Heaven's here on earth..

.. sjunger underbara Tracy Chapman och jag håller med henne.

Under veckan så har jag träffat flera jordänglar som helt enkelt gör mitt liv och den här världen till en bättre plats att bara vara på genom att bara vara sig själva. Två skrattande jordänglar med öppna hjärtan och som följer sina drömmar träffar jag i indisk miljö i måndagskvällningen. En gång arbetade vi tillsammans och lite visste jag när jag träffade dem första gången att vänskap skulle utvecklas. De har hjälpt mig med kloka ord, humor och sina erfarenheter men även med sitt stöd.

En annan jordängel träffade jag igår nämligen min härliga coach. Med sin värme, humor och kloka frågor så öppnar jag upp rum inom mig och ibland visar sig krav för mig som jag inte vet om att jag själv ställer på mig själv. Visioner bleknar ibland av hinder och rädslor men när jag går hem i den vackra vinterkylan så är det två ord som snurrar: GLÄDJE och LUST. Jag vill leva i glädje och göra det som väcker lusten inom mig och ha roligt. Be allvaret med kraven att vika åt sidan lite oftare och bara leka. Jag ler där jag går och känner att sannerligen så är himlen ibland här på jorden och änglarna visar sig bland de personer jag möter. Jag tror vi alla kan göra en skillnad i varandras liv och många gånger när vi inte ens vet om det. Det kan börja med ett leende...

Om det inte är min uppgift att vara medmänniska,

vems uppgift är det då?

Den frågan avslutar Stefan Einhorns fantastiska Vinterprogram. Hans program går rakt in i hjärtat och frågan stannar hos mig. För jag vill vara en medmänniska och jag vill möta medmänniskor. Stefan Einhorns visdom öppnar upp rum i mig dels när jag lyssnar på hans tankar i etern men även när jag läser hans debattartikel i GP.

Öppna hjärtat för det som får själen att sjunga är något jag försöker följa. Stefans tankar släpper jag rakt in i mitt hjärta och jag inser att jag måste läsa alla hans fem böcker. Böcker som mina vänner äger och som jag tänkt på varje gång jag hört en intervju med honom, men nu ska det bli av. För jag vill fortsätta vara nyfiken och inse att jag har mer att lära eller ibland få någon annans ord på det jag tror på.

Precis som jag håller med och tror på det som står i de där mailen som jag får från "The Universe" varje vardag. Dagens mail löd såhär:

Would you ever take a journey,Vida, if you knew ahead of time that you'd become hopelessly lost, have your heart broken into pieces, and sometimes wish you'd never been born?

Now, how about if you knew ahead of time that on that very same journey you'd also find yourself, fall passionately in love, and live happily ever after?

Yeah, I know, you made the same choice a long, long time ago.

Que bueno, The Universe

Uppgradering av hårdvaran pågår...

.. men det handlar inte om någon dator utan föremålet är min egen hårdvara. Jag känner att under förra året så handlade det om så mycket annat och nu vill jag satsa lite på mig själv, helt enkelt för att må bättre inifrån och ut.

Så under veckan har jag först besökt min superduktiga hudterapeut Christel (på Christels hudvård) för ansiktsbehandling och färgning av fransar och bryn och idag så har jag blekt håret och klippt mig hos min duktiga frisör på Hårstråket i Hammarbyhöjden.

Underkläder har inhandlats och min garderob ska gås igenom och kvar blir bara kläder som jag tycker om att ha och som är i bra skick. Längre fram i vår ska några vänner följa med ut på shoppingtur där de får välja kläder jag provar som ett sätt att jag kanske bryter lite föreställningar om vad jag passar i och inte och kommer hem med kläder som jag själv inte hittat. Som mina alldeles egna Trinny & Susanna (från programmet stilakuten).

Jag hade gärna låtit verkliga Trinny & Susanna tagit hand om mig. De kan vara bitchiga ibland men ack så duktiga de är på sitt jobb. Det jag verkligen gillar med dem är också att de inte vill förändra någon viktmässigt utan bara lära dem klä sig på ett sätt som framhäver deras fördelar och döljer det som de är mindre nöjda med. Som de sa i veckans program: Du är redan vacker, kläderna utgör bara makeupen.

Så nu använder jag den hårdvara jag redan har men uppgradering pågår. Denna uppgradering kommer även att omfatta mitt hem som behöver en rejäl upprensning och genomgång och sedan tänka till (och ta hjälp av vänner) kring inredning. Det är inte en av mina starka sidor känner jag själv men jag gläds åt andras talang och hjälpsamhet med det projektet.

Ytligt att tänka på ytan? Inte för mig. Min insida sköter jag redan med coaching, meditation och att tänka kring livet men jag vill att min yta ska kännas som jag också. De senaste åren har gett mig så många positiva (och mindre positiva) erfarenheter som jag väljer att använda mig av så det innebär att jag utvecklats mycket och den förändringen känner jag behöver komma i andra former också. Men jag förblir mig lik, det är ju bara en uppgradering och inte en ny hårdvara det handlar om. Men jag vill att den ska vara lite mer skimrande och lite mer jag.

Helena x 2 har gett mig en fin award....

..vilket värmer långt in i hjärtat. Först fick jag den av Helena från Vildaella och innan jag publicerat den fick jag samma utmärkelse från Helena från ex-amino med den snälla nomineringen: Vida -för klokhet som aldrig verkar ta slut.

Tack söta ni!!!

Den som har fått awarden ska göra följande:
* Kopiera awarden på din blogg.
* Länka till personen som gett dig awarden.
* Berätta 7 intressanta fakta om dig själv.
* Välj ut 7 andra bloggar du vill ge awarden till.
* Länka till deras bloggar och kommentera hos dem att de har en award att hämta.

Anledningen till att jag fastnade när det gällde publiceringen var att jag skulle berätta nåt intressant om mig själv.. vad är intressant egentligen? Ska jag berätta att jag varit röjsågsröjare, har kunnat rapa så högt så läraren sa till killarna i gymnasiet att de skulle tänka på tjejerna eller att jag konstant sjunger fel på engelska låttexter. Men är man kreativ (och lite lat) så är man så jag la ut det som en fråga på facebook och fick följande svar:

En bloggvän: Du har säkert massor att berätta om din jordenrunt-resa, resan till Hawaii

Lillasyster till göteborgsvän: Skriv om din coola dialekt vettja! Eller om din intressanta utbildning :)

Min lillebror: Simmat med delfiner, gillar att rocka på Punk- (BadReligion)-Konserter!

En nära vän: kattmamma ; min son sa idag att livs barn heter malin å bigitta ;) (förtydligande.. de heter egentligen Marilyn och Niquita)

En vän från Göteborgstiden: Spindeln i nätet! *Globetrotter!

Från mitt gamla jobb: att du var sjukt bra på ditt jobb på mandokliniken och hjälpte en massa människor. (förtydligande, jag arbetade bland annat som ätstörningsbehandlare)

Min äldsta vän som jag känt sen jag var tre: Stark som person, positiv, glad och snäll!

Min ungdomsvän som vet om alla mina synder: Din passion för sommarpratare och att du är en av de personer som idogt kommer med förslag till nästa års sommarpratare.

Det blev fler än sju men när man är kreativ så behöver man inte hålla sig till ramarna och det är ju så skönt!

Det finns många kreativa bloggare men den här gången så blir det följande sju:

Livskrafter

Di Queen

Gisan

Lady Thirty

Svartanova

Cloudberrie

Mindi

Vet du hur jag ser ut då?

..frågar jag personen i telefon. Jag har ju sett bilder på facebook blir svaret. Jag är en tvärhand hög fortsätter jag, så du borde hitta mig.

Jag ser hur mina vänner tystnat och växlar nyfikna blickar. Vi har just diskuterat mitt singelliv och visst är det en spännande dejt jag ska på men inte en sån som de har i tankarna. Idag träffade jag nämligen Gisan för första gången i verkliga livet. Mötena från bloggvärlden överraskar mig alltid, man hoppar över en massa allmän information som man betar av i vanliga fall vid nya bekantskaper och så hamnar man på de mest intressanta villovägar. Så en trevlig fika med virvlande tankar kantar söndagen. Härligt möte och när jag vinkar av henne vid tåget hoppas jag vi ses snart igen.

Med pirr i magen är det dags för första Lindy Hop lektionen på över ett halvår. Jag är nervös men kroppen minns och missarna blir inte lika många som jag trodde. Dansglädjen sprider sig i kroppen och jag känner mig lätt till sinnes. Min ringrostighet är mindre än min följsamhet i dansen upptäcker jag med glädje. När jag snart kryper till sängs idag så är det med tacksamhet över mötet som aldrig blivit av om jag inte börjat blogga men även över danslycka en helt vanligt ovanlig söndag.

Likt ett färgglatt armband med sina pärlor så radar livets glädjeämnen upp sig för mig, det gäller bara att uppmärksamma dem. Den här veckan har bjudit på färgsprakande livspärlor och nästa vecka tänker jag trä på flera på livets armband.

Ett handskrivet brev...

.. möter mig i hallen när jag kliver in efter en lång och härlig dag. Det är en av de personer jag håller som mest kär som skrivit, nämligen min mormor.

Min mormor och pedagogiska mamman är de som jag får brev av oftast och jag blir så glad varje gång. Det är något visst med att få ett brev och jag bara älskar det. När jag var liten skrev jag brev i massor. Nu blir det inte lika ofta jag skriver men det händer ibland och jag vet att de ofta glädjer mottagaren att få just ett brev.

En mormors handskrivna brev värmer hjärtat hos ett barnbarn med sina ord, tankar och omtankar. Det har färdats från Gällivare och hem till mig i Svedmyra men egentligen landar det inte på hallgolvet utan mitt i mitt hjärta och fyller det med kärlek.

På insidan av min hallgarderob...

.. hänger numera en visionboard. Inte helt färdig men nästan. Ovanför den hänger massa positiva ord som jag fick med mig från en övning med andra deltagare vid en övning på en kurs.

Min visionboard är ett stort kollage med mina drömmar i bilder och ord. Det finns affirmationer och ett av korten har en önskelista på insidan. Jag och min vän K bestämde att vi skulle ta oss i kragen och göra våra visionboard tillsammans. Så laddade med tidningar, thé, smågodis och musik från spotify var det bara att skrida till verket. Jag är så fantastiskt nöjd med min och nu hänger den där som en påminnelse om vad jag vill ha i mitt liv och mina drömmar.

Om det fungerar? Jag tror ju det och det får mig att minnas det som är viktigt och mina drömmar. På den som aldrig kom upp men låg framme fanns informationstexten om Hawaii och kursen i det inre ledarskapet, men inte den i Mars som jag tänkt åka på utan den i November som sen blev den jag kom iväg på. Den dök upp när jag som bäst behövde den och allt bara löste sig. Den resan förändrade mitt liv på sätt jag inte kan beskriva.

Jag fortsätter drömma, visualisera och sätta dit nya bilder på min visionboard på de saker som jag vill lägga min uppmärksamhet på. Om jag blundar kan jag fortfarande känna sanden från Hawaii under min kropp, höra vinden susa i palmbladen och vågorna slå in mot stranden. Verkligheten överträffade drömmen men vägen dit i tanken var från början bara en vision i tanken och en bild på en tavla.

The best way to get nowhere...

... is to follow the crowd.

Hörde citatet idag och det gick rakt in. Jag tror verkligen på att man ska våga gå sin egen väg. Följer man bara massan så kommer man ingenstans utan ibland måste man våga fatta beslut som känns obekväma. Om man vill komma någonstans måste man ibland pausa och låta massan vandra vidare. Ställa sig frågan var är de på väg och är det verkligen dit jag vill gå?

Jag tror på att ha avstämningar med sig själv med jämna mellanrum för att stämma av om man verkligen gör det man vill. Drömmar förändras, erfarenheter läggs till och man får göra nya val eller välja om. Men jag vill inte komma ingenstans utan jag vill gå exakt dit där jag är ämnad att vara.

Alla resor börjar med ett enda steg och sen ett steg till, svårare än så är det egentligen inte att gå sin egen väg men det svåraste är att våga ta det första steget eller att inte vända tilbaka men i mitt liv har det alltid varit värt det. Men då krävs det att man lyssnar inåt och tar sig den tiden. För mig har det blivit en del av livet, ibland är jag mer eller mindre bra på det men det är alltid mitt mål. Att lyssna på mig själv och gå dit hjärtat leder mig.

La Vida es un carnaval...

.. lyder texten med den medryckande musiken som får dansgolvet att pulsera av liv. Ja, kanske är det så att livet är en karneval.

En karneval med humor, överraskningar, glitter, lek, dans och musik men även med svett, skavsår, ömma fötter och sand i ögonen. Men i ett karnevalståg måste man fortsätta föra fram sitt ekipage trots motgångar och lita på att det är värt det. I livet är vi alla karnevaldeltagare och vi väljer hur vi hanterar våra skavsår.

Jag dansar vidare på livets stig och tänker att salsa står definitivt på min att göra lista över saker jag vill lära mig. Saker som man mår bra av ska man ha mer av och att dansa gör mig glad. Min vän liknar sig själv vid en vandrande pinne och säger att jag är som en gummibjörn, vet inte vad hon menar men det får mig att skratta gott och länge.

I Göteborgs famn i söndagsblåst så fikar jag med fantastiska vänner som gör mitt karnevalståg lite mer glittrande och glatt även när fötterna ömmar och man tappat takten. Kommer du att flytta hit nu frågar flera av dem förhoppningsfullt. Inte just nu men vem vet om jag återvänder i framtiden. Kanske jag hittar det där pippihuset i närliggande Alingsås och andra saker faller på plats som gör att jag återvänder. Om framtiden vet jag inget men i livets karneval kan allt hända. Nu dansar vi!

Hösten 1996..

.. gick mitt flyttlass från Borlänge till Göteborg.

Tack vare denna flytt så har jag senaste dagarna umgåtts med fina vänner som jag lärde känna under min tid här. Dessa fantastiska vänner som jag verkligen saknar att inte ha på närmare håll är det lyxigt att få inleda året med. Vi har följt varandras livsvägar, framgångar och motgångar och även om vi inte hörs på länge så är det alltid lika självklart och enkelt när vi ses. Deras genuina värme, glada skratt och omtanke är en skatt att glädjas åt.

Mitt "sociala kapital" är en av mina största och värdefullaste skatter i livet. Det gör att jag alltid känner mig rik oavsett om jag har några pengar på banken eller inte. Min livsblomma hämtar kraft, inspiration och kärlek från mina vänner bara genom att vara i deras närhet. Önskar er alla så fina vänner, om ni inte hittat dem så ge inte upp för de finns där.

Göteborgslycka blandas med vänskapslycka i vinterns vackra famn. Jag längtar ofta hit när jag inte är här men mina vänner bär jag alltid med mig i hjärtat. De är lätta att ha där men är värda sin vikt i guld. Att flytta till Göteborg var en dröm som jag följde och tack vare denna dröm så skördar jag vänskapens blommor 14 år senare. Tänk jag har allt jag någonsin önskat.

Tacksamhetstankar i januarimörker...

.. virvlar likt snöflingor i mitt inre rum.

Jag kan ärligt säga att när jag skiftade fokus till allt jag var tacksam över (istället för att se det jag inte hade eller som inte gick min väg) så ändrades livet. I början när jag arbetade med det så skrev jag varje kväll ner det jag uppmärksammat under dagen. Nu går det ofta per automatik men ibland gör jag listor.

I brytningstid när ett år byts ut mot ett annat så har jag en tendens att göra årsbokslut och summera ihop men även göra målsättningar framåt. I år kommer jag att skriva en tacksamhetslista där jag samlar de personer, händelser och erfarenheter som jag är tacksam över från 2009. Den kommer att bli lång och det kommer att ta tid men jag tror på att minnas och uppmärksamma det som gör mig tacksam. Sedan jag började tänka tanken så harvissa personer, händelser och upplevelser av tacksamhetsslag dykt upp i min tanke när jag minst anat det. Tacksamhetsströssel inom mig leder till lycka i vardagen. Jag behöver den där lyckan just nu.

Om man kan glädjas åt det lilla såväl som det stora så blir livet mer glittrande och man glömmer inte att lukta på blommorna. För de finns ju där inbäddade i jordens frusna lager likt alla de frön som vi dagligen sår men som vi skördar längre fram. Idag sår jag frön av tacksamhet, det kan man göra året om och även i ett snöfall. Tack för det!

Böcker lästa i December 2009....

Efter månader av koncentrationssvårigheter och sovande läslusta så kom jag igång igen. Kan ju ha nåt att göra med låååång ledighet och obruten tid. Att sen ta mig i kragen och skriva en sammanfattning har ju tagit ett tag om man säger så.. (men jag publicerar det på ett annat datum för det blir så malplacerat att det kommer mitt i januari)

Sorgfågel: Annika Östberg berättar sitt liv Lena Katarina Swanberg
En gåva från en vän att läsa på resan men den blev läst på hemresan från Hawaii och porträtterar Annika Östberg. Lättläst och om man är intresserad av hennes liv och livet i fängelse och alla turer kring henne så tycker jag man ska läsa den.

Mitt liv som pingvin av Katarina Mazetti
Underbar bokcirkelsbok, lättläst, underfundig och träffsäkra personporträtt. Alla som läst den gillade den och det är inte det vanligaste i vår bokcirkel. En bok som man läser snabbt och som jag verkligen gillade, lättsmält skulle många kalla den men Katarina får mig att le.


Vinterträdgården av Christine Falkenland
En bok som jag fick i min julswappskalender. Vackert skriven och med härligt omslag. När jag läser den så retar jag mig stundtals på en av huvudpersonerna.. vill ni veta vem? Läs den och gissa sen och varför hon retar mig.

Tretton steg av Ruth Rendell
Skön julläsning med sköna karaktärer som är klockrena även om de inte alltid flyttar in i ens hjärta.

Själsfränder av Rita Rogers
Som kom som ett litet skönt plåster på såren för nån som är nybliven singel. Om jag tror på det? Jag skulle gärna vilja det åtminstone...

Den förlorade symbolen av Dan Brown
Spännande, lättläst och så himla bra. Skön läsning i vinterns famn hemma i Dalarna.

Chicken soup for the soul, 101 stories to open the heart and rekindle the spirit, Jack Canfield och Mark Victor Hansen
Ända sen jag såg filmen "The Secret" för första gången har jag velat läsa denna och så står den bara där i bokhyllan på Hawaii. Ett tummat exemplar med fläckar på. Med ett leende på läpparna byter jag in en bok jag inte läst klart (men som jag lätt kan få tag på hemma i Sverige) eftersom jag verkligen vill ha den. Den består av anekdoter, människoberättelser som får mig att tro på godhet, kärlek, att våga välja annorlunda vägar, inte ge upp etc. En del av dem har åtminstone jag läst i mail. Boken är enligt mig en liten guldgruva och sannerligen balsam för själen.


Sista sommaren med dig av Ann Brashares
En bok som fick följa med hem bara för att man kunde få 4 pocket för 100. Den beskrevs som en kärleksroman som har allt och med tanke på omslagets layout så var det inte en bok jag hade köpt under andra omständigheter tror jag men mina låga förväntningar kom på skam och jag tyckte om både hur karaktärerna beskrevs och berättartekniken. Lite romantik men även allvar att sträckläsa i soffan med snön utanför.

Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra av Nils Simonsson
Lyssnade jag på som talbok och tror att den bäst kommer till sin rätt då. Den här är lättillgänglig och jag tror att många skulle kunna ta till sig den. Det är inte så mycket nytt men väldigt mycket kloka saker, men jag tror att den är lättare i talboksform eftersom annars hade nog åtminstone jag behövt ta fler pauser.

Att röra vid en vild delfin Rachel Smolker
Att röra vid delfinerna rekommenderades inte av hänsyn till dem när jag simmade med dem i Hawaii men den problematiken tas inte upp här. Dessutom så är många av de delfiner hon beskriver inte helt vilda längre utan halvvilda skulle jag säga. Hon vill visa att delfiner inte enbart är de fridsamma djur som de framställs vara och det har hon säkert rätt i. Boken fastnar inte och jag tror att det har med hennes berättarförmåga (som helt enkelt inte passa mig) att göra.

Delfinkontakt av Joan Ocean
Lättillgänglig bok som jag läste ut snabbt och som är av det mer andliga slaget. Hon simmar i samma vik som vi bodde vid nämligen Kealakekua Bay. Hon är väldigt känd just på Hawaii. Jag tar till mig det som jag tycker om och lämnar resten någon annanstans.

Glädjerapporten av Bosse Angelöw
Den här borde alla läsa, den handlar om att de mesta trots allt blivit bättre de senaste 30 åren och vill vara en motpol bland annat till medias dystra bild. Bra bok helt enkelt.

Wrap up Juli - December 2009

Nu har jag vänt blad och klivit in i 2010. Det är förunderligt skönt att få börja på ett nytt blankt årsblad. Här fortsätter sammanfattningen av 2009 som påbörjades i förra inlägget.

Juli

Juli inleddes i stugan i Gammelstad utanför Luleå. Niquita piggnade till allt mer men behövde mycket omvårdnad.

En livslång dröm gick i uppfyllelse då jag en av sommarens mest magiska dagar träffade min storasyster för första gången.

En annan magisk dag var när min syster gifte sig i Åhls kyrka.

En skatt fylld med gästbloggar förgyllde min blogg. I Juli innehöll den gästbloggsinlägg från:
Visa Vägen
Mamms
och Mamma Melissa.

Julis sammanfattning.

Augusti

Årets absolut tuffaste månad då min (dåvarande) pojkvän skärmflygaren var med i en skärmflygarolycka och bröt bäckenben, handled och överarm. Den rädsla, den oro och den maktlöshet jag kände då präglade månaden. Men även den tacksamhet för att han klarade sig, över mina vänners och arbetsplats stöd var enorm.

Månaden bestod av att åka fram och tillbaka mellan hem, arbete, sjukhus och sen rehabiliteringshem. Jag kom oftast hem efter 21,30-tiden. För att samla kraft gick jag långa stadspromenader, gick på gratiskonserter med Rickard Wolf, Bob Hansson och Sofia Karlsson.

Jag är med och tar ett världsrekord.

Jag får fin present av Lady Thirty.

Ytterligare gästbloggare förgyller bloggen nämligen:
Di Queen
Rysken
Carrroline
Emma från Livskrafter
Helena från Ex Amino

Augustis sammanfattning.

September

Jag och skärmflygaren firar tre år tillsammans.

Skärmflygaren får komma hem från rehabiliteringshemmet. Jag och katterna flyttar tillfälligt in hos honom och tar semester en vecka för att få vila upp mig men också finnas till hands för
honom.

Jag gästbloggar hos Mamma Melissa.

Jag får dvd'n till min favoritutställning av en helt okänd person som läst att jag tycker om den. Såna handlingar gör den här världen till en bättre värld.

Septembers sammanfattning.

Oktober

Här händer det en del i kulisserna som jag väljer att inte blogga om men vissa av mina läsare läser det mellan raderna ändå.

Min systerdotter Alma fyller 1 år.

Jag får en drömpresent i form av ett par Dr Martens med körsbärsblommor på.

Jag är spontan och bokar en drömresa till Hawaii för att simma med vilda delfiner och gå en kurs i mitt eget unika ledarskap.

Min musikaliska lillebror är med i webjoker uttagningen till Melodifestivalen.

Oktobers sammanfattning.

November

Det som hänt i kulisserna kliver fram på scenen när min och skärmflygarens relation tar slut efter 3 år tillsammans. Jag hade helt andra drömmar när det gällde vår fortsättning men det är bara att gå vidare. Jag blickar tillbaka med tacksamhet på den tid vi fick men är väldigt ledsen för att det tog slut. Men livet fortsätter.

Som tur är så har jag resan till Hawaii inbokad och jag landar på en magisk plats med vackra vyer, sköna människor och en fantastisk kurs. Dessutom förverkligar jag livsdrömmen när jag äntligen får simma med vilda delfiner. Livet är bra vackert trots allt.

Sammanfattning av November.

December

Inleddes med sköna dagar på Hawaii. Simningen med vilda delfiner, kursen och den coaching jag fick har öppnat upp nya rum inom mig och jag hittar nya vägar att vandra på och nya drömmar att våga leva ut. Jag är oerhört tacksam över att jag fått göra denna resa och att jag fick en time-out från Sverige när jag som mest behövde det. Min styrka överraskar mig.

Jag kommer hem från Hawaii och får ett tråkigt besked angående min arbetsplats.

Jag är med i en julswapp för första gången och får motta 24 stycken härliga paket från en okänd tomte. Senare visar det sig att min tomte är härliga Cloudberrie.

Min vän Cris från Mexico kom på spontanbesök.

Jag firade jul med delar av familjen i Dalarna. De som inte var där var med oss i tanken.

Jag träffade bloggerskorna Di och Emma för första gången i verkliga livet.

Nyåret firades med några av mina äldsta och härligaste vänner. Senast det var bara vi tre var vid milleniumskiftet då vi hade en kväll fylld med sköna brudar, god mat, fniss och champagne. Detta nyår innehöll precis samma sak och jag är SÅÅÅÅ lycklig över det.

Nu har jag vänt blad och blickar fram emot fantastiska 2010 som jag hoppas innehåller många härliga stunder. Jag har inte bloggat så mycket under senare delen av året då jag har haft fokus på att återhämta mig och ta itu med livet, men nu kliar det i skrivarfingrarna igen.

Jag har sagt det förut men jag säger det igen: GOTT NYTT ÅR!

(obs! bilden är inte min utan en medresenärs men jag har hennes tillstånd att använda den)