedig..

Om ni visste vilka äventyr och sköna stunder de här skorna har upplevt de senaste dagarna och framförallt vilka mysiga promenader vi tagit. Jag blir glad när jag tittar på de här skorna och minns hur jag köpte dem billigt i Bangkok under en underbar Thailandssemester med massor av roliga minnen i början av 2006. De är färgglada och gör mig glada på flera vis, undra om jag hade haft mer sådana skor och kläder om jag hade blivit cirkusartist trots allt.

Mina senaste dagar har varit sådana där härliga sommardagar som man kommer att minnas med värme i ett gråkallt November.

I Onsdags så hade jag och skärmflygaren en skön picknick på vackra Djurgården. Vilken oas det är i storstadsdjungeln att ha ett sånt fantastiskt område mitt i stan, en plats att samla kraft på. Vandrade sedan förbi mitt klätterträd och klappade lite på det på väg in till stan.

Väl inne i stan så var det dags att leka inne på skärmflygarens kontor. Leksaken var Wii som till och med jag tycker är roligt trots att jag i vanliga fall inte är det minsta intresserad av dataspel. Min magiska vännina (som även var med i Thailand) mötte upp och vi spenderade timmar med att spela golf, bowling, rida på kor, skjuta olika föremål,boxas, slå en mer eller mindre bra backhand på tennisbanan och fiska.

Boxningen är min favorit och jag körde så hårt så tillslut rann svetten och jag fick faktiskt träningsvärk dagen efter. Men jag saknar att jag inte får använda benen som i kickboxningen och att man inte kan slå riktiga uppercut. Kul är det iallafall och jag fixade några matcher på knockout. Vilket jag inte skulle varken klara av eller vilja i verkliga livet men i spelvärlden är det kul.

Vaknade sedan upp till en torsdag med strålande sol då jag startade dagen med att gå från Gärdet till Kungsträdgården. Jag älskar att promenera i städer när de vaknar till liv, se torgförsäljarna börja plocka fram blommor och frukt men även att se alla på väg till sina arbeten. Just nu märks det verkligen att många Stockholmare har semester för det är ganska öde på många platser och många affärer och företag är stängda för semester. Turister har vi dock gott om och en dag som denna visade sig Stockholm från sin bästa sida.

När jag nått Kungsan så sparkade jag av mig mina skor på gräsmattan och tränade Qi Gong i morgonrusningen med utsikt över de vackra almarna, slottet, Grand hotell och det glittrande vattnet. Magiskt och alldeles gratis! Jag har inte tränat Qi gong på ett tag och min kropp och själ saknar det, den här formen av Qi gong (enligt Biyun) har jag inte prövat tidigare men det var skönt för kroppen och jag gick därifrån med ett lugn som jag älskar att känna. Tipset hittade jag via den excellenta sajten "Gratis i Stockholm" som är en samlingsportal för saker som är alldeles gratis i vår vackra huvudstad.

Med ro i kropp och själ och en spännande bok i väskan (labyrinten av kate moss) så styrde jag kosan ut mot Trollbäcken för att mysa med en god vän och hennes underbara son med blå stjärnögon och ett smittande leende (vilket han ärvt från sina föräldrar). Vilka härliga timmar vi spenderade i deras mysiga trädgård där vi chillade, drack massor av the, åt nyskördade hallon och en härlig sommarlunch. Intressanta samtal utvecklades när vi gungade stilla i hammocken medan vinden spelade stillsamt i träden. Som balsam i själen för naturbarnet inom mig som ibland känner sig instängd i lägenhet under sommartid.

Sommarkvällen med ljumma vindar och en klarblå himmel som tillslut skimrade i råsa bjöd på parkteater med min härliga kattälskande vän. Efter föreställningen så mötte vi min magiska vän och hennes vänner för en öl i sommarkvällen med denna härliga utsikt från en restaurang på Djurgården. Man blir nästan stum av skönheten under en sådan sommarkväll.


Ljumma kvällar som denna vill man ju knappt gå hem så vi tog färjan över till Söder och vandrade upp till vackra Mosebacke för ännu någon timme i den ljusa sommarnatten. Mosebacke har ju en alldeles fantastisk uteservering som jag verkligen rekommenderar till alla. Dessutom har de på vissa helger jazzbrunch, det vill säga smaskig brunch med live-jazz. Så mysigt! En sista bild över den skimrande sommarhimlen och Stockholm i kvällsskrud får avsluta mina minnen från de här dagarna. Ikväll hittar ni mig återigen under eken på Djurgården på en picknickfilt för ytterligare en parkteaterföreställning. Ljuvliga sommar!

Att leka med tanken...

Om du fick en möjlighet att resa i tiden skulle du göra det? Min pojkvän skärmflygaren tittar upp från sin tallrik fil och musli och det kommer ett blixtsnabbt: Ja det är klart!

Vart skulle du åka? Han funderar lite och sen kommer svaret, in i framtiden. Hmm, jag funderar över hans svar eftersom jag själv bara tänkt att resa in i det förflutna och inte ens övervägt framtiden.

Han har börjat vänja sig nu vid att det helt utan förvarning kan komma en sådan fråga som jag sedan spinner vidare på. Jag leker i tanken ofta och har nog egentligen gjort det så länge jag kan minnas. När jag var liten så var jag ett barn med livlig fantasi och jag antar att om man skulle granska min tankeverksamhet nu som vuxen så skulle man konstatera detsamma.

Under en trerätters middag i början av min och skärmflygarens relation diskuterade vi vad man skulle ge för råd till sig själv om man hade kunnat träffa sig själv i 15-årsåldern (med de personliga erfarenheter man gjort sedan dess) MEN också vad man själv som femtonåring hade kunnat påminna och ge för råd till ens vuxna jag. Den diskussionen sa en del om vem man varit men även om vem man blivit. Tänker ibland på vad min 15-åring skulle råda mig till.

En annan lek jag ägnat mig åt de senaste åren är när jag upptäcker ett nytt yrke så tänker jag mig in i hur det vore att arbeta med det och hur min vardag skulle se ut. Det kan vara allt från att fundera över hur det skulle vara att skola in en flodhäst i en djurpark i Thailand till hur det är att byta gatlyktelampor stående i en lyftkran. Man kan säga att jag fått en enorm arbetslivserfarenhet de senaste åren (dock bara i tanken).

Det är nog min fantasi som gör att jag ofta drömmer mig bort, funderar över vad jag skulle prata om jag var sommarpratare (vilket jag även frågar andra) men även när jag tänker på vad som pågår i andra människors liv (är definitivt en tjuvlyssnare som sedan i min fantasi skapar en bakgrundshistoria). Andra människors fantasi och uttrycksförmåga gör att jag förundras över hur en bra författare lyckats få sin bok på pränt och väcka olika känslor inom mig. Hur de har lyckats skriva på det sättet och hur de förmedlar historien eller sitt budskap helt enkelt.

När jag filosoferar eller drömmer så ser jag allting i bilder, om någon berättar om något som hänt så ser jag det som en filmsekvens vilket jag trodde alla gjorde tills dess att jag började prata med mina vänner om det. En vän berättade för mig att när hon läser en bok så hör hon en röst i sitt huvud som läser boken högt, det gör inte jag.. jag ser det i bilder. Rösterna hör jag bara vid konversationer.

Fantasin är en märklig gåva som jag på många vis är tacksam över men den kan även ställa till det. I ett radioprogram som jag lyssnade på nyligen så diskuterade Per Naroskin och Sissela Kyle begreppet oro. Per hade en tes om att många av de som oroar sig mycket har en livlig fantasi och kan därför lätt föreställa sig att de det oroar sig ska hända. Det stämmer, jag har fått arbeta mycket på min oro och gör det fortfarande. Det är ju en överlevnadsmekanism som vi alla behöver men ibland blir den ogrundade oron lite för mycket tycker jag. Men jag försöker att tänka på ett tryck på en t-shirt jag såg på en backpacker i Singapore:

"To worry is to misuse the imagination"

Kunde inte sagt det bättre själv!

Slå klackarna i taket?!

Någon som gillar swing och är sugen att slå klackarna i taket bokstavligen? Kulturhuset i Stockholm inbjuder nämligen till 3 danskvällar på kulturhustakets terass. Kvällarna det handlar om är 26/7, 2/8 och 9/8. Sen erbjuder de även en Lindy Hop kväll i hörsalen den 27/7. För fullständigt program klicka här.

Jag är sååå sugen att gå dit och dansa Lindy Hop under himlavalvets vida tak. Det blir säkerligen magiska kvällar fyllda av dansglädje och bra musik medans stjärnorna tänds på himlen och i de dansandes ögon. Nu ska jag bara övertala någon att följa med mig då jag inte har någon i min nära bekantskapskrets som dansar just Lindy Hop men om man väljer den 27/7 så startar kvällen med en introduktion och de grundläggande stegen.

Det finns flera som inte vet vad Lindy Hop är och i You Tubes gigantiska utbud så drabbar beslutsångesten mig totalt men jag visar först den här filmen som faktiskt är från USA och jag skulle verkligen vilja kunna dansa som dem.



Sen en godbit från Herräng där flera av dansarna är mina lärare på Chicago75, men då brukar det gå lite långsammare kan man minst sagt säga.

Vardagshumor!

Idag skrattade jag och min vän i massor när vi råkade springa på utställningen "Signspotting" (skyltar som fotats runt om i världen) i Kungsträdgården. Å när vi skrattar är det inte direkt diskret utan rakt ut och jättehögt. Min yngsta bror sa en gång när han var i tidiga tonåren med vördnad i rösten att jag skrattade som Bart Simpson. En komplimang från hans sida men kanske inte vad man vill höra som tjej.

Utställningen pågår mellan 5-20:e Juli och om ni är i närheten tycker jag ni ska gå förbi. För när man skrattar dansar själen! Det är till och med så viktigt att skratta så min kompis lille son övade i massor på det när han kom underfund med att han kunde.. så det är viktigt att skratta!

Många av skyltarna var så roliga att jag fotade dem och jag kommer att portionera ut dem på bloggen lite då och då så att ni som har samma humor som jag får er ett gott skratt...

Tacksamhet i vardagslivet...

En ritual som jag försöker varje dag (även om det inte alltid blir så) att minnas det jag är tacksam över och skriva ner det. Detta har jag gjort i några år nu och jag känner att mitt fokus har flyttats från att inte bara se det jag inte har eller det som inte är bra i mitt liv till att lägga märke till allt det jag har och uppskattar med livet och vardagen. Det gör att jag också lägger märke till alla de små saker i vardagen som jag tycker om som hur vinden susar i Svedmyraskogen eller hur skönt det är att komma hem.. och ibland är man bara tacksam över att den bedrövliga dagen är över och man kan krypa till kojs. Så till alla er som inte prövat rekommenderas detta varmt men det tar lite längre tid än en dag för att skifta fokus..

Bloggkoll gör det enkelt!

Måste bara tipsa er som ännu inte hittat sajten bloggkoll (www.bloggkoll.com) men som tycker om att läsa bloggar. Den är så smidig. Där lägger man enkelt upp vilka bloggar man vill följa och när man sedan loggar in ser man vilka som uppdaterats sen sist. För jag har flera bloggar som jag följer och då tar det tid om man ska dubbelkolla alla när det gäller vilka som har nya inlägg. Man kan självklart även hitta nya bloggar där om det är det man letar efter..

Underbart sommarprogram!

Under veckan har jag haft en japansk vän på besök och det har inte blivit av att jag lyssnat på sommarprogrammen som vanligt. Som jag berättat tidigare så är jag smått besatt av att lyssna på sommarpratare och ser med spänning fram emot alla nya program. Nu har jag desssutom flera från den gågna veckan så det känns som lilla julafton att bara kunna lyssna på ett program när man känner för det. Å om man inte är nöjd efter det kan man lyssna på ett till..

Idag när jag satt mig och lyssnade på ett program från förra veckan (25/6) så visste jag inte att det skulle vara ett av de där programmen som går rakt in i hjärtat. Jag hade inte ens hört talas om Fredrik Härén och hade inga förväntningar alls. Men det här programmet kommer jag att lyssna på flera gånger. Hans tankar om livet, hoppet, drömmar och allt som sker lämnade en känsla av beslutsamhet och eftertänksamhet samtidigt. Att hans bok numera står på min "vill ha lista" känns självklart efter programmet.

Kan inte göra annat än att varmt rekommendera hans sommarprogram som ni hittar på www.sr.se/sommar

Man kan inte vara nere med en ballong..

brukar min älvlika vän tala om för mig och självklart är det Puh som sa det först. Hon inte bara säger det utan efter ett besök så hittade jag plötsligt en ballong i en garderob efter att hon rest och då kan man ju inte vara nere trots att man saknar sin vän. En sån fantastisk enkel och finurlig gest som verkligen gick rakt in i hjärtat! Han är klok den där Puh, för att inte tala om min vän.. hon har lärt mig mycket om livet!

Så jag önskar er alla varsin härlig färgglad ballong som gör er glada och lättare till sinnes!