Everything is made out of magic...

.... är ett av mina favorituttryck.

Det var därför jag valde det som text på den pärla jag designade på Hawaii. Jag köpte 5 av dem och gav bort 4 till kreativa vänner som fått skapa sina egna smycken. Mitt armband gjorde jag i måndags och påminner mig om vardagsmagin som kan glimma till när man minst anar det.

Veckan har varit fylld av saker som glimmar lite extra som att åka från Luleå tidigt en morgon och några timmar senare kliva in på mitt arbete i Huddinge. Att få beskedet av sjukgymnasten att jag kan åka till Herräng om jag gör min friskgymnastik. En annan vardagsmagi var när min kreativa syster kom på besök och några timmar senare hennes skotske pojkvän. Han uppmärksammade oss båda på Stockholms skönhet och det unika att kunna bada mitt i en huvudstad.

En alldeles speciell sommarmagi är ju sommarpratarna, de sommarpratare som stannat hos mig såhär långt är framförallt Eva Dahlgren och Babak Najafi. Livet är fullt av överraskningar, solsken blandat med stormar och glimtar av alldeles härlig vardags magi om man tar sig tid att upptäcka den. Hur ser din vardagsmagi ut?

Receptet på en lyckad midsommardag....

lyder för mig på följande vis... midsommardaglsycka är:

... att vakna utvilad efter en skön natts sömn och mötas av några av de människor jag älskar mest.

... att få nykokt hjortronsylt i filen och jokkmokkskorv på smörgåsen.

... att titta på visualiseringsvideo från The secret.

... att göra sin friskgymnastik på trappen till stugan och höra vågorna från Luleälven slå in blandas med humlors surr.

... att få vandra i strandkanten och få sand mellan tårna och vara på en av de platser som för mig är hemma, trygghet, familjehistoria och vila.

... att blicka tillbaka på ett intensivt år som passerat sen förra midsommardagen och känna tillit, kärlek och ett lugn. Allt känns bra.

... att hitta en okänd blomma som jag inte tror jag sett förut.

... att ligga lojt i solen och läsa mormors "Hemmets journal", då är det verkligen sommarledigt.

... att promenera i ett sommarvackert Gammelstad bland röda kyrkstugor och plocka ängsklockor, blåklockor och prästkragar på vägen hem.

... att få en komplimang för min rosa tyllklänning.

... att tänka på en älskad bror som fyller 26 idag (vilket jag tidigare skrivit om här och här).

... att få lyssna på årets första sommarpratare i form av Annika Sörenstam och veta att nu börjar sommarprataräventyret. Jag lyssnar på ALLA och många av dem flera gånger om. Jag älskar det programmet. Dagens program var lite väl golfinriktat för min privata smak men det är ju blandningen jag gillar och jag är övertygad om att mer sportintresserade personer tycker det var jätteintressant.

... att skriva tankar i min egna processbok och förbereda ett collage som ska finnas i den.

... att få äta mormors goda kasslergratäng.

... att ta en fika på hägnan.

... att överbliven smörgåstårta från igår.

... att få sms från en snäll kattvakt att missarna är vattnade (som jag brukar säga).

... att visa delfinfilmen från när jag simmade med vilda delfiner på Big Island (Hawaii) och äta jordgubbar med vispgrädde samtidigt.

... att spela kortspelet jambalaya och vinna två gånger (varav den ena med rekordpoäng) för att åka på storstryk (återigen rekordpoäng men inte av det positiva slaget).

... att i midnattssol och vind som susar göra friskgymnastik som avslutning på en dag fylld med sköna stunder, lugn och bara vara känsla.


(det här är blomman jag hittade, nån som vet vad den heter?)

Midsommaraftons morgon..

.. badar i sol när jag beger mig mot tunnelbanan för att påbörja min resa.

Mängder av midsommarfirare fyller tunnelbanevagnen, centralen och Arlandas flygplats. En timme efter att jag lämnat ett solvarmt Stockholm så flyger vi in över skärgård, granskog, myrar och landar på Kallax flygplats i Luleå. Där väntar några av de personer som jag älskar mest i hela världen, nämligen mormor och morfar.

Nu vilar jag i solen och hör Luleälven slå in mot vår strand. Inget fattas mig och jag äger allt. I mitt bröst bor kärlek, midsommarmagi och livslust. Jag hoppas ni bär på detsamma men oavsett var ni är och vad ni än gör så önskar jag er en riktigt fin, härlig midsommar som innehåller allt det ni önskar.

Kram från Liv

Lättad...

.. är den känsla som sprider sig i kroppen när jag lämnar sjukgymnasten.

Muskelbristningen i vaden var en rejäl sträckning som återkommer pga felbelastning och som också gör att den berömda ischiasnerven inte ligger som den ska. Det innebär inte att jag per automatik kommer att kunna åka till Herräng dance camp och dansa Lindy hop men det har ökat mina chanser avsevärt och jag kommer att följa sjukgymnastens råd slaviskt och använda alla övningar, min kunskaper i mental träning och min oerhörda vilja och målmedvetenhet.

Det är synd att kroppen ska behöva säga ifrån så rejält för att jag ska reagera men jag är oerhört tacksam att det hände nu och inte på själva lägret. Med rätt fokus, träning och ökad kännedom har jag all möjlighet i världen att ta tag i det som bör tas tag i.

Den senaste veckans oro har gjort att jag insett vad svårt det är att agera rätt när man inte vet inom vilka ramar. Så för att kunna fatta kloka beslut måste vi först se vilka ramar osm omger oss. Det är veckans ena lärdom och andra veckans lärdom är att kroppen är förunderlig och hur lite jag vet om den och hur tacksam jag är över sjukgymnasten som visste desto mer.

Med lättnad i bröstet och nya insikter så kryper jag till kojs efter att ha gjort min sjukgymnastik som jag nog faktiskt tänker döpa om till friskgymnastik. För jag tror att ordval och inställning gör en större skillnad än vad många tror.

Med tårar i ögonen...

... bevittnar jag det kungliga bröllopet.

Jag är en obotlig romantiker så jag kan inte låta bli att hänföras av kärlek. Jag tror inte jag är den enda, inte en person är synlig på min gata under timmarna runt bröllopet. Några vänner är inne i stan men jag vilar vaden och stannar hemma och njuter av pompa och ståt via tv-bilden. Senare möter jag upp dem i folkvimlet inne i stan för att äta middag. Det känns som folkfest på gatorna.

Dagen till ära tar jag på mig min egen rosa klänning med tyll i kjolen och min enda diamantring. Med min kärlek till smycken så är den trots allt ett ovanligt inslag då jag sällan har klassiska smycken på det viset, men den är oerhört vacker. Jag tittar på den där den sitter på mitt finger och stannar upp en stund och lovar att visa mig själv kärlek, respekt och trohet till mina egna värderingar. Den grunden är gedigen både för att kunna ge och ta emot kärlek i mitt fall tror jag.

När jag kommer hem lyssnar jag på Daniels tal till sin prinsessa, hur han berättar hur hon skrivit 30 brev (ett för varje dag) när de ska vara isär, hur han avslutar med att säga att störst av allt är kärleken. Då faller ännu några tårar. Så är det STÖRST av allt är KÄRLEKEN.

Den verkliga upptäcksresan består inte i att söka nya landskap

... utan att se saker med nya ögon (Marcel Proust)

Det här citatet stod i min kalender på arbetet och jag har tänkt på det under veckan. Dels för att det hjälpt mig i mitt eget liv men även stämmer så väl in på de jag coachar. Ofta gäller att se befintliga resurser, möjligheter och vad som fungerar bra i livet. Finns det något jag är tacksam över? Vad gör mig glad just nu?

För även om coaching handlar om förändringsprocesser så handlar det många gånger om perspektivskifte. Idag så hade jag en Pippicoaching där vi bytte perspektiv (också rent fysiskt) och vi kunde båda se att även om inget förändrats utifrån så hade mycket förändrats inifrån och för just den här personen var det nödvändigt. Man börjar ju alltid med att bygga en stabil grund innan man bygger huset och finsnickerier och taket kommer sist.

Med mentala byggstenar och aktiva handlingar bygger vi nu en stabil grund som ska räcka som bas i resten av livet. Det är vardagsmagi och sunt förnuft som får bli kittet i hennes bygge. Landskapet är inte förändrat men synen på det och detaljerna hon väljer att fokusera på.

Om jag fick ge människor en gåva skulle det vara att se sin inneboende kraft, sin unika skönhet, sina styrkor och lyssna till sin egen visdom och känna sig trygga i sina beslut. Att de ser allt det som är vackert och unikt med dem istället för att vilja förändra sig själva eller vara någon annan. Se sin egen härlighet istället för att fokusera på kilon som är för många (eller för få), rynkor och andra "fel" som bara de själva ser.

Jag har arbetat (och arbetar) jättemycket med det här och jag vet att det går att förändra bilden av sig själv. Jag har funderat på vad som skulle hända om vi människor lade lika många timmar på att tala om för oss själva att vi duger som de är istället för motsatsen. Personligen tror jag tror det skulle resultera i mer harmoni och mer glädje inte enbart på det individuella planet utan även ur ett samhällsperspektiv.

Idag vill jag öppna hjärtat och vara en inre upptäcksresande med trädgårdsambitioner och låta livet flöda genom mig. Gisans hjärthalsband hänger om min hals och påminner mig om att våga möta varandra som vi är, min fina hjärtkåsa kan jag fylla med livets vatten som renar mig och min sten från Hawaii påminner mig om hjärtats drömmar.

Var rädd om era vackra hjärtan, lyssna på dem och kom ihåg att ni alla har saker som gör just er unika, värdefulla och oerhört älskade.

En rosa muffins och en latte på Café Voltaire...

... inleder spunk-letandet då jag träffar en vän.

För ni minns väl att Pippi gick på spunkletarjakt? Man vet inte vad en spunk är men man vet när man hittat den så det blir vår utgångspunkt i jakt på det min vän vill ha i sitt liv. Vita papper, färgglada pennor, frågor som flyger och bilder som vi hittar och vandrar in i och andra verktyg att använda för att hålla fokus blir resultatet av några timmars spunkletande. Roligt har jag under tiden och det ska bli väldigt kul att få dricka champagne när spunkmålet är uppnått, nu har vi ritat kartan och det är ju ett bra första steg när man ska på skattjakt.

Pippi är verkligen en skön förebild och just nu är jag som sagt helt såld på Pippi Power (av Gitte Jörgensen) som nog ska läsas om för ytterligare inspiration. Fylld av tacksamhet för det som är bra i mitt liv så tar jag och lyfter luren för att ringa min sportiga lillebror för råd kring det som är mindre bra.

Hans diagnos blir: muskelbristning i vaden efter kickboxning (och troligen en som aldrig fått chans att läka helt och därför återkommer) och hans ordination blir: ingen hårdbelastning, aktivera muskeln lagom men överbelasta inte, värme, kontakt med sjukgymnast för behandling så inte muskeln går helt av. Linement, lagoma promenader och spikmatta får bli mina hjälpredor på vägen. Kontakt med massör för rekommendation om sjukgymnast blir ett av delmålen. Vaden ska vara läkt till Herräng dance camp om 5 veckor.

Jag har en klar målsättning när det gäller min rehabilitering och en skön känsla i magen inför min väns spunkjakt. Jag andas sommarluft och drömmer sockervaddsdrömmar i den rosa skymningen. Jag ser blomsterprakt breda ut sig i min väg både i livet och på sommarmark. Jag lyssnar på kroppen och vandrar varsammare på livets stig. När sommarnatten övergår till mörker så kommer stjärnhimlen att tändas. Då sover jag sedan länge och ikväll tänker jag ta följande visshet med mig:

I still believe in love, miracles and everyday magic.

Böcker lästa i Maj

Filosofiska söndagsklubben av Alexander McCall Smith
En talbok jag fått låna av en vän. Jag älskar att lyssna på talböcker när jag promenerar, städar eller vilar. Borde göra det oftare. Denna var helt ok men mitt betyg blir inte högre än så.

Lyckan är en sällsam fågel av Anna Gavalda
En besvikelse faktiskt för hon har skrivit andra böcker som jag verkligen tycker om, som t.ex "tillsammans är man mindre ensam" som är en favoritbok. Det tog tid att komma igenom den och jag fastnade inte för karaktärerna. Den fängslade mig inte helt enkelt.


Brainrules: 12 principles for thriving and surviving at work, home and school av John Medina
En bok som jag läste för drygt ett år sedan och som jag nu läste om eftersom jag tycker den är jätteintressant. Den handlar om vad hjärnforskningen säger om vår hjärna. Vi vet mindre om den än vad vi vet om universum enligt författaren och det tycker jag är oerhört fascinerande

Dewey - the small-town library cat that touched the world av Vicky Byron
Ett impulsinköp på Milanos flygplats som är den sanna berättelsen om en katt som nästan ihjälfrusen hittades i boklådan på ett bibliotek. Lättläst, underhållande och en och en annan tår föll längs med kinden ibland.

Kärlekens många ansikten av Richard Carlson och Benjamin Shield
En mängd författare, vägledare och föreläsare har fått skriva sina syn på kärlek. Vissa av texterna berör mig mer än andra och när jag läser en del så håller jag med i varje ord.

Gränslös kärlek - österländsk visdom i vardagen av Ed & Deb Shapiro
En gåva från min vän K som tyckte att du måste bara läsa den här. Jag sträckläste, mediterade och blev väldigt förundrad men framförallt så klev den rakt in i mitt hjärta och jag kommer att läsa om den. Ett klart boktips om du är intresserad av livets stora frågor, andlighet, buddism och enkelheten i kärlek.

Pippipower av Gitte Jörgensen
Jag ÄLSKAR den här boken. Jag bara slukade varje ord, bild och läste den med kärlek. Som jag skrev tidigare så önskade jag att jag själv skrivit denna bok och lyft fram Pippi som en kvinnlig förebild men nu får jag njuta av att Gitte gjort den. Jag har redan gett bort den i fler exemplar och kommer fortsätta göra det för bra saker ska man sprida. Jag kommer definitivt att läsa om den och jag kommer att använda den i mitt arbete som coach.


(bilden är från en bokhandel i Barcelona, jag fascineras alltid av alla svenska författare som finns representerade såsom Stieg Larsson, Camilla Läckberg, Mankell, Kepler etc).

Sammanfattning av Maj 2010......

.. tar jag mig inte tid att skriva förrän i mitten av Juni. Men det handlar om att det inte är de roligaste inläggen att skriva samtidigt som de verkligen är bra att ha för egen del när jag tittar tillbaka på året.

I Maj så:

* Firade bloggen två år.

*Åkte jag och bästaste vännen till vårt älskade Barcelona och ingick pakt om att vi ska åka dit minst en gång per år.

*Bloggpiraten återinträdde på bloggen och gjorde ett eget resereportage.

*En av mina fina vänner inspireras av ett av mina ordspråk och gör ett vackert fat. Det har jag numera som bakgrund på min mobil.

* Var en vän som bott i Kina på besök i storstaden eftersom han snart flyttar hit med sin fru. Vi har känt varandra sedan vi var 16-17 år och det är något speciellt med såna vänner, även om vi inte setts på 4 år så är allt enkelt och jag blir glad över att han kommer att bo här.

* Köpte jag ett fint hjältearmband med texten Love & Play som påminner mig om det jag tyckte var viktigt. Jag blev också alldeles lyrisk över boken Pippi Power som jag köpte så fort den gavs ut i Sverige och bara älskade. Jag önskar att jag själv hade skrivit den för 99,9% av det som står skriver jag under på. Jag blev så förtjust i den så jag köpte direkt 5 exemplar och köpte till nära och kära. Pedagogiska mamman fick en i morsdagspresent.

* I maj min japanska vän Bobo på besök och i sommarkvällen satt vi ute och åt japanskt tills att myggen jagade in oss.

*Såg jag världen upp och ner i några sekunder.

Inom oss bor så mycket mer än vi tror...

Inom mig så har saker hänt, tankar faller på plats och processer pågår. Det är inte alltid jag vet var de ska leda men jag har tillit till livet. Ibland vill jag bromsa mig själv men i mitt fall handlar det ibland om rädsla vad som kommer att blomma ut om jag bara ger efter. Ibland kan min egen storhet skrämma mig mer än min egen litenhet.


När jag ser mig omkring och betraktar de människor jag mött under veckan så ser jag så mycket klokskap, mod och skönhet på flera plan.

Emmas livskraft drabbar mig på nationaldagen där vi sitter i solens sken och jag är tacksam för jordänglar och bloggmöten. Dagen efter så får jag i mötet med Chissra bevis på att slumpen är ingen tillfällighet.

Jag möter en vän som jag inte mött på ett år för hon flyttade till Kanada för kärleks skull och vi pratar om året som gått och hennes äventyr i ett annat land. Jag möter en vän som står i valet mellan två jobb och andra vänner som tänker hitta nya vägar.

Gårdagen inleder jag med promenad i störtregn men trots ett droppande paraply och lakritspiratfötter tack vare blöta svarta skor så inleder jag dagen med ett leende efter ett sammanträffande och en handling som går under beteckningen "m som i mod".

Regnet avtar under dagen och jag får en mysig kväll med livskloka Gisan i storstadens famn. Hon ger mig berättelser från livet och ett vackert turkost halsband som hittar hem i min halsgrop.

Alla veckans möten ger mig bekräftelse på att om vi litar på processen vågar kasta oss ut så slår vi tillslut ut i full blom precis som vallmon som gömmer sin prakt innanför ett skyddande skal.

Jag ser en tidstjuv....

.. utbrister den lille pojken i pausen på Enskedespelets version av Momo eller kampen om tiden.

Tänk om vi alltid kunde se tidstjuvarna och vart vår tid tar vägen? Jag är glad i hela hjärtat när jag vandrar hem efter att ha sett denna fantastiska historia som jag burit med mig sedan tidig ålder.

Två av mina bästa vänner delade kvällen med mig och i ett cirkustält i en park i Enskede så mötte Momo mig och påminde mig om det allra viktigaste, man kan bara leva i nuet och man kan inte lagra tiden.

Människor som är autentiska...

... och har modet att följa sina drömmar inspirerar mig.

Denna inspiration resulterade i två armband till två härliga bloggare vars skrivande korsat mitt i bloggosfären. Det är länge sen jag gjorde smycken men i helgen så kom inspirationen tillbaka och mina fina träpärlor inköpta på Hawaii som väntat på det ögonblicket kom äntligen till användning. Just dessa var utvalda till mina inspirerande bloggvänner.


För mig är Emma med sin kreativitet "divine inspiration" personifierad och igår fick vi några bubblande timmar tillsammans i solens sken. Hennes visdom, värme och livskraft färgar av sig i allt hon gör tycker jag.

En annan bloggvän, Chissra skulle varit där men fick förhinder så hon fick sitt armband med fjärilen (som symboliserar förändring och kreativitet) idag istället då vi sågs på en snabb spontanfika i farsta centrum. I dagens möte blev jag också påmind om att slumpen är ingen tillfällighet vilket var sann vardagsmagi.

Pärlorna är skapade av en ung kvinna som gjort smycken så länge hon kan minnas och vars lilla butik vi sprang på inne i centrala Kona (Big Island, Hawaii). Där kan man till och med köpa en pärla som jag designade (inte layoutmässigt men texten) och gav till några vänner.. den heter everything is made out of magic. Mitt avtryck i butiken leder till att nu kan vem som helst beställa just denna lilla fina pärla. Magiskt.

Det var en dröm om att simma med delfiner som tog mig till Hawaii. Genom att följa denna dröm så utmanade jag rädslor, mötte spännande personer, jag var med i en coachsession som förändrade livet för mig och jag mötte en kvinna som följt sin dröm och öppnat en egen smyckesbutik. Men det gäller ju att våga följa sina egna drömmar för att komma dit man vill, eller som hon själv uttrycker det på sin hemsida:

There comes a time when one must decide...Do they want to live their life following someone else's ideas and dreams, or are they Brave enough to have developed their Own.

(citat från elementz design)

Med en doft av liljekonvalj och syren..

... slår sommaren till med all sin kraft.

Blommor och grönska väller fram och det är outsägligt vackert. Solljuset silas genom skogens tak och koltrastar kommer i min väg. Deras vackra sång kantar den ljusa natten och de vackra morgnarna. Naturens cykler och årstidernas skiftningar fascinerar mig. Förändring är oundviklig i livet och likadant är det i naturen, jag försöker därför njuta av varje årstid och dess egenheter.

Sommaren är fantastiskt vacker och det är skönt med sommarkvällar, ljusa nätter och värmen när den kommer på besök. Men jag tycker om våren, hösten och ja till och med vintern. November tillhör inte favoritmånaden för min del men då arbetar jag på att gilla läget.

Många jag möter kämpar emot årstider, vädret och saker som vi inte har någon som helst kontroll över. Slöseri med energi anser jag och försöker rikta min energi till de saker som jag vill fokusera på. För det är ju som Bengt Renander uttrycker det så klokt i boken "Kreativiteten kommer av sig själv" :

En blomma förbannar inte att solen gått ned..
.. den fäller ihop sina kronblad och möter natten

Rosa är verkligen en färg som jag gillar....

... så när Mindi ordnade en rosa swapp anmälde jag mig direkt.

Jag älskar verkligen överraskningar och när mitt paket från Camilla hämtades ut på Myrans livs så kunde jag inte ta mig hem snabbt nog. Ett rosa paket fyllt med badbomb, doftljus och dukhängen i form av fjärilar har verkligen kommit till rätt ägare . Sen var det också en liten busig godistvål som gömt sig så jag inte hittade den först men den finns inte med på bilden.

Jag blir som ett barn när det kommer till presenter både av att ge och få dem. Tack underbara Camilla för att du spred rosa överraskningsglans i mitt liv en alldeles vanlig dag i juni.